Sök

Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen ger ensamrätt att kartlägga berggrundens egenskaper. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i minerallagen.

Förslaget innebär:

• att giltighetstiden för undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 och fortfarande är giltiga den 1 mars 2021 och som inte har förlängts tidigare, ska förlängas med ett år,
• att giltighetstiden ska förlängas med ett år för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som tidigare har förlängts genom att lämplig undersökning har gjorts eller för att tillståndshavaren har haft goda skäl till att en undersökning inte har gjorts,
• att giltighetstiden ska förlängas med ett år även för tillstånd som är giltiga den 1 mars 2021 och som förlängts genom att det har funnits särskilda skäl till förlängning.

Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronapandemin.

Lagändringarna börja gälla den 1 mars 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Riksrevisionen har granskat statens samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. I programmen samverkar till exempel lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor för att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Granskningen visar till exempel att ansvariga myndigheter fått för lite tid för att planera genomförandet av programmen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra myndigheternas uppdrag i de strategiska innovationsprogrammen, överväga att utvärdera genomförda samverkansprogram och att inför framtida innovationssatsningar säkerställa att myndigheterna får tid för förberedelse och planering.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på regeringens planerade åtgärder. Regeringen planerar bland annat för att se över tydligheten i myndigheternas regleringsbrev och instruktioner. Dessutom har regeringen tagit fram ett arbetssätt som gör det möjligt att systematiskt följa upp och utvärdera samverkansprogrammen 2019-2022.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Elcertifikatssystemet avslutas efter utgången av 2035 och elcertifikat ska inte få tilldelas för produktion av förnybar el i anläggningar som tagits i drift efter 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om avslutning av och nytt stoppdatum för elcertifikatssystemet.

Enligt förslaget har den snabba utvecklingen när det gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion gjort att elcertifikatssystemet numera fyller en begränsad funktion. Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el, till exempel vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen och solenergi. Systemet berör exempelvis producenter av förnybar el, elleverantörer och elintensiv industri.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Under 2019 drabbades regionerna Skåne och Stockholm av kapacitetsbrist i elnäten. Regeringen och andra aktörer vidtog olika åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Riksdagen anser att frågan om en väl fungerande elförsörjning är för viktig för att åtgärderna inte ska följas upp. Det finns också skäl att följa upp och analysera de åtgärder som gjordes eftersom det verkar finnas ett antal oklarheter och motstridiga uppgifter kring vad som hände.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att följa upp och analysera de åtgärder som vidtogs för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade Skåne och Stockholm under 2019. Syftet med uppföljningen är att dra lärdomar och skapa beredskap om likande situationer uppstår igen i framtiden. Uppföljningens resultat bör återrapporteras till riksdagen.

Förslaget till tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut på eget initiativ.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 70 minuter

Justering

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-10

Debatt

2020-11-11

Beslut

2020-11-11

Företag med statligt ägande bör agera så att en effektiv och sund konkurrens upprätthålls. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att vidta åtgärder inom ramen för sin bolagsstyrning för att säkerställa det. Regeringen bör även återkomma till riksdagen med en redovisning av vad som gjorts.

I statens bolagsportfölj finns 46 hel- och delägda företag. Riksdagen konstaterar att staten är och kommer vara en stor företagsägare under överskådlig tid. Det är därför viktigt att regeringen tydliggör att statligt ägda bolag ska vara föredömen när det gäller ledning och styrning. Företagen ska inte nyttja en dominerande ställning eller på annat sätt bidra till osund konkurrens.

Tillkännagivandet kom från motioner som riksdagen behandlade i samband med regeringens årliga skrivelse om företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller bland annat en verksamhetsberättelse för dessa företag och ger en bild av utvecklingen i bolagsportföljen under i huvudsak 2019.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

24, 92 minuter

Justering

2020-12-17

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som rör stödet vid korttidsarbete. Regeringen bör överväga mer resurser, lagändringar och en tidsgaranti för handläggningen för att korta handläggningstiderna. Straffbestämmelserna vid missbruk eller fusk med stödet bör ses över. Samtidigt ska små fel inte behöva leda till att allt stöd behöver betalas tillbaka.

Stödet vid korttidsarbete är ett av de krisstöd som ska lindra de ekonomiska konsekvenserna för enskilda, företag och samhället i stort av covid-19-pandemin. Stödet möjliggör för arbetsgivare att minska arbetstiden för personal men fortfarande ha dem anställda och få stöd för stora delar av kostnaden för detta.

Förslagen om tillkännagivanden var ett så kallat utskottsinitiativ. Näringsutskottet föreslog på eget initiativ riksdagsbeslut. Förslagen kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som de brukar göra.

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

15, 66 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-25

Debatt

2021-05-26

Beslut

2021-05-26

Cirka 4,5 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning och drygt 1,4 miljarder kronor går till energiteknik.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-10

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag efter EU:s marknadskontrollförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att vissa myndigheter får befogenheter att även i fortsättningen utöva marknadskontroll på i huvudsak samma sätt som i dag när EU-reglerna på området ändras. Genom marknadskontroll säkerställer myndigheter bland annat att produkter uppfyller de krav som finns.

