198 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Rapporter från riksdagen, Statens offentliga utredningar, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2005/06, 1918, Arbetsmarknadsutskottet, Justitieutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:40
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:40
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:40
Datum och tid: 08:45
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Dagens protokoll
Uppdrag åt presidiet att justera dagens protokoll
2. Hemlig rumsavlyssning, ändringar i sekretesslagen föredragning och justering a Mottagande
Behandlingen av regeringens förslag till ändringar i sekretesslagen i proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Lagförslagen avgörs tillsammans med de övriga lagförslagen i propositionen, som riksdagen tidigare beslutat har beslutat ska vila i minst tolv månader (se 2005/06:JuU26 ).
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:27
Föredragningslista
Arbetsmarknadsutskottet 2005/06:27
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:27
Datum och tid: 08:15
Plats: RÖ 5-38
Föredragningslista
1. Kanslimeddelanden
GU- 2. EU-information
3. Reseberättelser från arbetsmarknadsutskottets studieresor 2006 till Spanien och Portugal för godkännande och
Behandlingen av två förslag skjuts upp till riksmötet 2006/07. Det gäller regeringens proposition 2005/06:207 Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionshinder och Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS22 angående insatserna mot deltidsarbetslösheten. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till arbetsmarknadsutskottet under resten av riksmötet 2005/06.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:43
Föredragningslista
Socialutskottet 2005/06:43
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:43
Datum och tid: 08:30
Plats: RÖ 4-50
Föredragningslista
1. Godkännande av föredragningslistan. 2. Justering av protokoll från sammanträdet den 18 maj. 3. Framställning om uppskov med behandling av ärenden. Justering
av
Riksdagen godkände att socialutskottet skjuter upp behandlingen av följande redogörelser från regeringen till riksmötet 2006/07: Redovsining av fördelningen av medel från allmänna arvsfonden Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och ökad tillväxt Ett Sverige för barn - redogörelse för regeringens barnpolitik
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:39
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:39
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:39
Datum och tid: 08:00
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Information från regeringen
Statssekreterare Dan Eliasson informerar inför
ministerrådsmötet för rättsliga och inrikes frågor
den 1-2 juni 2006. Material bifogas.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:38
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:38
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:38
Datum och tid: 09:30
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Specialdomstolen för Sierra Leone justering Fortsatt behandling av proposition 2005/06:93 Samarbete med Specialdomstolen för Sierra Leone. LF- Utkast till utskottets
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:42
Föredragningslista
Socialutskottet 2005/06:42
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:42
Datum och tid: 09:00
Plats: RÖ 4-50
Föredragningslista
1. Godkännande av föredragningslistan. 2. Justering av protokoll från sammanträdet den 16 maj. 3. Fortsatt behandling av proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa H5N1Justering
Chefsöverläkaren i psykiatrisk tvångsvård ska kunna besluta att inskränka en patients rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster, till exempel telefon eller dator. Chefsöverläkaren ska också kunna besluta att övervaka försändelser från en patient. Sådana beslut ska få fattas om det är nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att någon annan lider skada. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen godkände regeringens föreskrifter i förordningen om att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga sjukdomar ska tillämpas på fågelinfluensa av typen H5N1 från den 15 mars 2006. För att sjukdomens beteckning ska bli mer korrekt ur ett medicinskt perspektiv ska den betecknas fågelinfluensa (H5N1). Fågelinfluensa (H5N1) ska anges som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2006.
Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre de kommande tio åren. I den betonar regeringen utvecklingen inom sex områden: vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, rätten till ett bra boende, kommunernas vård och omsorg, nationell likvärdighet och lokal utveckling, förebyggande insatser och personal- och kompetensförsörjning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på lagändringar: Kravet på regeringens medgivande när ett landsting överlåter hemsjukvården till en kommun tas bort. Landstingen och kommunerna ska samverka, och landstingen ska avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i dagverksamheter. Detsamma gäller i ordinärt boende om kommunerna ansvarar för den vården. I lagen förtydligas också att god vård även innebär att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. En ny bestämmelse införs om att landsting och kommun ska samverka så att enskilda får den vård och behandling som deras tillstånd fordrar. Kommuner blir skyldiga att rapportera till länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige alla beslut som inte verkställs inom tre månader från dagen för beslutet. Som yttersta påtryckningsmedel införs en sanktionsavgift. Kommunerna får rätt att utan individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa åt personer som fyllt 67 år. Lagändringarna som gäller kommunernas skyldighet att rapportera beslut som inte verkställts och de som gäller kommunala servicetjänster åt äldre börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2007.
Poliser, andra tjänstemän inom Säkerhetspolisen och tjänstemän inom Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det innebär att personen får andra personuppgifter än de verkliga, och att dessa uppgifter ska kunna tas in i körkort, pass eller andra identitetshandlingar. I vissa fall ska uppgifterna kunna registreras i folkbokföringen. En kvalificerad skyddsidentitet ska kunna tilldelas en tjänsteman om det behövs för att inte röja åtgärder inom verksamheten och det finns en påtaglig risk för att ett sådant röjande allvarligt skulle motverka verksamheten eller utsätta någon som berörs av denna för allvarlig fara. Sekretess ska gälla uppgifter kring ett ärende om kvalificerad skyddsidentitet. Vissa sekretessbelagda uppgifter får inte efterfrågas vid vittnesmål eller förhör. Det ska också vara möjligt för tjänstemannen att i rättegång höras i det namn som ingår i den kvalificerade skyddsidentiteten. Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2006.
