Just nu kan det förekomma störningar på riksdagens webbplats. Vi arbetar för att lösa problemet. Kontakta riksdagsinformation vid frågor, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se, telefon: 020-349 000.
Sök
112 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Statens offentliga utredningar, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2008/09, 1918, Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter relevans
Ett centralt register ska inrättas med uppgifter om personer som är föremål för djurskyddskontroll, ett så kallat djurskyddskontrollregister. Registret ska bidra till en effektivare kontroll på djurskyddsområdet och bättre samordning av kontrollmyndigheterna. Det ska även kunna användas till att förbättra kontrollen av de så kallade tvärvillkoren och olika ekonomiska stöd på jordbruksområdet. De nya registerreglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Miljödomstolarna prövar tillstånd för anläggningar som ingår i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle. Från den 1 april 2009 ska sådan prövning ske i en miljödomstol inom vars område någon av anläggningarna är belägen eller avses vara belägen. På så sätt kan prövning ske vid en och samma miljödomstol även om anläggningarna finns i olika områden. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2009.
Det finns hos Fiskeriverket och länsstyrelsen befattningshavare som har till uppgift att övervaka hur bestämmelser om fiske efterlevs. Det har uppstått en osäkerhet om fiskelagen ger stöd för befattningshavarna att ta fisk och annan egendom i beslag. Fiskelagen ändras därför så att det uttryckligen står att det är så. Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2009.
Kommunerna blir den 1 januari 2009 skyldiga att på begäran av länstyrelsen lämna ut uppgifter som kan vara av betydelse för djurskyddsverksamheten inom ett län. Ansvaret för djurskyddsverksamheten flyttas då över från kommunerna till länstyrelsen. För att övergången av ansvaret för djurskyddet ska ske smidigt har riksdagen beslutat att kommunerna är skyldiga att lämna ut arkivuppgifter om tillsyn och kontroll på länstyrelsens begäran.
Från och med den 31 december 2008 blir det enligt en EU-förordning förbjudet att importera, exportera och att släppa ut katt- och hundpäls på marknaden. Riksdagen sa ja till kompletteringar till EU-förordningen som bland annat innebär bestämmelser om rättsliga påföljder och tillsyn. Tillsynen kommer att skötas av Statens jordbruksverk.
Det ska bli enklare regler för att mäta och redovisa utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. Ändringarna gäller beräkningen av utsläppens storlek och beräkningen av om en anläggning måste betala miljöavgift. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2009.
Det finns i miljöbalken bestämmelser om särskilda skydds- eller bevarandeområden enligt EU:s direktiv om bevarande av vilda fåglar och om bevarande av livsmiljöer, vilda djur och växter (Natura 2000-områden). Dessa bestämmelser ska från den 1 januari 2009 gälla även i Sveriges ekonomiska zon, som omfattar havsområdet utanför Sveriges territorialgräns. Det gäller både bestämmelserna om att inrätta sådana områden och bestämmelserna om skydd för områdena. Anpassningen handlar också om att göra reglerna kring miljökonsekvensbeskrivningar tydligare.
Pensionsvillkoren vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna ger upphov till en rad oönskade effekter. Det konstaterar riksdagen som vill att regeringen vidtar åtgärder för att motverka problemen. Detta i avvaktan på att förslagen från en pågående utredning kan ge resultat. Åtgärderna handlar om: Utbildning, karriärväxling och karriärutveckling för sångare och dansare med låg pensionsålder. Fortsatt utbyggnad av teater-, dans- och musikallianserna. Analys av de institutionsspecifika pensionspremierna för statsunderstödda sång- och dansinstitutioner. Uppdrag till Kulturrådet att vid fördelning av bidrag ta hänsyn till att dans- och musikteater blivit dyrare på grund av att premierna differentierats. Stabilare planeringsförutsättningar för institutionerna med en gräns för tjänstepensionsavgiften. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid. En större satsning på 40 miljoner kronor görs på de centrala museerna. En betydande satsning görs också på scenkonsten där Dramaten, Operan, Riksteatern samt regionala institutioner och den fria scenkonsten förstärks med närmare 60 miljoner kronor. Tv-avgiften höjs 2009 med 44 kronor till 2 076 kronor per år. Uppdraget för Forum för levande historia förtydligas så att det framgår att det också innefattar upplysning om kommunismens brott mot mänskligheten.
