Sök
407 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Riksdagsskrivelser, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2005/06, 1918, Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Biologisk mångfald
Betänkande 2016/17:MJU8
Riksdagen sa nej till motionsförslag om biologisk mångfald. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om EU:s naturvårdsdirektiv, skarv- och sälbestånd, rovdjurspolitik, handel med elfenben och genetiskt modifierade organismer.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 20, 76 minuter
- Justering
- 2017-02-21
- Bordläggning
- 2017-03-14
- Debatt
- 2017-03-15
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2016/17:MJU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 77, 166 minuter
- Justering
- 2016-11-29
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-08
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden
Betänkande 2016/17:MJU19
Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur hanteringen av förorenade områden som ägs av staten, eller som har förorenats av statlig verksamhet, har gått till.
Det finns brister i kartläggningen av de förorenade områdena och det har inte gjorts så många skattningar av kostnaderna för sanering konstaterar Riksrevisionen. Dessa brister försvårar bedömningen av i vilken ordning och takt sanering eller röjning bör genomföras för att vara effektiv.
Det finns även oklarheter om bland annat ansvaret mellan olika myndigheter och ansvaret för historiska föroreningar. Kunskapsöverföringen mellan myndigheterna behöver därmed förbättras menar Riksrevisionen. En vägledning med principer för att kunna göra en effektiv ekonomisk planering behöver tas fram.
Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.
Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar regeringens planerade och genomförda åtgärder.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-04-04
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer
Betänkande 2016/17:MJU18
Enligt EU-regler ska allmänheten ha tillgång till vissa uppgifter om de ekologiska producenter som verkar i landet. Sverige har fått kritik från EU för att kravet på offentliggörande inte är helt uppfyllt.
Regeringen vill därmed göra ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion för att bättre svara upp till de ställda kraven.
När lagen skrivs om innebär det att de kontrollerande aktörerna är skyldiga att redovisa sina uppgifter för allmänheten via sina webbplatser. I Sverige är det privata aktörer som utför kontrollen.
Riksdagen sa ja till förslaget och den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 5 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Utvidgning av Björnlandets nationalpark
Betänkande 2016/17:MJU17
Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 36, 120 minuter
- Justering
- 2017-03-02
- Bordläggning
- 2017-03-14
- Debatt
- 2017-03-15
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Utvidgning av Tivedens nationalpark
Betänkande 2016/17:MJU16
Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 36, 120 minuter
- Justering
- 2017-03-02
- Bordläggning
- 2017-03-14
- Debatt
- 2017-03-15
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Avfall och kretslopp
Betänkande 2016/17:MJU15
Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 28, 104 minuter
- Justering
- 2017-04-04
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Kulturarvsfrågor
Betänkande 2016/17:KrU9
Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:
- Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
- Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
- Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
- Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
- Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
- Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 38, 152 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-29
- Debatt
- 2017-05-30
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Kultur och fritid för barn och unga
Betänkande 2016/17:KrU8
Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan.
Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 15, 55 minuter
- Justering
- 2017-03-14
- Bordläggning
- 2017-03-21
- Debatt
- 2017-03-22
- Beslut
- 2017-03-22
- Dokument & lagar
Marknäten och public service
Betänkande 2016/17:KrU7
Kulturutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten. I rapporten har revisionen bland annat granskat om Teracom Group bidrar till att public servicebolagens sändningar säkert når hela befolkningen.
