Sök

Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 28 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.

Lagreglerna om verkställighetshinder ändras också. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. De nya reglerna innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn.

Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

42, 76 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som redovisar den svenska migrations- och asylpolitiken sedan 2005. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen säger också nej till motioner om asyl- och migrationsfrågor, bland annat frågor om uppehållstillstånd, verkställighet av avvisningsbeslut och visumkrav samt svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

47

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

57, 1 minuter

Beredning

2007-03-22

Justering

2007-04-24

Debatt

2007-05-09

Beslut

2007-05-09

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Detta för att Sverige ska uppfylla vissa krav som EU ställer. Det innebär till exempel att den som har fallit offer för människohandel ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för minst sex månader om personen samarbetar i brottsutredningen och ställer upp som vittne i rättegången. Även uppehållstillstånd för betänketid på 30 dagar ska kunna meddelas. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2007.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

36, 1 minuter

Beredning

2007-04-10

Justering

2007-04-24

Debatt

2007-05-09

Beslut

2007-05-09

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag på området migration. De största anslagen går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket. Riksdagen sade också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken: att införa ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring. Frågan om en ökad arbetskraftsinvandring är viktig ur ett arbetsmarknadsperspektiv och för att undvika en framtida arbetskraftsbrist.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

68, 183 minuter

Justering

2006-11-30

Debatt

2006-12-11

Beslut

2006-12-13

Riksdagen sade nej till Riksrevisionens förslag om styrningen av integrationspolitiken. Riksdagen hänvisade i huvudsak till att regeringen förtydligat styrningen av integrationspolitiken i enlighet med Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen sade också nej till motioner om svenskt medborgarskap, kommunalt flyktingmottagande och introduktion av nyanlända, insatser mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering samt arbete mot utanförskap och segregation i storstäderna. Riksdagen hänvisade bland annat till den pågående parlamentariska översynen av integrationspolitiken. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2004 och 2005.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

11

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

26, 135 minuter

Justering

2006-03-23

Debatt

2006-04-05

Beslut

2006-04-06

En tillfällig lag införs som ger människor som nekats uppehållstillstånd en ny möjlighet att få stanna i Sverige. Riksdagen sade ja till en tillfällig ordning som ska gälla från den 15 november 2005 till den 31 mars 2006. Den tillfälliga ordningen gäller möjligheterna att få en ny prövning för vissa grupper som vistats i Sverige under lång tid och vars utvisningsbeslut av olika orsaker inte verkställts. Genom den tillfälliga ordningen ska Migrationsverket kunna bevilja ett uppehållstillstånd under vissa givna förutsättningar. De grupper som genom den tillfälliga ordningen ska ges ökade möjligheter till uppehållstillstånd är barnfamiljer och personer vars utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på grund av förhållanden i mottagarländerna. De nya prövningarna gäller avvisnings-och utvisningsbeslut som vunnit laga kraft men som inte verkställts. En sådan prövning ska kunna göras på Migrationsverkets eget initiativ eller efter en ansökan, om ansökan gjorts eller ärendet tagits upp före den 31 mars 2006. Med den tillfälliga ordningen ska fler människor kunna få frågan om uppehållstillstånd prövad. Vid bedömningen av om det är humanitärt angeläget ska bland annat barns sociala situation, anknytning till Sverige och risken för att ett barns hälsa och utveckling skadas beaktas. När Migrationsverket prövar uppehållstillstånd ska man ta hänsyn till om personen i fråga gjort något brottsligt. Migrationsverket ska också kunna vägra en person uppehållstillstånd på grund av säkerhetsskäl. Den tillfälliga ordningen gäller till den 31 mars 2006 då den nya utlänningslagen träder i kraft.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

67, 1 minuter

Beredning

2005-10-20

Justering

2005-10-28

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

Riksdagen ökar flera av regeringens anslag i budgetpropositionen på utgiftsområdet Invandrare och flyktingar. Syftet är att täcka utgifterna i samband med den tillfälliga lag som gör det möjligt med ny prövning av uppehållstillstånd. Beslutet om den tillfälliga lagen fattade riksdagen tidigare i höst (se 2005/06:SfU5 ). Riksdagen gör också ett uttalande till regeringen om att det finns skäl att se om Sverige kan öka den så kallade flyktingkvoten. Det ska i så fall ske genom en omfördelning av tillgängliga medel för migrationspolitiken. I övrigt säger riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på utgiftsområdet Invandrare och flyktingar.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

48, 123 minuter

Justering

2005-11-15

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Den 1 juli höjs inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer då att få 80 procent av lönen från försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga. Det höjda inkomsttaket kommer även att omfatta bland annat rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Inkomsttaket höjs bland annat för att allt fler tjänar över taket. Det höjda taket berör 1,4 miljoner arbetstagare. Det kan också vara ett sätt att främja en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, det vill säga att män att tar ut en större del än i dag. Även den lägsta nivån för hel föräldraförsäkring höjs, från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn som föds efter den 30 juni 2006. De så kallade lägstanivådagarna är 90 dagar utöver den vanliga föräldraförsäkringen på 390 dagar. Ersättningen är lika för alla oavsett inkomst.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

41, 125 minuter

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-16

Beslut

2006-05-17

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 51 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-18

Riksdagen godkände regeringens förslag om att kommunerna ska ansvara för boendet för ensamkommande barn som söker asyl i Sverige. Med ensamkommande barn avses barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige inte har med sig någon förälder eller annan vuxen person som kan anses ha trätt i förälderns ställe. Enligt beslutet ska Migrationsverket ingå avtal med olika kommuner om mottagande av ensamkommande barn. De kommuner som ingår avtal med Migrationsverket ska ordna boende och ansvara för barnet enligt socialtjänstlagen. Kommunerna kommer att få en ersättning för sina insatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. På förslag från socialförsäkringsutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag som innebär att en god man ska utses senast 24 timmar efter barnets ankomst till Sverige. Beslutet grundar sig på en motion från Kristdemokraterna och delvis en motion från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

37, 104 minuter

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

44

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

48, 191 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-19