129 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Riksdagsskrivelser, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2008/09, 1918, 1909, Skatteutskottet, Socialutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och de åtgärder som regeringen presenterade i handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (se 2007/08:JuSoU1).
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) ska kunna ge en adoptionssammanslutning auktorisation för att arbeta med adoptionsförmedling i en viss del av ett annat land eller med en viss adoptionskontakt. I dag kan MIA bara ge auktorisation för hela landet. Vidare ska MIA göra sin bedömning av en auktoriserad sammanslutnings sidoverksamhet i det sammanhang som gäller sammanslutningens auktorisation för ett visst land eller en viss del av ett land eller med en viss adoptionskontakt. I dag ingår denna bedömning i prövningen av auktorisation för sammanslutningens arbete i Sverige. Det införs också en ny regel i lagen om att det ska stå klart att adoptionssammanslutningen kommer att förmedla adoptioner på ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt, utan vinstintresse och med barnets bästa som främsta riktmärke.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 54,8 miljarder kronor i anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2009. De största anslagen är bidrag för läkemedelsförmånerna, tandvårdsförmåner, kostnader för statlig assistansersättning samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken.
Nya skatteregler som ska lätta på den administrativa bördan för företagen träder i kraft den 1 januari 2009. Reglerna innebär bland annat följande: Ett företag får göra skatteavdrag när det sätter av pengar till en periodiseringsfond. Efter ett antal år måste företaget ta upp avdraget till beskattning. Om företaget gjort flera sådana avdrag ska det enligt de nya reglerna ta upp avdragen i en bestämd ordning. Det blir möjligt att lämna koncernbidrag till eller från nybildade bolag som förvärvats under året. Hanteringen av säkerheter i samband med skalbolagsdeklaration förenklas. En fysisk person, till exempel ett företag, som säljer en andel i ett skalbolag ska endast behöva ställa säkerhet när Skatteverket begär det. De så kallade 3:12-reglerna ändras så att årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid den tidpunkten. De nya reglerna ska tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Skattereglerna för skogskonto och skogsskadekonto ändras. Efter den 31 december 2008 kommer sådana konton att kunna föras över till närstående vid generationsskiften utan att själva överföringen leder till beskattning. Vidare öppnas en möjlighet att använda skogskonto och skogsskadekonton för skogsintäkter från fastigheter i ett annat land inom EES. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Europeiska rådet beslutade i juni att Bulgarien och Rumänien ska ansluta till skiljemannakonventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag som har en så kallad intressegemenskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införliva rådets beslut i svensk lag.
Antalet miljöbilar i Stockholm har ökat i snabb takt. För att trängselskatten även i framtiden ska fylla sitt huvudsyfte - att minska trängseln - kommer miljöbilar som registreras från och med den 1 januari 2009 att inte undantas trängsleskatt. Miljöbilar som har registrerats före årskiftet berörs alltså inte av beslutet. För dem kommer undantaget att fortsätta gälla fram till och med den 1 augusti 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Till följd av att förmögenhetsskatten avskaffades den 1 januari 2007 behöver inte kontrolluppgifter för bland annat fordringsrätter och aktieinnehav längre lämnas till Skatteverket. När det gäller betalningar till och från utlandet ska beloppet i fortsättningen anges i använd valuta i stället för i kronor i deklarationen. Vid betalningar från utlandet ska man inte behöva ange vad betalningen avser. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Det har förekommit att företag som velat sälja fastigheter först paketerat fastigheten i ett handelsbolag och sedan sålt handelsbolaget med fastigheten i. Vinsten på fastighetsförsäljningen har då skattemässigt kunnat förvandlas till en förlust, vilket inte har varit avsikten med de gällande skattereglerna. Nu ändras reglerna för att förhindra den här typen av skatteplanering. Ändringarna gäller retroaktivt från och med den 18 april 2008. Även vissa skatteregler som gäller byggnadsrörelser och handel med fastigheter kommer att ändras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att de svenska EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner ska beskattas i Sverige. När det gäller vissa kostnadsersättningar föreslår utskottet att regeringen undersöker möjligheten att beskatta de delar av dessa ersättningar som inte motsvaras av verkliga kostnader. Riksdagen fattade sitt beslut efter en förnyad behandling i skatteutskottet av regeringens proposition. Bakgrunden till skatteändringarna är en ny stadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner i fortsättningen. Dessa ska beskattas på EU-nivå men medlemsländerna ges också rätt att ta ut skatt om dubbelbeskattning kan undvikas. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009, då den nya EU-stadgan träder i kraft.
