Sök

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen samt två motioner som har lämnats med anledning av skrivelsen. Regeringens skrivelse handlar dels om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, dels om regeringens redovisning av ett tidigare tillkännagivande.

I riksrevisionens rapport har det framgått att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras. Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. När det gäller riksdagens tidigare tillkännagivande om att återuppta översynen av Arbetsförmedlingen anser regeringen att det är slutbehandlat.

Riksdagen gjorde ett nytt tillkännagivande till regeringen om att återuppta arbetet med en bred översyn av Arbetsförmedlingen, och att regeringen bör göra det snarast. Arbetsmarknadsutskottet, som har berett frågan, anser att det påbörjade förbättringsarbetet är bra, men att det inte står i motsats till en bred översyn av Arbetsförmedlingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till den övriga motionen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 84 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

33, 101 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om frågor som rör arbetsmiljö. Motionerna handlar bland annat om företagshälsovård, ett hållbart arbetsliv, systematiskt arbetsmiljöarbete samt nolltolerans mot dödsolyckor. Anledningen är bland annat att regeringen har påbörjat reformer för att förstärka arbetsmiljöarbetet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Den svenska kollektivtrafikbranschen satte 2008 upp ett mål om att fördubbla antalet resor med kollektivtrafiken till 2020. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om statens roll i att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att målet ska kunna nås. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, menar att beslut om kollektivtrafik i första hand tas på regional nivå, men poängterar att även staten kan vidta åtgärder, till exempel när det gäller infrastruktur.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa lagändringar för att genomföra EU:s direktiv om att inrätta ett gemensamt europeiskt järnvägsområde.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

35, 117 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-05-27

Debatt

2015-05-28

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att komplettera lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd.

Riksdagen har även behandlat motioner om yrkestrafik och taxi. Riksdagen gav tre uppdrag, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt behandla frågan om åtgärder för att kunna stoppa ett fordon i mer än 24 timmar och sedan återkomma med förslag. Regeringen bör också snabbt utarbeta regler så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton kan tillåtas på de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet. I detta tillkännagivande ingick också att det ska vara lättare att få dispens samt att regeringen bör fortsätta att utreda frågan om att tillåta fordon upp till 30 meter. Riksdagen ville även att regeringen ska se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från kör- och vilotidsreglerna för yrkesmässig trafik.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

25, 108 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-05-27

Debatt

2015-05-28

Beslut

2015-05-28