Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tidigarelägga åldersbedömningen i asylprocessen. Det innebär att Migrationsverket så tidigt som möjligt ska göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande asylsökande barns ålder. I samband med det ska den sökande erbjudas genomgå en medicinsk åldersbedömning.

En tidigarelagd åldersbedömning ska endast göras i osäkra fall, då det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år. Det ska vara frivilligt för den asylsökande att medverka i den medicinska åldersbedömningen. Det tillfälliga beslutet om ålder ska också vara möjligt att överklaga.

De nya reglerna om tidigarelagd åldersbedömning gäller inte personer vars ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats före 1 februari 2017.

Ändringarna i lagen börjar gälla den 1 maj 2017. Riksdagen sa nej till alla inkomna motioner i samband med ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2017-03-28

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Sammanlagt går 89 miljarder kronor för 2017 till det här området. Mest pengar går till föräldraförsäkring (cirka 41,7 miljarder kronor) och barnbidrag (cirka 27,3 miljarder).

Riksdagen sa också ja till att avskaffa jämställdhetsbonusen från den 1 januari 2017 och ja till förslag om höjningar av flerbarnstillägget och adoptionsbidraget samt en höjd inkomstgräns för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

6

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

26, 85 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2017.

Sammanlagt handlar det om cirka 34,8 miljarder kronor för 2017. Pengarna går främst till garantipension, efterlevnadspension och bostadstillägg för pensionärer.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande av ekonomiska åtaganden. Det betyder att regeringen kan ta över en del ekonomiska beslut från riksdagen. I det här fallet handlar det om att besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som tillsammans med tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 8 miljarder kronor.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

21, 81 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-13

Debatt

2016-12-14

Beslut

2016-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Total är det 107 miljarder kronor som fördelas på olika poster. Mest pengar, 48,7 miljarder, går till aktivitets- och sjukersättningar. 41,7 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får cirka 8.4 miljarder kronor.

Utöver det sa riksdagen bland annat också ja till regeringens förslag om att:

• den som fått aktivitetsersättning under minst tolv månader ska få möjlighet att behålla sin ersättning under sex månader för att studera
• hel sjukersättning ska kunna lämnas till en person från 19 års ålder
• höja bostadstillägget från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket även till den som inte har fyllt 65 år.

Riksdagen gör även ett tillkännagivande till regeringen. Fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer ökar och behöver stoppas. Bidragsbrottslagen bör därför inte bara gälla enskilda individer utan även företag och organisationer. Dessutom bör myndigheters skyldighet att underrätta annan myndighet vid felaktig utbetalning eller bidragsfusk utökas och även gälla socialtjänsten.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

39, 133 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-15