Riksdagen sade nej till olika motionsförslag om vårdplanering som lämnats in under de allmänna motionstiderna 2004 och 2005. Riksdagen konstaterar att samordningen mellan landsting och kommun i många fall brister i samband med att personer skrivs ut från slutenvården och att vårdplanering inte genomförs på det sätt som var avsett genom de lagändringar som infördes från och med den 1 juli 2003 (se 2002/03:SoU12 ). Riksdagen avslår motionerna med hänvisning till att Socialstyrelsen inom kort avser att besluta nya föreskrifter om vårdplanering.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om tandvårdsfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp, bland annat inom Utredningen om ett nytt tandvårdsstöd för vuxna (se kommittédirektiv 2005:136). Motionerna handlar framför allt om tandvårdsförsäkringen samt avvecklingen av amalgam som tandvårdsmaterial.
Ska staten ta över kommunernas kostnader för assistansersättning till personer med funktionshinder? Det vill riksdagen att regeringen snarast ska ge Assistanskommittén i uppdrag att utreda. Kommittén ska analysera och redovisa för- och nackdelar med ett samlat kostnadsansvar och ansvar för en och samma huvudman, staten, när det gäller personlig assistans. Assistanskommittén arbetar sedan juli 2004 på regeringens uppdrag med att göra en översyn av personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS).
Det behövs en utredning som ser över frågan om det ekonomiska ansvaret för den rättspsykiatriska vården kan föras över från landstingen och kommunerna till staten. Det anser riksdagen och uppmanar regeringen att återkomma i frågan. Riksdagen vill att regeringen snabbt utreder hur det finansiella ansvaret för den rättspsykiatriska vården skulle kunna övergå till staten. När utredningen är klar ska regeringen återkomma i ärendet till riksdagen. Riksdagen vill att regeringen även utreder frågor kring organisation, samordning, samverkan och kvalitetsförbättringar inom den rättspsykiatriska vården. Psykansvarskommittén har uppmärksammat en rad problem inom rättspsykiatrin som har att göra med hur vården är organiserad och vem som har ansvar för den.
FN:s barnkonvention måste få genomslag på alla områden i samhället som rör barn. Det anser riksdagen och vill att regeringen återkommer till riksdagen med tydligare mål om hur barnkonventionen ska förverkligas i Sverige. Riksdagen ratificerade i juni 1990 FN:s barnkonvention. I mars 1999 sade riksdagen ja till ett regeringsförslag som handlade om en strategi för att förverkliga barnkonventionen i Sverige. Strategin innehåller olika mål. Till exempel ska barnkonsekvensanalyser alltid göras vid statliga beslut som rör barn. Ett annat mål är att barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen ska utvecklas. Riksdagen anser att målen som ställts upp för att genomför strategin inte är tillräckligt tydliga. Dessutom vill riksdagen att regeringen på ett bättre sätt ska informera riksdagen om hur det går med arbetet att få bättre genomslag för barnkonventionen i samhället.
Regeringen har berättat för riksdagen om sin syn på vården i livets slutskede. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sa också nej till motioner om bland annat vård i livets slutskede och dödshjälp.
Riksdagen godkände att socialutskottet skjuter upp behandlingen av följande redogörelser från regeringen till riksmötet 2006/07: Redovsining av fördelningen av medel från allmänna arvsfonden Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och ökad tillväxt Ett Sverige för barn - redogörelse för regeringens barnpolitik
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skärpa socialnämndernas ansvar för brottsoffer. Regeringen ska lägga fram ett lagförslag redan hösten 2006. Socialnämnden i kommunen bör enligt socialtjänstlagen verka för att brottsoffer och deras anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör, enligt lagen, särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Riksdagen vill skärpa socialnämndernas ansvar genom att i lagen ändra "bör" till "skall". Regeringen arbetar just nu med ett lagförslag med anledning av utredningen Källan till en chans - Nationell behandlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i det arbetet tar hänsyn till barnperspektivet och behandlar frågor om att hämta in barns synpunkter. Riksdagen gjorde också ett uttalande om socialtjänstens och myndigheters skyldighet att anmäla misstänkt barnmisshandel till socialnämnden: Regeringen bör tala om för Socialstyrelsen att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna uppmärksammar och följer upp hur verksamheter med anmälningsskyldighet kan bli bättre på att upptäcka och anmäla misstanke om barnmisshandel.
