Sök
734 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Statens offentliga utredningar, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2020/21, 2016/17, 2005/06, 1918, Arbetsmarknadsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Jordbrukspolitik
Betänkande 2020/21:MJU17
Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om jordbrukspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar exempelvis om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft och regelförenkling samt forskning och utbildning.
- Behandlade dokument
- 63
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 40, 139 minuter
- Justering
- 2021-04-22
- Bordläggning
- 2021-04-28
- Debatt
- 2021-04-29
- Beslut
- 2021-05-05
- Dokument & lagar
Naturvård och biologisk mångfald
Betänkande 2020/21:MJU16
Riksdagen sa nej till cirka 270 förslag om naturvård och biologisk mångfald i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om arbetet för biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, naturvårdsdirektiven, artskyddsförordningen, förvaltning av skarv och säl, rovdjurspolitik, skyddad skog och mark, nationalparker, naturreservat, marina skyddade områden, strandskyddet och allemansrätten. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 120
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 18, 90 minuter
- Justering
- 2021-04-15
- Bordläggning
- 2021-04-21
- Debatt
- 2021-04-22
- Beslut
- 2021-04-28
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2020/21:MJU15
Regeringen ska ge en lämplig myndighet eller forskningsinstitut som till exempel Skogforsk i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för att göra trädslagen alm och ask motståndskraftiga mot almsjuka och askskottsjuka. Det anser riksdagen, som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en hållbar skogspolitik, bioekonomi, nyckelbiotoper, skydd av skog och EU:s skogsstrategi.
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 19, 101 minuter
- Justering
- 2021-04-15
- Bordläggning
- 2021-04-21
- Debatt
- 2021-04-22
- Beslut
- 2021-04-28
- Dokument & lagar
Kemikaliepolitik
Betänkande 2020/21:MJU14
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt att åtgärder redan har vidtagits och pågående utredningsarbete.
Förslagen handlar bland annat om kemikaliearbetets mål och metodik, åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen i varor och produkter samt utfasning och användning av växtskyddsmedel.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 11, 74 minuter
- Justering
- 2021-04-06
- Bordläggning
- 2021-04-13
- Debatt
- 2021-04-14
- Beslut
- 2021-04-21
- Dokument & lagar
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2020/21:MJU13
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.
Anledningen är främst att nuvarande lagstiftning bedöms vara tillräcklig eller att arbete redan pågår inom de områden som berörs av förslagen.
Motionerna handlar exempelvis om översyn av miljöbalken, tillståndsprocesser, äganderättsfrågor och offentlig upphandling.
- Behandlade dokument
- 65
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 14, 73 minuter
- Justering
- 2021-03-11
- Bordläggning
- 2021-03-23
- Debatt
- 2021-03-24
- Beslut
- 2021-03-24
- Dokument & lagar
Vattenvård
Betänkande 2020/21:MJU11
Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om vattenvård. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar bland annat om en hållbar förvaltning av haven, forskning om haven och döda havsbottnar, åtgärder för våtmarker och mot övergödning, nationellt mål för fosfor- och kväveåterföring, rådgivning om enskilda avlopp, EU:s vattendirektiv och olika vattenföroreningar.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 18, 76 minuter
- Justering
- 2021-02-23
- Bordläggning
- 2021-03-02
- Debatt
- 2021-03-03
- Beslut
- 2021-03-04
- Dokument & lagar
Djurskydd
Betänkande 2020/21:MJU10
Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Utskottet hänvisar framför allt till pågående arbete och gällande regler.
Förslagen rör bland annat handel med djur, transport av djur, slakt, avel, smittskydd, produktion och försäljning av päls, djurförsök, veterinärer samt djursjukvård.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 16, 86 minuter
- Justering
- 2021-03-04
- Bordläggning
- 2021-03-09
- Debatt
- 2021-03-10
- Beslut
- 2021-03-10
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Betänkande 2020/21:MJU1
Cirka 16,2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet miljö och naturvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Cirka 2,9 miljarder kronor går till klimatbonusen, ett bidrag till personer som har köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 1,9 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del av budgeten inom utgiftsområdet går vidare till åtgärder för värdefull natur, skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Andra förslag som riksdagen sa ja till är att
- godkänna en investeringsplan för Naturvårdsverket för perioden 2021-2023
- tillåta regeringen att ta bort de utsläppsrätter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för det året
- ge regeringen rätt att även ta bort de utsläppsrätter som Sverige har förvärvat genom programmet för internationella klimatinsatser och som har levererats under 2019.
Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 56, 138 minuter
- Justering
- 2020-12-03
- Bordläggning
- 2020-12-14
- Debatt
- 2020-12-15
- Beslut
- 2020-12-16
- Dokument & lagar
Strategisk exportkontroll 2020 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Betänkande 2020/21:UU9
Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om exportkontrollpolitiken under år 2020 för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som har en civil användning men också kan nyttjas för militära ändamål. Skrivelsen innehåller en redovisning av denna export under året. Även samarbetet inom EU och andra internationella forum beskrivs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2020 om strategisk exportkontroll. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 73 minuter
- Justering
- 2021-06-01
- Bordläggning
- 2021-06-08
- Debatt
- 2021-06-09
- Beslut
- 2021-06-10
- Dokument & lagar
Förenta nationerna m.m.
Betänkande 2020/21:UU8
Riksdagen sa nej till 13 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 och 2020 om Förenta nationerna (FN) och FN-systemet. I samband med detta lyfte riksdagen att FN är ryggraden i det internationella systemet och underströk FN:s roll i hanteringen av internationella kriser och konflikter. Riksdagen ansåg vidare att ytterligare åtgärder behövs för att reformera säkerhetsrådet och att det är angeläget att kringskära vetorätten.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 9, 43 minuter
- Justering
- 2020-11-12
- Bordläggning
- 2020-11-17
- Debatt
- 2020-11-18
- Beslut
- 2020-11-18
- Dokument & lagar
Yttrandefrihet
Betänkande 2020/21:UU7
Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Kommissionen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 mars 2022.
Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ från utrikesutskottet, som väcktes i samband med behandlingen av cirka 23 förslag inom området yttrandefrihet i motioner från den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Ett utskottsinitiativ betyder att initiativet till förslaget kommer från utskottet och inte från en proposition eller motion.
Riksdagen sa delvis ja till flera motioner om regeringens agerande när det gäller frihetsberövade svenskar utomlands. Riksdagen sa nej till de övriga förslag som behandlades.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 17, 87 minuter
- Justering
- 2021-01-14
- Bordläggning
- 2021-01-19
- Debatt
- 2021-01-20
- Beslut
- 2021-01-20
- Dokument & lagar
Strategi för den arktiska regionen
Betänkande 2020/21:UU6
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategi för den arktiska regionen. Skrivelsen beskriver regeringens mål och huvudprioriteringar i förhållande till den arktiska regionen. I skrivelsen redogör regeringen för den politiska inriktningen för det fortsatta arbetet inom sex tematiska områden.
Riksdagen välkomnar att det nu finns en uppdaterad strategi och anser att Sverige har ett särskilt intresse och ansvar för att främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling i området, exempelvis genom att folkrätten och havsrätten respekteras i regionen. Riksdagen stöder även att den militära närvaron i Sveriges norra delar stärks. Riksdagen konstaterar att Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen är avgörande för den arktiska regionens framtid.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 38, 138 minuter
- Justering
- 2021-02-25
- Bordläggning
- 2021-03-02
- Debatt
- 2021-03-03
- Beslut
- 2021-03-04
- Dokument & lagar
Nordiskt samarbete
Betänkande 2020/21:UU4
Regeringen bör inom ramen för det nordiska samarbetet verka för ett ministerråd för infrastruktur och transport. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Beslutet om tillkännagivandet kom när riksdagen behandlade dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2020, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner om nordiskt, arktiskt och regionalt samarbete.
I skrivelsen redogör regeringen bland annat för samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2020, främst inriktat på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Skrivelsen tar också upp frågor exempelvis om hur det nordiska samarbetet har fungerat under covid-19-pandemin och samarbetet i Barents- och Arktiska rådet.
Nordiskt samarbete var satt under press under 2020 på grund av pandemin. Riksdagen anser att det finns anledning att ta lärdom av utmaningarna för att stärka det nordiska samarbetet. De nordiska länderna behöver utvärdera hur samarbetet kan fungera bättre både i dag och i framtiden.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 46, 160 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-06-01
- Debatt
- 2021-06-02
- Beslut
- 2021-06-03
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar
Betänkande 2020/21:UU3
Utländska direktinvesteringar i svenska företag kan hota skyddsvärda svenska företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag för att säkra granskningen av sådana direktinvesteringar. Lagförslaget kompletterar en EU-förordning på området som börjar gälla i alla medlemsländer i oktober 2020.
Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har nyligen fått uppdraget som kontaktpunkt av regeringen. Utöver den internationella samordningsrollen ska myndigheten också få befogenhet att hämta in vissa uppgifter från inblandade företag inför en investering, om det finns risk att affären kan påverka svensk säkerhetskänslig verksamhet. Berörda företag ska ha möjlighet att överklaga ett beslut som myndigheten har fattat om att hämta in uppgifter.
Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 11, 48 minuter
- Justering
- 2020-09-24
- Bordläggning
- 2020-09-29
- Debatt
- 2020-09-30
- Beslut
- 2020-09-30
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 7 Internationellt utvecklingssamarbete
Betänkande 2020/21:UU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2021. Det innebär att cirka 47 miljarder kronor går till utgiftsområdet internationellt utvecklingssamarbete i statens budget för år 2021.
Riksdagen sa även ja till Riksrevisionens och regeringens övriga förslag om bland annat förvaltningsanslag och ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i motioner inom området, framför allt alternativa budgetförslag.
Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är en del av steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 56
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 48, 126 minuter
- Justering
- 2020-12-03
- Bordläggning
- 2020-12-08
- Debatt
- 2020-12-09
- Beslut
- 2020-12-10
- Dokument & lagar
Afrika
Betänkande 2020/21:UU16
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om Afrika från allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.
Förslagen handlar om Västafrika, Afrikas horn och Sydafrika med fokus på situationen i Västsahara, Somalia, Etiopien, Eritrea och Sydafrika.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 13, 90 minuter
- Justering
- 2021-04-22
- Bordläggning
- 2021-04-28
- Debatt
- 2021-04-29
- Beslut
- 2021-05-05
- Dokument & lagar
Mellanöstern
Betänkande 2020/21:UU15
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner som rör länder i Mellanöstern. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020.
Förslagen handlar exempelvis om minoriteters situation i Irak, Iran, Syrien och Turkiet samt om fredsprocessen i Mellanöstern.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 33, 123 minuter
- Justering
- 2021-04-15
- Bordläggning
- 2021-04-21
- Debatt
- 2021-04-22
- Beslut
- 2021-04-28
- Dokument & lagar
Interparlamentariska unionen (IPU)
Betänkande 2020/21:UU14
Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2020.
Under året har IPU bland annat arbetat med att undersöka hur coronapandemin påverkat nationella parlaments arbetssätt. Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även dialogen om hur nationella parlament kan fortsätta att underlätta implementeringen av FN:s globala hållbarhetsmål har funnits på dagordningen.
Riksdagen välkomnar detta arbete, liksom att delegationen, i dialog med talman och riksdagens utskott, under 2021 avser att fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling och att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete bidrar till att uppfylla detta.
Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 16 minuter
- Justering
- 2021-05-06
- Bordläggning
- 2021-06-02
- Debatt
- 2021-06-03
- Beslut
- 2021-06-03
- Dokument & lagar
Europarådet
Betänkande 2020/21:UU13
Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2019 och helåret 2020. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.
Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Riksdagen tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser riksdagen, liksom förra året, att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.
Under 2020 har arbetet präglats av coronapandemin, både när det gäller formerna för samarbetet och det politiska innehållet.
Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 41 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-06-01
- Debatt
- 2021-06-02
- Beslut
- 2021-06-03
- Dokument & lagar
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Betänkande 2020/21:UU12
Riksdagen har behandlat en redogörelse om 2020 års verksamhet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) från OSSE:s svenska delegation, samt en skrivelse från regeringen om OSSE:s verksamhet under andra halvåret 2019 och helåret 2020.
Riksdagen välkomnar att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen 2021. Riksdagen ser också positivt på att Sverige som ordförande fortsätter att prioritera arbetet för att återställa respekten för de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på.
Riksdagen noterar bland annat också att den parlamentariska församlingen under 2020 observerade fyra val, att den svenska delegationen deltog i samtliga observationer samt att församlingen på grund av pandemin dock inte kunde observera alla val som man planerat. Arbetet med valobservationer är en viktig beståndsdel i OSSE:s verksamhet och riksdagen ser positivt på att svenska ledamöter fortsätter att delta aktivt i dessa.
Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 34, 133 minuter
- Justering
- 2021-05-20
- Bordläggning
- 2021-06-08
- Debatt
- 2021-06-09
- Beslut
- 2021-06-10