Sök

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Svenska regler ska anpassas till EU:s gemensamma regler om arv i internationella situationer. Det kan till exempel handla om fall där en person som avlidit var medborgare i ett land men bosatt i ett annat land, där arvingarna finns i olika länder eller där den avlidne haft egendom i olika länder. EU:s bestämmelser reglerar bland annat vilket lands domstolar och andra myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning, och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Normalt gäller att sådana arvsfrågor ska prövas i det land där den avlidne var bosatt och enligt det landets lag.

EU-reglerna ska gälla rakt av i Sverige. För att dessa ska fungera i praktiken beslutade riksdagen att en ny lag om arv i internationella situationer ska införas. Riksdagen godkände också vissa ändringar i nordiska arvskonventionen. De nya reglerna börjar gälla den 17 augusti 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Den så kallade Haagkonventionen från 2005 innehåller regler om avtal för vilken domstol som ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder. Dessa regler ska kompletteras med svenska regler. Konventionen och de kompletterande reglerna syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor för företag som handlar och gör investeringar utomlands.

Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 101 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Det ska bli tydligt att det ska bli möjligt att bevilja ledningsrätt direkt i en tomträtt.

Ledningsrätt är rätten att dra en ledning över någon annans mark för allmännyttiga syften. I dag finns det tydliga regler för ledningsrätt i fastigheter. Reglerna har dock varit mindre tydliga när det gäller fastigheter med tomträtt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 18 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Reglerna om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar i anläggningslagen ändras. Syftet är att göra handläggningen av vissa ärenden enklare och rätten till ersättning mer enhetlig. Bland annat införs en ny ersättningsgrund i fall där en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning finns redan i andra liknande situationer. Handläggningen av vissa ärenden ska förenklas. Kulturreservat ska jämställas med en fastighet. Ett natur- eller kulturreservat ska företrädas av den som har beslutat om reservatet, det vill säga länsstyrelsen eller kommunen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 47 minuter

Justering

2015-05-26

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen har behandlat EU-samrådsdokumentet Mot en ny europeisk grannskapspolitik.

Utvecklingen i EU:s grannskap har förändrat förutsättningarna för grannskapspolitiken och Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, välkomnade den pågående översynen. Utskottet anser att syftet med grannskapspolitiken ska vara att främja demokrati, rättsstat, respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och en hållbar ekonomisk utveckling. På så sätt ska stabilitet, säkerhet och välstånd uppnås i EU:s grannskap. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Justering

2015-05-26

Bordläggning

2015-06-03

Debatt

2015-06-04

Beslut

2015-06-04

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2013 och helåret 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Utrikesutskottet betonar vikten av att Sverige arbetar för att Europarådet ska inrikta sin verksamhet på kärnuppgifterna mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och det demokratiska samhällsstyret. Det är positivt att fokus på dessa områden förstärkts, men samtidigt återstår mycket arbete.

Utrikesutskottet välkomnar också de insatser ministerkommittén och den parlamentariska församlingen har gjort med anledning av Rysslands olagliga ryska annektering av Krim och Sevastopol samt militära aggression i östra Ukraina. Ministerkommittén har bland annat fattat sex beslut där den uppmanar Ryssland att uppfylla sina internationella åtaganden, och Europarådets parlamentariska församling har spelat en viktig roll i rådets dialog med Ryssland.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 77 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse till riksdagen om verksamheten i Nordiska rådet under 2014 och om delegationens arbete under samma år. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2014. Förutom det övergripande arbetet inom Nordiska ministerrådet redogör skrivelsen bland annat för arbetet med att modernisera ministerrådet, för gränshinderarbetet och det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om bland annat det nordiska samarbetet, kultur, språk, djurskydd, säkerhet, försvar och demokrati.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för Lantmäteriets förrättningssammanträden. Reglerna innebär att sammanträdena ska få genomföras via telefon, videokonferens och annan modern kommunikationsteknik utan att mötesdeltagarna behöver träffas. Syftet är att förenkla och effektivisera behandlingen av ärenden och att minska kostnaderna.