Teracom Group är ett statligt ägt bolag som har ett samhällsuppdrag att leverera radio- och tv-sändningar i marknäten till alla. Nu har bolaget börjat satsa på telekomverksamhet utanför marknätet. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat se över vilket samhällsuppdrag Teracom Group ska ha eftersom de nya planerna saknar koppling till bolagets samhällsuppdrag.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsförslag från allmänna motionstiden om bland annat finansiering av verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och uppdrag till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 44 minuter
- Justering
- 2017-03-28
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Spel- och folkbildningsfrågor
Betänkande 2016/17:KrU6
Riksdagen sa nej till motioner om spel och folkbildningsfrågor. Motionsförslagen handlade bland annat om reglering av spelmarknaden, stödet till folkbildning och enklare tolkutbildning. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 7, 50 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-17
- Debatt
- 2017-05-18
- Beslut
- 2017-05-18
- Dokument & lagar
Kultur för alla
Betänkande 2016/17:KrU5
Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser riksdagen som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Riksdagen uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg. Redan förra året riktade riksdagen en liknande uppmaning till regeringen. Men riksdagen anser inte att regeringen har följt uppmaningen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även i år.
Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om kultursamverkan, samiskt kulturcentrum och kulturutbyte med omvärlden.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 32, 95 minuter
- Justering
- 2017-02-14
- Bordläggning
- 2017-02-22
- Debatt
- 2017-02-23
- Beslut
- 2017-03-01
- Dokument & lagar
Civila samhället
Betänkande 2016/17:KrU4
Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2017-03-14
- Bordläggning
- 2017-03-21
- Debatt
- 2017-03-22
- Beslut
- 2017-03-22
- Dokument & lagar
En avgiftsfri filmgranskning och utvidgad ledsagarregel
Betänkande 2016/17:KrU3
Barn mellan 11 och 14 år ska kunna se på bio med 15-årsgräns i sällskap av en vuxen. Det innebär att vårdnadshavare i högre grad får ansvara för vilka biofilmer barnet får se.
Dessutom slopas avgiften för förhandsgranskning av filmer. De filmer som ska visas för barn under 15 år måste förhandsgranskas, men av kostnadsskäl granskar filmdistributörer färre filmer i dag. Det innebär att tillgången till barnfilmer minskar.
Syftet med förändringarna är att öka barns möjligheter att få tillgång till information.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.
Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2017.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 29, 69 minuter
- Justering
- 2017-01-24
- Bordläggning
- 2017-01-31
- Debatt
- 2017-02-01
- Beslut
- 2017-02-01
- Dokument & lagar
Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen
Betänkande 2016/17:KrU2
Det ska införas en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier, det vill säga lotterier som bara får anordnas med särskilt tillstånd. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.
För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.
Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.
Dessutom ska det bli tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen.
Förslagen på lagändringar bygger på EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-11-29
- Bordläggning
- 2016-12-02
- Debatt
- 2016-12-06
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Förstärkt skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt och under ockupation
Betänkande 2016/17:KrU12
Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 18 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Konstarter och kulturskaparnas villkor
Betänkande 2016/17:KrU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om bland annat läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst och filmfrågor. Anledningen till att riksdagen säger nej är bland annat att det pågår arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 8, 52 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-17
- Debatt
- 2017-05-18
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2016/17:KrU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Sammanlagt går 14,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till folkbildning (3,9 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,4 miljarder).
Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas sammanlagt 8,2 miljarder, medel som kommer från radio- och tv-avgiften.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 52, 154 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Naturvård och områdesskydd
Betänkande 2016/17:MJU9
Strandskyddsreglerna behöver förändras och bli mer flexibla. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att förändra strandskyddslagstiftningen.
Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 gjordes strandskyddsreglerna om i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Men riksdagen tycker inte att reformen har fått tillräckligt genomslag. Riksdagen ser att reglerna fortfarande hindrar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Riksdagen anser därför att reglerna bör reformeras så att det bland annat blir möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna.
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 36, 120 minuter
- Justering
- 2017-02-21
- Bordläggning
- 2017-03-14
- Debatt
- 2017-03-15
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Giftfri vardag
Betänkande 2016/17:MJU7
Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.
Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.
Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.
Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 30
- Anföranden och repliker
- 16, 83 minuter
- Justering
- 2017-02-14
- Bordläggning
- 2017-02-21
- Debatt
- 2017-02-22
- Beslut
- 2017-03-01