Den 1 juni 2009 införs en lägsta nivå om 1,25 procent för så kallad mellanränta i skattekontosystemet. För de flesta skattebetalare, som inte har löpande skatte- och avgiftsbetalningar, får reglerna betydelse först om den så kallade kvarskatten är större än 30 000 kronor. Räntesatsen blev tidigare i år 0 procent när basräntan, som styr räntesatserna för underskott på skattekontot, blev 0 procent. Ändringen ska motverka att de som är skyldiga att betala skatt avstår från att göra så kallade fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt under året efter inkomståret och i stället betalar skatten i form av slutlig skatt. Om skatteinbetalningarna i stor utsträckning senareläggs kan statens inkomster och därmed lånebehov påverkas väsentligt under 2009.
Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Skatteavdraget för hushållsarbete ska även omfatta byggtjänster i hemmet, ROT-avdraget. De nya skattereglerna syftar till att minska svartarbetet och öka efterfrågan på arbetskraft i byggsektorn. Avdraget gäller bara den faktiska arbetskostnaden och alltså inte kostnader för material, utrustning och resor. Det sammanlagda beskattningsunderlaget får uppgå till högst 100 000 kronor per person under ett beskattningsår. Då blir det totala avdraget 50 000 kronor per person och beskattningsår. Arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 kommer att omfattas av de nya reglerna. Riksdagens beslut att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad direkt vid köpet från och med den 1 juli 2009 ska också gälla ROT-arbeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen beslutade att skicka tillbaka, återremittera, betänkandet om beskattning av ersättningar till EU-parlamentariker till skatteutskottet för ytterligare beredning.
Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete ska räknas som ekonomiska föreningar när de beskattas i Sverige. En gruppering består av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2009.
Sedan den 1 januari 2008 är fastighetsavgiften för småhus begränsad till 6 000 kronor per år eller högst 0,75 procent av taxeringsvärdet om det är lägre. Fastighetsavgiften begränsas nu ytterligare för pensionärer och personer som får sjuk- eller aktivitetsersättning. Den nya regeln innebär att fastighetsavgiften för småhus som är permanentbostäder begränsas till fyra procent av ägarens inkomst. Fritidsfastigheter omfattas inte av regeln. Begränsningen av fastighetsavgiften sker genom en skattereduktion. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 december 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering för fastighetsavgift som avser 2008. Vidare ska medlemmar i så kallade oäkta bostadsföretag få fortsätta att tillämpa de gamla lättnadsreglerna för onoterade företag fram till utgången av år 2011.
Kravet på återkommande teknisk kontroll av kassaregister slopas. Sådana kontroller bedöms sakna värde för skattekontrollen och är därför onödiga. Beslutet innebär ekonomiska och administrativa lättnader för näringsidkarna. Riksdagen har tidigare beslutat att de flesta som tar betalt med kontanter eller kort ska ha en kassaapparat med en certifierad kontrollenhet från den 1 januari 2010. En sådan godkänd kassaapparat gör det betydligt svårare att fuska med kassan. De nu beslutade ändringarna börjar gälla samma datum, den 1 januari 2010.
Personnumren räcker inte till för alla som ska ha dem. Skatteverket ska därför kunna ange ett personnummer med en närliggande dag i samma månad om det saknas personnummer för en viss födelsedag. Bakgrunden är att födelsetiden i vissa länder har registrerats med ett fiktivt datum, ofta den 1 januari eller den 1 juli. Dessa födelsetider har sedan också använts i Sverige när personnummer har fastställts för personer som har invandrat till vårt land. Det har lett till att personnummer för dessa födelsetider under framför allt olika år under 1950- och 1960-talen redan har tagit slut eller håller på att ta slut. Den nya regeln innebär att bristen på personnummer får en lösning. Vidare ska vissa personer som omfattas av regler om immunitet och privilegier kunna tilldelas personnummer trots att de inte är folkbokförda. Behörigheten att begära samordningsnummer utvidgas också.
