Sök

Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:

• Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
• Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
• En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.

Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

Dagens krav på märkning av vapen som förs in i Sverige från andra länder kommer framöver bara att gälla för införsel av vapen från länder som inte är med EU. Polisen kommer att få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller tillhörande föreskrifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Att kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort kan göra det svårare att bekämpa olagliga vapen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med i EU. Riksdagen uppmanade också regeringen att

• se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister
• se till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-05-26

Debatt

2015-05-27

Beslut

2015-05-27

EU:s gemensamma databas, VIS, har tagits fram för att bland annat förenkla visumhantering och underlätta gränskontroller. I databasen finns personuppgifter, foto och fingeravtryck på den som ansöker om visum. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att brottsbekämpande myndigheter ska  få tillgång till uppgifter i VIS, om syftet är att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott samt andra grova brott. Möjlighet att göra en sökning i databasen gäller under vissa begränsade förutsättningar. Polismyndigheten är den centrala enhet som ska hantera myndigheternas förfrågan om sökning i VIS.

Lagändringen innebär att Sveriges regler anpassas till gällande EU-rätt. Ändringar görs bland annat i lagen om internationellt polisiärt samarbete.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 32 minuter

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.

Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.

Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

72

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

En dömd person ska i större utsträckning än i dag kunna avtjäna till exempel ett fängelsestraff i det EU-land där han eller hon bäst förväntas kunna återanpassa sig socialt i samhället. De svenska påföljder som ska kunna överföras till andra EU-länder är fängelse, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bland annat innebär att Kriminalvården ska pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till ett annat EU-land för att verkställas där. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU:s regler om straffrättsligt samarbete.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Polisen får möjlighet att föra ett register med uppgifter om personer som inte får gå på idrottsevenemang, så kallat tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras är till exempel namn, fotografi, omfattningen av, och brott mot förbudet. Dessutom får polisen rätt att fotografera personer som har tillträdesförbud eller som kan antas få det. Idrottsorganisationer ska kunna få tillgång till registret om det behövs för att upptäcka eller förhindra brott mot ett förbud.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2015-01-22

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-18

Inom Polisen och Ekobrottsmyndigheten arbetar inte bara poliser och åklagare utan även civilanställda. Även dessa civilanställda ska få möjlighet att göra vissa sysslor som annars bara poliser får göra. Poliser bör i första hand arbeta med sådant där deras kompetens är en nödvändig förutsättning, till exempel fall där det kan krävas våld eller tvång.

En civilanställd utredare får nu rätt att hålla i vissa förhör, kan hantera förenklad delgivning eller besluta om förverkande.

Även bilinspektörer, som är civilanställda som arbetar med trafikövervakning inom Polisen, ska få rätt att:

• besluta om vissa avgifter,
• meddela förbud mot fortsatt färd i vissa fall,
• ta hand om ett fordons registreringsskyltar,
• få tillträde till fordon för kontroll av alkolås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna gäller från den 2 januari 2015.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

10, 29 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

De som är med i en folksamling som stör ordningen ska kunna avlägsnas av polisen längre sträckor och under längre tid än som hittills varit möjligt. Det kan vara i samband med fotbollsmatcher eller andra situationer där deltagare i en folksamling går till våldsamt angrepp mot personer eller egendom. Deltagarna kan då transporteras från platsen i inhyrda bussar. Polisen ska med de nya reglerna kunna göra ett så kallat utvidgat avlägsnande under vissa förutsättningar. Ett utvidgat avlägsnande får innebära att rörelsefriheten för deltagarna i folksamlingen inskränks upp till två timmar. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

23, 82 minuter

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-06

Beslut

2009-05-06

En väktare från ett annat EU-land som vill arbeta tillfälligt i Sverige ska kunna göra en förhandsanmälan till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska i sin tur kunna göra en förhandskontroll av väktarens yrkeskvalifikationer. Väktaren får påbörja det tillfälliga arbetet när länsstyrelsen har meddelat att förutsättningarna är uppfyllda. En ansökan om auktorisation av ett bevakningsföretag som har sitt säte utanför Sverige ska prövas av Länsstyrelsen i Stockholms län. Den nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2009 och innebär att ett EU-direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare genomförs i svensk lag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2009-04-14

Debatt

2009-04-22

Beslut

2009-04-22

Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor och arbetet mot barnsexturism som lämnats in under de allmänna motionstiden 2007 och 2008. Motionerna som rör polisfrågor handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, innehållet i polisutbildningen, kontroll av vapen och samordning mellan myndigheter för bättre brottsbekämpning. Motionerna om arbetet mot barnsexturism tar bland annat upp frågor om internationellt samarbete, polisens sambandsmän och arbetet vid svenska ambassader och konsulat.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

30

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

27, 122 minuter

Justering

2009-03-26

Debatt

2009-04-16

Beslut

2009-04-16

Riksdagen sa nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer som lämnats in under de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Motionerna tar bland annat upp frågor om målsägandebiträde, brottsskadeersättning samt hjälp och stöd i olika former till brottsoffer.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

14

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 81 minuter

Justering

2009-03-26

Debatt

2009-04-15

Beslut

2009-04-16

Riksdagen godkände ett utkast till rambeslut för skydd av personuppgifter inom EU. Rambeslutet utgör ett komplement till andra instrument om informationsutbyte inom ramen för polisiärt och straffrättsligt samarbete och innehåller bl.a.bestämmelser om behandling av personuppgifter, behandling av känsliga personuppgifter, rättelse och raderingsamt hur den som registreras ska informeras. I stora delar motsvarar utkastet innehållet i den svenska personuppgiftslagen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 30 minuter

Justering

2008-10-30

Debatt

2008-11-13

Beslut

2008-11-13