Lantmäteriet är den myndighet som ansvarar för att kartlägga Sverige och registrerar bland annat fastigheter och fastighetsgränser. Beslut om registrering av fastigheter och fastighetsgränser tas på så kallade förrättningssammanträden där representanter för myndigheten och berörda fastighetsägare närvarar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den svenska exportkontrollen 2014 av krigsmateriel och produkter som kan användas både civilt och i krig. Utrikesutskottet har tagit del av skrivelsen och noterar att Krigsmaterielexportöversynskommittén, den så kallade KEX-utredningen, ska lämna förslag om den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel senast den 30 juni 2015. Utskottet ser fram emot detta och förutsätter att regeringen därefter återkommer med förslag som skärper exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner som rör krigsmateriellagstiftning och demokratikriterium, internationell samverkan om exportkontroll av krigsmateriel samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och Europeiska försvarsbyrån.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

22, 73 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Regeringen har i en skrivelse redovisat för hur verksamheten vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har sett ut under andra halvåret 2013 och under hela 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling i en redogörelse redovisat för församlingens arbete under 2014.

Riksdagen har gått igenom redovisningarna och ser positivt på OSSE:s arbete i Ukraina under perioden. Organisationen har arbetat för att försöka nå en politiskt hållbar lösning på konflikten i landet, genomfört övervakningar av presidentvalet och parlamentsvalet 2014, granskat läget för mänskliga rättigheter och genomfört militära inspektioner. Riksdagen välkomnar Sveriges deltagande i arbetet. Sverige har bidragit med finansiellt stöd till flera insatser, skickat valövervakare samt personal till OSSE:s observatörsuppdrag och deltagit i de militära inspektionerna.

Sverige har också drivit på för att stärka OSSE:s jämställdhetsarbete och riksdagen tycker att det är viktigt att Sverige fortsätter arbeta för ökad jämställdhet inom OSSE.

Riksdagen föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om Förenta nationerna (FN) och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter och FN:s säkerhetsråds ansvar för internationell fred och säkerhet. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Sverige kandiderar till en plats i säkerhetsrådet för perioden 2017-2018. Utskottet stöder Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Utrikesutskottet anser vidare bland annat att de mänskliga rättigheterna även i fortsättningen ska vara en central och integrerad del av Sveriges utrikespolitik.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 103 minuter

Justering

2015-05-05

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för den internationella järnvägstrafiken. Ändringarna sker genom att Sverige tillträder det så kallade Vilniusprotokollet till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Fördraget reglerar internationella järnvägstransporter av personer och gods mellan de fördragsslutande länderna. Ändringarna innebär att de svenska reglerna anpassas till övriga Europa, särskilt när det gäller godstransporter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Sedan slutet på 2012 gäller EU:s så kallade Atenförordning i alla medlemsländer. Förordningen innebär att den som transporterar passagerare till sjöss har ansvar för personskador och måste ha en försäkring eller annat ekonomiskt skydd för skador på personer eller saker som kan uppstå vid transporterna. Nu ska reglerna i EU:s Atenförordning i Sverige börja gälla för fler inrikes sjötransporter än i dag. Vidare blir det möjligt att straffa en transportör som inte har försäkring eller som inte har med sig ett bevis på att det finns en försäkring. Sverige ansluter sig också till den så kallade Atenkonventionen, som har arbetats fram inom FN:s sjöfartsorganisation IMO. Regeringen har lämnat förslag till de lagändringar som behövs.

Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.

Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

116

Förslagspunkter

37

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

42, 154 minuter

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen har gett regeringen fyra uppdrag, så kallade tillkännagivanden, inom planering och byggande. Riksdagen uppmanade regeringen att höja huvudnivån för riktvärdena för trafikbuller vid nya bostäder från 55 till 60 decibel vid bostadens fasad. Den särskilda regel som gäller bostäder på högst 35 kvadratmeter kan slopas. Däremot införs en regel om ett riktvärde på 65 decibel för studentbostäder, enligt förslaget. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att

• utreda hur regler kan utformas om privat initiativrätt när detaljplaner ska tas fram
• utarbeta ett förslag om att bygglovsavgiften ska minska om en kommun inte meddelar beslut i tid
• utreda möjligheterna att göra lättnader i tillgänglighetskraven för studentbostäder.

Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om planering och byggande. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-04-28

Debatt

2015-04-29

Beslut

2015-04-29