Sök

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

• Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
• berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
• bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om offentlig upphandling. Anledningen är att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket för offentlig upphandling ska tillämpas, sociala kriterier, djurskydd, livsmedelsproduktion samt innovations- och funktionsupphandling.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2019-03-26

Bordläggning

2019-04-03

Debatt

2019-04-04

Beslut

2019-04-04

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2017. Dessutom utvärderas fondernas långsiktiga verksamhet och deras arbete med bland annat hållbarhet, ägarstyrning och regelefterlevnad.

Fondernas förvaltning under 2017 gav ett resultat på 120 miljarder kronor. Fondernas buffertkapital ökade med 90 miljarder kronor.

Fondernas förvaltningskostnader sjönk något under 2017. Finansutskottet konstaterar dock som tidigare att skillnaderna i kostnader mellan fonderna fortfarande är stora.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2019-01-24

Bordläggning

2019-02-05

Debatt

2019-02-06

Beslut

2019-02-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) och andra finansiella institutioner. Skrivelsen redogör bland annat för institutionernas arbete med finansiell stabilitet. Enligt riksdagen ger skrivelsen en bra bild av verksamheten i institutionerna. Fokus ligger på IMF:s och de övriga institutionernas arbete med den finansiella stabiliteten. Institutionernas insatser på det området har totalt sett minskat under senare år efter den kraftiga ökningen i samband med den globala finanskrisen, vilket är naturligt.

Skrivelsen ger även en god bild av vad som är viktiga framtidsfrågor för institutionerna, exempelvis flyktingströmmar och migration samt klimatförändringar. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till de motioner från allmänna motionstiden som behandlades samtidigt. Motionerna handlar bland annat om amorteringskrav, kontanthantering och konkurrensen på bankmarknaden.

I betänkandet ingår också stenografiska anteckningar från finansutskottets öppna utfrågning den 5 februari om finansiell stabilitet och effektiviteten i regelverken tio år efter finanskrisen.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

15, 69 minuter

Justering

2019-03-14

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-27

Drygt 17 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Mest pengar, cirka 13,7 miljarder går till statliga tjänstepensioner.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

När det gäller anslagen till Statens servicecenter så sa riksdagen istället ja till Moderaterna och Kristdemokraternas förslag. Det innebär att Statens servicecenter får 562 miljoner kronor, vilket är 3,5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslog. Syftet är att göra det möjligt för Statens servicecenter att etableras i Kiruna. Detta för att skapa statliga ersättningsjobb när Radiotjänst läggs ned.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 15 minuter

Justering

2018-12-18

Bordläggning

2018-12-20

Debatt

2018-12-21

Beslut

2018-12-21

Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma reservation om förslag till statens budget för 2019.

Riksdagen sa ja till reservanternas förslag till utgiftstak för 2019-2021, utgiftsramar för 2019 samt beräkning av inkomster i statens budget för 2019.

Beslutet innebär att brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs. Brytpunkten blir 42 000 kronor istället för 40 600 kronor för 2019. Dessutom riktar riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med lagförslag om bland annat avskaffad särskild löneskatt för äldre och avskaffad flygskatt.

Utgifterna i statens budget för 2019 beräknas bli totalt 1 023 miljarder kronor och inkomsterna 1 084 miljarder kronor. Statens budgetsaldo blir därmed 61 miljarder kronor 2019. Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen inom de 27 utgiftsområdena.

