Sök

Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 55 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 40 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa nej till motionsförslag om mineralpolitik. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om den svenska mineralstrategin, avgifter och ersättningar och utvinning av fossila energitillgångar.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om energipolitik. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens övergripande inriktning, kärnkraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering.

Riksdagen hänvisar i flera fall till att de frågor motionerna tar upp omfattas av den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och till att Energikommissionens förslag om den långsiktiga energipolitiken för närvarande är ute på remiss.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

7

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

25, 92 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag om näringspolitik som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

14

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

30, 113 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-23

Europeiska kommissionen har presenterat meddelandet Ren energi för alla i EU. I meddelandet redogör kommissionen för förslagen i det så kallade "vinterpaketet", som innehåller ändringar av EU-regler inom energiområdet. Näringsutskottet som har granskat meddelandet är positiv till vinterpaketet, som också har ambitioner att prioritera Parisavtalet.

Utskottet anser att energieffektivisering behövs och stöder därför förslaget om energisparkrav för 2021-2030. Här anser dock utskottet att medlemsländerna så långt möjligt själva bör får välja hur kraven uppnås, samt att tidiga gjorda åtgärder inte får missgynnas. I vinterpaketet föreslås regler om att det ska införas individuell mätning och debitering avseende värmeenergi i nya byggnader samt vid omfattande renovering av byggnader. Utskottet anser att detta riskerar att minska drivkraften för fastighetsägare att genomföra tekniska åtgärder för energieffektivisering av byggnader.

Utskottet menar vidare att biodrivmedel bör bedömas efter skarpa hållbarhetskriterier där klimatnytta och markanvändning ingår. Fossila bränslen bör också omfattas av samma skarpa hållbarhetskriterier. När det gäller biobränslen vill utskottet också betona att länderna ska fortsätta att själva kunna bestämma sin nationella skogspolitik.

När det gäller ett effektivt energisystem med förnybar energi är det enligt utskottet viktigt att ländernas elnät sammanlänkas.  Utskottet anser slutligen att EU:s energipolitik bör utformas utifrån ländernas olikheter och förutsättningar både när det gäller styrmedel och energisystem. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 30 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlade bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

10, 44 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om jakt och viltvård. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om vildsvinsförvaltning, jakttider och terrängkörning vid jakt.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 56 minuter

Justering

2017-02-14

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av cirka 2,9 miljarder kronor inom utgiftsområdet energi. Nästan hälften av pengarna, 1,42 miljarder kronor, går till energiforskning. 440 miljoner kronor går till att utveckla och stimulera spridningen av energitekniska lösningar. Resten av pengarna går bland annat till Statens energimyndighet och till insatser för energieffektivisering.

Riksdagen godkände även det statliga affärsverket Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2017-2020 och Svenska kraftnäts finansiella befogenheter för 2017.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

60, 144 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om verksamheten i de statliga företagen under 2015 och fram till och med 1 maj 2016.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse och konstaterar att det finns olika åsikter mellan partierna i utskottet när det gäller statliga företag. Utskottet betonar samtidigt vikten av att regeringen varje år lämnar den här redogörelsen så att riksdagen kan följa hur regeringen sköter de statliga företagen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som rör den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2016-11-17

Bordläggning

2016-11-22

Debatt

2016-11-23

Beslut

2016-11-24