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om att tillåta så kallade hemliga tvångsmedel för att hindra vissa grova brott ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran väckas om att ett lagförslag ska vila ett år om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget innebär följande. Polisen ska få använda hemliga tvångsmedel för att förebygga eller förhindra vissa grova brott. Tvångsmedlen som ska få användas är hemlig teleavlyssning, hemlig kameraövervakning, hemlig teleövervakning och postkontroll. I dag får dessa metoder användas endast vid brottsutredningar. De brott som omfattas av förslaget är terroristbrott, vissa högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet och allmänfarliga brott - med andra ord brott som Säkerhetspolisen, Säpo, ska bekämpa. Även vissa mycket allvarliga brott som den öppna polisen bekämpar omfattas om syftet med brottet är att påverka till exempel domare och åklagare eller nyhetsförmedlare och journalister. Det kan handla om brott som mord, dråp, grov misshandel, människorov och olaga frihetsberövande. Det kommer att krävas att en domstol ger sitt tillstånd och tillståndet får beviljas för endast en månad åt gången. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006.
Riksdagen beslutade på begäran av ledamöter från Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centern och Miljöpartiet att regeringens och justitieutskottets lagförslag om buggning ska vila ett år. Det betyder att förslaget kommer att behandlas på nytt. Enligt regeringsformen får en begäran om att ett lagförslag ska vila ett år väckas om förslaget begränsar vissa grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget om hemlig rumsavlyssning (buggning) innebär följande. Polisen ska i hemlighet kunna få avlyssna (bugga) samtal vid förundersökning av brott som har ett lägsta straff på minst fyra års fängelse. Exempel på sådana brott är terroristbrott, mord, dråp, grovt rån och grov mordbrand. Polisen ska också kunna få använda buggning när den utreder vissa andra allvarliga brott som har en lägre straffskala, som grovt narkotikabrott och grova sexualbrott, om straffet beräknas bli längre än fyra års fängelse. För att få använda buggning krävs det att någon är skäligen misstänkt för brottet, att åtgärden är "av synnerlig vikt för utredningen och att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men som den innebär för den avlyssnade". Domstol måste alltid ge sitt tillstånd. Buggningen får dessutom bara ske på platser där det finns anledning att anta att den misstänkte kommer att uppehålla sig. Särskilda krav ställs för att få bugga andra bostäder än den misstänktes egen bostad. Det kommer enligt förslaget att vara förbjudet att bugga bland annat läkarmottagningar, advokatkontor och platser som används för själavård. Samtal mellan försvarare och misstänkt respektive läkare och patient ska inte få buggas. Samtal där någon lämnar uppgifter för vilka mottagaren enligt tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen inte får avslöja sin källa får inte heller avlyssnas. Enligt förslaget skulle lagen gälla från den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2009.
Sverige ska tillträda överenskommelsen mellan Sveriges regering och Specialdomstolen för Sierra Leone om verkställighet i Sverige av fängelsestraff utdömda av specialdomstolen. Sverige ska även möjliggöra samarbete med specialdomstolen i fråga om utlämning och rättslig hjälp i brottmål. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:41
Föredragningslista
Socialutskottet 2005/06:41
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:41
Datum och tid: 11:00
Plats: RÖ 4-50
Föredragningslista
1. Kl. 11.00 Information från Svenska Spel. Deltagarlista bifogas
Kl. 11.30 Information från Socialdepartementet inför EPSCO-rådet. Deltagarlista och preliminär dagordning
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2005/06:37
Föredragningslista
Justitieutskottet 2005/06:37
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2005/06:37
Datum och tid: 10:30
Plats: RÖ 7-44
Föredragningslista
1. Besök från Domstolsverket
Generaldirektören Thomas Rolén och tf. ekonomichefen Anette Nilsson informerar. 2. Protokollsjustering
Utskottets protokoll för den
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skärpa socialnämndernas ansvar för brottsoffer. Regeringen ska lägga fram ett lagförslag redan hösten 2006. Socialnämnden i kommunen bör enligt socialtjänstlagen verka för att brottsoffer och deras anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör, enligt lagen, särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Riksdagen vill skärpa socialnämndernas ansvar genom att i lagen ändra "bör" till "skall". Regeringen arbetar just nu med ett lagförslag med anledning av utredningen Källan till en chans - Nationell behandlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i det arbetet tar hänsyn till barnperspektivet och behandlar frågor om att hämta in barns synpunkter. Riksdagen gjorde också ett uttalande om socialtjänstens och myndigheters skyldighet att anmäla misstänkt barnmisshandel till socialnämnden: Regeringen bör tala om för Socialstyrelsen att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna uppmärksammar och följer upp hur verksamheter med anmälningsskyldighet kan bli bättre på att upptäcka och anmäla misstanke om barnmisshandel.