En ny språklag befäster svenskan som huvudspråk i Sverige. I dag finns det inga lagregler som talar om vilken status svenska språket har. Att svenska är huvudspråk innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Den nya lagen innebär också ett starkare skydd för det svenska teckenspråket och för de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk. Den som har ett annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk eller nationellt minoritetsspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.
Statens mål och syften med bidraget till idrotten utökas. Statsbidraget för barn och ungdomar ska lämnas till verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Målen och syftena kompletteras med att stöd även kan lämnas till verksamheter som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Vidare upphör det bidrag till svensk idrott som beräknas som en andel av det totala överskottet från AB Svenska Spel. Det ersätts i stället av ett stabilt och förutsägbart bidrag inom ramen för ett förhöjt statsanslag. Motsvarande princip ska gälla för den andel av det totala överskottet från Svenska Spel som tillfaller ungdomsorganisationerna. Även det generella spelbidraget till idrottsrörelsen ska ingå i statsanslaget till idrotten.
Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika folkbildnings-och friluftslivsfrågor från den allmänna motionstiden 2008. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Motionerna innehåller förslag som rör kommunernas och landstingens ansvar för folkbildning, ansvaret för amatörkultur, folkbildningens roll, folkbildningsarbete inför EU-valet och arbete med integrationsfrågor, ekonomiskt stöd till folkhögskolestudier för personer med funktionsnedsättning, samverkan mellan folkhögskole- och komvuxverksamheter och folkbildningskurser i matematik, naturvetenskap och teknik. Ett antal motionsförslag tar upp frågor om mål och visioner för friluftsrörelsen och bidrag till frivilligorganisationer och koloniträdgårdar.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om ungdomspolitik och trossamfundsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna om ungdomspolitiken handlar bland annat om behovet av stöd för unga på Internet, ungas ekonomiska situation och underårigas rätt till föreningsorganisation. Motionerna om trossamfundsfrågorna handlar om fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund och stödet till sjukhuskyrkan.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kulturpolitiska frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp, bland annat i anslutning till Kulturutredningen och översynen av den så kallade granskningslagen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om spel- och lotterifrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Den så kallade Spelutredningen lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i december 2008, och utredningen har skickats på remiss till bland annat myndigheter och organisationer. Efter remisstiden ska regeringen ta ställning till utredningen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kulturmiljövård och museer. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bättre dokumentation och kontroll av byggnadsminnen, beredskapsplan för tillvaratagande av kulturskatter, att föra upp flyttningen av Kiruna stad på Unescos världsarvslista, ratificering av konventionen om skydd för det immateriella kulturarvet och förslag om ökat stöd för olika byggnadsminnen. Andra motioner handlar om inrättande av flera nya museer och frågor kring Forum för levande historias uppdrag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om public service-frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Regeringen kommer senare i vår att lämna en proposition när det gäller utgångspunkter för det framtida public service-uppdraget, dess finansiering och riktlinjer för programverksamheten.
Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.
Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.
Det ska bli lättare att bygga vindkraftverk. I dag måste vindkraftverk av en viss storlek innan de uppförs prövas enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Prövningen handlar i båda fallen till stor del om samma frågor. Från den 1 augusti 2009 försvinner kraven på detaljplan och bygglov om ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Då kan tiden för handläggning av ärenden kortas och snabbas på. Det ska dock fortfarande krävas detaljplan när vindkraftverk ska uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Det blir vidare ändringar i förbudet att uppföra vindkraftverk inom den obrutna kusten.
EU:s flygutsläppsdirektiv genomförs i svensk lagstiftning. EU-direktivet innebär att flyg till eller från EU ska omfattas av handelssystemet med utsläppsrätter för växthusgaser. Flygbolagen måste övervaka koldioxidutsläppen för dessa flyg och för varje år kunna redovisa utsläppsrätter som täcker de faktiska utsläppen. Övervakningen av utsläppen ska börja 2010 och från och med 2012 måste utsläppen omfattas av utsläppsrätter. Utsläppsrätter kommer att tilldelas gratis efter ansökan om tilldelning baserat på antalet tonkilometer men också genom auktionering. Flygbolag med begränsad verksamhet inom EU och sportflygningar kommer inte att ingå i handelssystemet. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
