Sök

Riksdagen godkände regeringens föreskrifter om lagring av uppgifter i data- och teletrafik för brottsbekämpande ändamål. Föreskrifterna handlar bland annat om vad den som är skyldig att lagra trafikuppgifter ska göra för att skydda uppgifterna.

Riksdagen beslutade i mars 2012 om lagring av trafikuppgifter då man sa ja till att genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv. Samtidigt beslutade riksdagen att de mer detaljerade föreskrifter om datalagring som regeringen utfärdar i förordningar ska godkännas av riksdagen. Som framgår ovan godkände riksdagen nu regeringens föreskrifter om skyddsåtgärder för trafikuppgifter som lagrats för brottsbekämpande ändamål. Riksdagen ansåg inte att den har samma behov av att i fortsättningen kontrollera regeringens föreskrifter på området. Därför tog man bort kravet på att riksdagen ska godkänna föreskrifterna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

It-stödet i rättskedjan fungerar fortfarande inte på ett effektivt sätt. Det menar Riksrevisionen som har granskat it-stödet i rättskedjan, det vill säga hos Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. Regeringen ger sin syn på frågan i en skrivelse. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och konstaterar att regeringen under de senaste åren på flera sätt har arbetat för att förbättra förutsättningarna för it-stödet i rättskedjan. Bland annat har en ny projektorganisation skapats för att samordna arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning. En utredare har även fått i uppdrag att se över den så kallade registerlagstiftningen för att skapa en mer effektiv e-förvaltning. I registerlagstiftningen regleras bland annat myndigheternas informationsöverföring och hur myndigheterna får behandla personuppgifter i register och databaser. Riksdagen utgår från att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra it-stödet i rättskedjan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Delar av den logistikverksamhet som Försvarsmakten i dag ansvarar för förs över till Försvarets materielverk. Syftet är att frigöra resurser som kan användas till försvarets förbandsverksamhet och till att bygga upp insatsorganisationen. Regeringen bedömer att kostnaderna för försvarslogistikens på detta sätt kan minskas med cirka 760 miljoner kronor per år från den 1 januari 2015. Sammanlagt berörs cirka 1 500 personer av omorganisationen. Flytten av logistikverksamheten ska enligt planen ske den 1 januari 2013.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen om förändringar i logistikorganisationen i de närmaste årens budgetpropositioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 63 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-20

Riksdagen sa ja till att Sverige leder den nordiska stridsgruppen under det första halvåret 2015. Riksdagen menar att Sverige ska ta ansvar för fred och säkerhet genom att leda en EU-stridsgrupp. De stridsgrupper som Sverige medverkar i bör vid behov även ställas till Förenta nationernas förfogande om FN begär det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 66 minuter

Beredning

2012-04-26

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-06-13

Beslut

2012-06-14

Gruppbefäl, soldater och sjömän i Försvarsmakten ska kunna anställas på längre tidsbegränsade anställningar. De ska anställas för kontinuerlig eller tidvis (periodvis) tjänstgöring. Anställningstiden ska som utgångspunkt vara 6 till 8 år. Anställningstiden ska kunna förlängas en gång. Den totala anställningstiden får vara högst 16 år, varav högst 12 år som kontinuerligt tjänstgörande. Den minsta uppsägningstiden är 3 månader. Arbetstagaren ska ha rätt till ledighet från sin civila arbetsgivare för tidvis tjänstgöring i Försvarsmakten. Ledighet för att tidvis tjänstgöra i Försvarsmakten ska få tas ut under som längst 12 månader i en följd. Föregås tjänstgöringen av en provanställning får dock ledigheten omfatta högst 18 månader i en följd. Det ska vara möjligt att genom kollektivavtal avvika från vissa av lagens bestämmelser. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

35, 124 minuter

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-24

Fler personer än i dag ska kunna dömas för att ha tagit emot eller gett en muta. Straff ska kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I dag gäller detta bara vissa kategorier av uppdragstagare. Mutansvar ska också kunna gälla den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning.

Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Det kan gälla en närstående till en beslutsfattare som tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Så kallad vårdslös finansiering av mutbrott straffbeläggs också. Det kan gälla en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla. En annan ny regel gäller vilka omständigheter som ska kunna leda till att muta bedöms som grovt brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 92 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Reglerna om grovt vapenbrott blir tydligare. Det ska i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när det bedöms om ett vapenbrott är grovt. Det kan vara att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit särskilt farligt.

Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att det finns tillstånd till förvaringen.

Kraven på vapenhandlare skärps. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen. Polisen blir skyldig att omhänderta tillståndsbevis när ett vapen tas om hand. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Aktörer på elområdet ska enligt elberedskapslagen vidta vissa elberedskapsåtgärder. Från den 1 juli 2012 ska dessa åtgärder syfta till att förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. I dag ska åtgärderna enligt lagen syfta till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap.

Elproducenter, elhandelsföretag och nätföretag är de tre viktigaste aktörerna på elområdet. De ska upprätta en risk- och sårbarhetsanalys för säkerheten i den egna verksamheten. De ska också lämna de uppgifter som behövs för att elberedskapsmyndigheten ska kunna upprätta en nationell risk- och sårbarhetsanalys inom elsektorn. Lagändringarna innebär ett utökat ansvar och fler befogenheter för Svenska kraftnät.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-08

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23