Voteringsprotokollet finns under rubriken Beslut nedan.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

43, 178 minuter

Justering

2018-12-10

Bordläggning

2018-12-11

Debatt

2018-12-12

Beslut

2018-12-12

Riksdagen sa ja till de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår i 2009 års ekonomiska vårproposition. Den finansiella oron har klingat av och det finns tecken på att produktion och efterfrågan är på väg att nå sin botten. Samtidigt råder stor osäkerhet kring hur både den svenska och den internationella ekonomin kommer utvecklas framöver. Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken måste vara långsiktig och att de stödåtgärder som kan krävas på grund av krisen inte får bli permanenta. Kommunerna får ett tillfälligt konjunkturstöd på 7 miljarder kronor för att möta minskade skatteintäkter. Riksdagen sa också ja till att satsa 10 miljarder på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Riksdagen delar regeringens uppfattning att varje åtgärd måste vägas mot effekter på jobben och på de offentliga finanserna där reformutrymmet är kraftigt begränsat.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

64, 239 minuter

Justering

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Antalet kommuner och landsting som uppvisar positiva resultat har minskat för året 2008. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Av kommunerna uppvisar 75 procent positiva resultat medan siffran för landstingen är 50 procent. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte inräknade.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2009-05-26

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Riksdagen har beslutat om ett stödpaket för fordonsindustrin som innebär följande. Upp till tjugo miljarder kronor ska kunna ställas ut i statliga lånegarantier till företag i fordonsindustrin för lån i Europeiska investeringsbanken, EIB, för omställning till grön teknologi. Staten ska också satsa 3 miljarder kronor på utveckling och forskning - en verksamhet som ska drivas i aktiebolagsform. Slutligen ska statliga undsättningslån på upp till 5 miljarder kronor kunna ges mot fullgoda säkerheter till företag inom fordonsindustrin som är i ekonomisk kris. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till finansutskottets förslag om att regeringen ska återkomma till riksdagen och redovisa den närmare utformningen av åtgärderna våren 2009.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2008-12-17

Debatt

2008-12-18

Beslut

2008-12-18

Regeringen får möjlighet att: Överlåta statens aktier i Venantius till Svensk Exportkredit. Ge Svensk Exportkredit ett kapitaltillskott på högst 3 miljarder kronor. Ge Almi Företagspartner ett kapitaltillskott på högst 2 miljarder kronor. Beslutet syftar till att få en bättre fungerande kreditförsörjning för företag och är ett led i arbetet med att hantera effekterna av den globala finanskrisen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2008-11-18

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-19

Regeringen har lämnat en redovisning av AP-fondernas verksamhet under 2007. Regeringen redovisar dessutom en utvärdering av resultatet av fondernas strategiska beslut från start fram till 2007 samt en utvärdering av fondernas operativa förvaltning den senaste femårsperioden. Trots begynnande konjunkturnedgång och oro på finansmarknaderna gav AP-fonderna (exklusive Sjunde AP-fonden) ett sammanlagt resultat på 36,6 miljarder kronor under 2007. Regeringens utvärdering visar liksom förra året att Fjärde AP-fondens långsiktiga avkastning är betydligt svagare än övriga buffertfonders. Finansutskottet uppmanade förra året regeringen att intensifiera uppföljningen av vidtagna och planerade åtgärder för att förbättra lönsamheten i Fjärde AP-fonden samt att fortsätta den inledda förnyelsen av styrelsen. Regeringen har utsett både en ny ordförande och en ny vice ordförande i styrelsen. Utskottet kommer att särskilt noga följa utvecklingen och resultaten av styrelseförändringarna och åtgärdsprogrammen i Fjärde AP-fonden. Riksdagen avslutade ärendet utan ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 59 minuter

Justering

2008-10-30

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Den statliga insättningsgarantin höjs från 250 000 till 500 000 kronor. Insättningsgarantin ska täcka alla slag av insättningar på bankkonton oavsett om sparandet är bundet eller fritt att ta ut. Insättningsgarantin innebär att staten garanterar skydd för kundernas insättningar i bland annat banker om banken skulle gå i konkurs. Regeringen får vidare möjlighet att utvidga garantin till utländska kreditinstitut med filial i Sverige så att insättare kan få en ersättning som motsvarar vad som skulle ha betalats ut enligt insättningsgarantin i institutets hemland. Ändringarna i insättningsgaranti ska gälla från den 6 oktober 2008.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

46, 169 minuter

Justering

2008-10-23

Debatt

2008-10-29

Beslut

2008-10-29