Lagändringarna börjar gälla den 16 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Regeringen får besluta om nya regler för dels tidsfrister för kommuners handläggning av anläggningar som producerar förnybar el, dels kommuners medverkan i arbetet med kontaktpunkter för ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Syftet med de nya reglerna är att underlätta den administrativa processen och främja förnybar energi. Det är även möjligt för Elsäkerhetsverket att ta ut en avgift för arbete kring störningsfri el. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. De nya reglerna kommer bland annat från ett EU-direktiv och börjar gälla den 15 juli 2021.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att även elnät som kräver tillstånd av Energimarknadsinspektionen bör omfattas av de nya reglerna om tidsfrister och kontaktpunkt. En skyndsam utbyggnad av elnätet behövs för att inte bromsa klimatomställningen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Riksrevisionen har i en rapport granskat om myndigheternas effektutvärderingar av näringspolitiken håller tillräckligt hög kvalitet. En slutsats är att det finns betydande brister. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att

• myndigheten Tillväxtanalys i högre grad används för att utvärdera effekter av näringspolitiska satsningar
• återrapporter görs i högre grad och med ökad tydlighet
• syftet med uppföljningar av näringspolitiska insatser tydliggörs.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens synpunkter, men framhåller också att den bedrivit ett arbete de senaste åren för att förbättra uppföljningar och utvärderingar av näringspolitiska insatser.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och noterade att det pågår arbete inom Regeringskansliet och myndigheterna med att utveckla metoder och analyser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 53 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030.

I skrivelsen redovisar regeringen strategin som utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. Strategin ska bidra till omställningen till en hållbar utveckling i alla delar av landet och till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås.

Riksdagen sa nej till 17 förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen, detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Vidare lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 78 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Regeringen föreslår att otillåten användning av geografiska beteckningar som skyddas genom EU:s tillträde till den så kallade Genèveakten ska kunna leda till skadestånd och andra sanktioner. Det gäller även de beteckningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam.

Regeringen föreslår också tydligare regler om registrering av varumärken och företagsnamn när sökanden agerar i så kallad ond tro - exempelvis avsiktligen ansöker om ett företagsnamn den inte har rätt till.

Riksdagen sa ja till förslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till 25 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat ellagen. Ändringarna ska bidra till att det blir enklare att bygga ut elnäten i Sverige. Förfarandet ska bli mindre krävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till arbete som pågår inom området och nuvarande regler.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

24

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag om energipolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till inriktningen för energipolitiken, som riksdagen tidigare tagit beslut om, samt till pågående och aviserade insatser, myndighetsuppdrag och utredningar.

Förslagen handlar bland annat om energipolitikens mål och inriktning, kärnkraft, förnybar energiproduktion, energieffektivisering, energigaser, biodrivmedel, kraft- och fjärrvärme och energiforskning.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

25

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

43, 131 minuter

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa nej till sammanlagt cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om olika näringspolitiska frågor. Detta med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

16

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

36, 129 minuter

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 4,2 miljarder kronor för år 2021. I den summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.

Störst del av utgifterna går till Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2014-2020 samt till regionala tillväxtåtgärder. Dessa två områden får cirka 1,8 miljarder kronor vardera. Cirka 400 miljoner går till transportbidrag och 150 miljoner till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning för perioden 2014-2020. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

36, 105 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-15

Regeringen har föreslagit lagändringar i syfte att göra det lättare för radio- och tv-företag att göra sina program tillgängliga i andra länder inom EES-området. Riksdagen sa ja till förslaget, vilket innebär att ett EU-direktiv genomförs i svensk lag.

En av förändringarna blir att exempelvis ett tv-bolag som vill visa ett program i ett annat EES-land, via en så kallad playtjänst, bara behöver uppfylla de upphovsrättsliga krav som gäller i det land där företaget huvudsakligen är etablerat.

Lagändringarna börjar gälla den 7 juni 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksdagen vill se förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen hänvisade till tidigare tillkännagivanden om detta och uppmanade nu regeringen att senast den 30 juni 2022 återkomma med konkreta förslag i frågan.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av motioner om mineralpolitik från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till bland annat nuvarande regler och pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

7

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 62 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-24

Riksrevisionen har granskat Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Revisionens bedömning är att Kommerskollegiums informationshämtning från företag är bristfällig, att den inte följs upp systematiskt och att både Kommerskollegiums och regeringens återrapportering därför kan riskera att bli ofullständig.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att regeringen till stora delar instämmer i revisionens slutsatser. Däremot är riksdagen oroad av att Kommerskollegiums brister i sitt arbete delvis kan innebära att statens medel inte används på ett effektivt sätt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ta fram en åtgärdsplan och en tidplan för att ta tillvara på Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2020-12-17

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-02-03

Regeringen har föreslagit att Konkurrensverket ska få utökade befogenheter. Det innebär bland annat att Konkurrensverket som första instans ska få besluta i frågor om konkurrensskadeavgift, i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Vidare utökas Konkurrensverkets befogenheter vid platsundersökningar. Konkurrensverket får också rätt att besluta om en utredningsskadeavgift i de fall ett företag trotsar verkets beslut under en utredning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Vissa av ändringarna görs för att anpassa de svenska lagarna på området till EU-lagar.

Riksdagen sa även nej till fyra förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland annat eftersom arbete redan pågår inom Konkurrensverket med frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 33 minuter

Justering

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27