Regeringen har rapporterat till riksdagen om en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Utgångspunkten är att IT är ett av de viktigaste verktygen för att förnya och utveckla vård- och omsorgsverksamheterna. Patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet kan kraftigt förbättras genom IT. Den nationella IT-strategin är första etappen i ett långsiktigt arbete för att få till stånd en fördjupad nationell samverkan kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att införliva EU:s bloddirektiv i svensk lag. Bloddirektivet handlar om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för insamling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponenter. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006.
Chefsöverläkaren i psykiatrisk tvångsvård ska kunna besluta att inskränka en patients rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster, till exempel telefon eller dator. Chefsöverläkaren ska också kunna besluta att övervaka försändelser från en patient. Sådana beslut ska få fattas om det är nödvändigt med hänsyn till vården eller rehabiliteringen av patienten eller för att undvika att någon annan lider skada. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen godkände regeringens föreskrifter i förordningen om att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga sjukdomar ska tillämpas på fågelinfluensa av typen H5N1 från den 15 mars 2006. För att sjukdomens beteckning ska bli mer korrekt ur ett medicinskt perspektiv ska den betecknas fågelinfluensa (H5N1). Fågelinfluensa (H5N1) ska anges som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2006.
Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre de kommande tio åren. I den betonar regeringen utvecklingen inom sex områden: vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, rätten till ett bra boende, kommunernas vård och omsorg, nationell likvärdighet och lokal utveckling, förebyggande insatser och personal- och kompetensförsörjning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på lagändringar: Kravet på regeringens medgivande när ett landsting överlåter hemsjukvården till en kommun tas bort. Landstingen och kommunerna ska samverka, och landstingen ska avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i dagverksamheter. Detsamma gäller i ordinärt boende om kommunerna ansvarar för den vården. I lagen förtydligas också att god vård även innebär att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. En ny bestämmelse införs om att landsting och kommun ska samverka så att enskilda får den vård och behandling som deras tillstånd fordrar. Kommuner blir skyldiga att rapportera till länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige alla beslut som inte verkställs inom tre månader från dagen för beslutet. Som yttersta påtryckningsmedel införs en sanktionsavgift. Kommunerna får rätt att utan individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa åt personer som fyllt 67 år. Lagändringarna som gäller kommunernas skyldighet att rapportera beslut som inte verkställts och de som gäller kommunala servicetjänster åt äldre börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2007.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en försöksverksamhet som ska komplettera färdtjänsten. En kommun ska kunna lämna ekonomiskt stöd till invånare i kommunen med funktionshinder för att de ska kunna skaffa eller anpassa ett motorfordon. De kommuner som vill bedriva försöksverksamhet ska kunna ansöka om detta hos regeringen. Försöksverksamheten ska bedrivas under tiden den 1 juli 2007 - 30 juni 2010 av de kommuner som fått regeringens tillstånd. Riksdagen tycker dock att utvärderingen av försöksverksamheten ska ske i samarbete med handikapporganisationerna. Riksdagen vill även att utvärderingen ska undersöka 1) om försöksverksamheten skett på bekostnad av beviljande av färdtjänst, och 2) om försöksverksamheten inneburit att arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler eftersatts. Riksdagen tillkännagav dessa önskemål för regeringen. Lagen börjar gälla den 1 november 2006 och gäller till och med den 30 juni 2010.
Regeringen har berättat för riksdagen hur arbetet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken har utvecklats sedan december 2002, då den första uppföljningen av riksdagens beslut genomfördes (se 1999/2000:SoU14 och 2003/2004:SoU2 ). Regeringen menar att arbetet har gått framåt när det gäller att öka tillgängligheten i samhället men att det återstår arbete innan tillgänglighetsmålen nås. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
En ny lag om rikssjukvård börjar gälla den 1 januari 2007. Rikssjukvård ska avse hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Socialstyrelsen ska bestämma vilken hälso- och sjukvård som utgör rikssjukvård. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där man kan säkerställa en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet. Det ska krävas tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva rikssjukvård.
Riksdagen sade nej motioner från allmänna motionastiden 2004 och 2005 om handikappfrågor. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sade nej till motioner om äldrefrågor från allmänna motionstiden 2004 och 2005. Riksdagen hänvisar till att frågorna behandlas i samband med regeringsförslag på området.
Riksdagen sade nej till motioner om smittskyddsfrågor som lagts fram med anledning av regeringens förslag till nationell strategi mot hiv och aids. Riksdagen behandlade regeringens förslag tidigare under våren (se 2005/06:JuSoU1 ).