Sök

Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet.

Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Riksdagen sa nej till motionsförslag om skatter och folkbokföring. Skälen är bland annat att utredningar pågår på området.

Skattemotionerna handlar bland annat om personligt betalningsansvar, minskad skatteadministration för företag, nationell handlingsplan mot svartjobb och ersättning för kostnader i skattemål. Motionerna om folkbokföring handlar bland annat om felaktiga folkbokföringar och skydd för våldsutsattas personuppgifter.

Behandlade dokument

90

Förslagspunkter

27

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

29, 96 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

14

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 85 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-05

Debatt

2017-04-06

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.

Behandlade dokument

124

Förslagspunkter

16

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

36, 106 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.

De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 49 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna börjar gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Företag som säljer varor eller tjänster i Sverige men som inte har ett fast försäljningsställe måste framöver använda kassaregister. Utländska företag ska omfattas av samma krav på kassaregister som svenska företag.

Enligt skatteförfarandelagen måste företag registrera all sin försäljning i ett kassaregister. Det gäller när kunden betalar kontant eller med kontokort. Det finns dock i dag flera undantag från den här skyldigheten, bland annat för utländska företag utan fast försäljningsställe i Sverige. Men nu tas alltså det här undantaget bort. De utländska företagen måste framöver använda ett kassaregister som är certifierat i Sverige eller ett kassaregister som godkänts i ett EES-land med liknande krav.

Syftet är att se till att konkurrensen inte blir snedvriden på grund av olika regler för svenska och utländska företag. Det blir också enklare för Skatteverket att granska utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 43 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Uppgifter om multinationella företag, såsom till exempel inkomster och vinster, ska vara tillgängliga för skatteadministrationerna i alla EU-länder. Ett automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna införs därför. Denna form av informationsutbyte kallas för land-för-land-rapportering och syftar bland annat till att öka transparensen och därigenom motverka skatteflykt och skatteundandragande.

Dessutom uppdateras reglerna för hur internprissättning ska gå till, det vill säga hur en internationell koncern ska prissätta transaktioner inom den egna koncernen. Uppdateringen innebär att de svenska reglerna anpassas till OECD:s nya standard.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Förslagen grundar sig på standarder som tagits fram av organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och på EU-regler.

Förändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 10 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Den som har åtagit sig att transportera en vara genom ett fraktavtal kallas för fraktförare. Enligt tullregler ska fraktförare rapportera containerstatus. Regeringen föreslår att fraktförare som inte följer detta ska kunna dömas till böter. Det gäller även om fraktföraren inte lämnar tillräckliga uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter. Lagändringarna görs för att följa EU-regler om att sanktioner i sådana fall ska fastslås.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska börja att gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.

Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.

I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.

Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.

Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-06

Debatt

2016-12-07

Beslut

2016-12-08

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Det innebär att behöriga myndigheter i EU-länderna, som till exempel Skatteverket i Sverige, automatiskt ska utbyta information om vissa typer av förhandsbesked utan att behöva göra en formell begäran. Syftet är att möjliggöra ett effektivt utbyte av upplysningar. Det ska öka möjligheten att motverka skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom EU.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-12-02

Debatt

2016-12-06

Beslut

2016-12-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2016-11-24

Bordläggning

2016-11-30

Debatt

2016-12-01

Beslut

2016-12-07

Privata aktörer som tjänar på stora infrastruktursatsningar ska kunna ge tillbaka en del av värdeökningen för sina fastigheter till samhället. Det ska i sådana fall ske på frivillig väg och det bygger på att det kan antas att en fastighet ökar i värde till följd av infrastruktursatsningen. Det kan till exempel handla om att det offentliga bygger ut järnvägen i närheten av en fastighet, vilket antas göra att fastigheten stiger i värde.

Det ska också klargöras i lagen att kommuner får medfinansiera byggande av järnväg, som ingår i ett landstings ansvarsområde, det vill säga tunnelbana och spårväg. Kommuner får redan i dag medfinansiera olika statliga väg- och järnvägsprojekt och med detta utvidgas bestämmelsen i lagen till att även avse landstingens transportinfrastrukturprojekt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2017-02-21

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Riksdagen sa nej till motioner som bland annat handlar om tillgången till elektroniska kommunikationer, användningen av 700 MHz-bandet, användningen av it för att minska miljöpåverkan samt olika frågor om postservicen. De huvudsakliga anledningarna är att det redan har utförts åtgärder, att en ny bredbandsstrategi har tagits fram samt att det pågår utredningsarbete gällande vissa frågor.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

15, 91 minuter

Justering

2017-01-24

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vissa regler som gäller upphandling av kollektivtrafiktjänster. Ändringarna gäller tjänstekontrakt för kollektivtrafik på järnväg, med tunnelbana och på vatten. De gäller också tjänstekoncessioner för all sorts kollektivtrafik. De nya reglerna innebär en komplettering av EU-regler och börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2016-11-22

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-12-01

622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade samtidigt fem tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör jobba för att få till fler globala lösningar där luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader.
• Regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet.
• Regeringen bör verka för att det fortsatta införandet av det EU-gemensamma signalsystemet, ERTMS, sker i nära samarbete med branschen och att det samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Dessutom bör driftstörningar minimeras.
• Riksdagen vill att regeringen i sin kommande flygstrategi ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna.
• När Trafikverket ska ta beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg tycker riksdagen att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde se till att Trafikverket gör sådana breda analyser.

Behandlade dokument

332

Förslagspunkter

22

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

48, 226 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Besättning på fartyg och andra farkoster ska inte arbeta mer än 31 dagar i följd och alla som jobbar längre än sex timmar ska ha rätt till rast. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som handlar om arbetstid, viloperioder och raster för arbetstagare inom inlandssjöfart.

Förslaget innebär också att arbetstagarna inte får jobba längre än 14 timmar under en 24-timmars period och den genomsnittliga arbetstiden inte får vara mer än 48 timmar per vecka. Regeringen ska få bestämma om sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot lagen.

Lagändringarna bygger på EU-regler som medlemsstaterna är skyldiga att genomföra och syftet är att öka skyddet för arbetstagarna. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2016-10-18

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26