Sök

Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse till riksdagen om verksamheten i Nordiska rådet under 2014 och om delegationens arbete under samma år. Regeringen har lämnat en skrivelse om samarbetet mellan de nordiska ländernas regeringar under 2014. Förutom det övergripande arbetet inom Nordiska ministerrådet redogör skrivelsen bland annat för arbetet med att modernisera ministerrådet, för gränshinderarbetet och det nordiska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om bland annat det nordiska samarbetet, kultur, språk, djurskydd, säkerhet, försvar och demokrati.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

I en skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens rapport om Swedfund, som innehåller en analys av finansieringen av bolaget och en uppföljning av den granskning som gjordes 2009. Riksrevisionen anser bland annat att regeringen borde ha övervägt olika sätt att finansiera Swedfunds verksamhet. Sedan granskningen 2009 har förbättringar skett men det återstår en del att göra, bland annat vad gäller att följa upp vilka effekter som Swedfunds verksamhet har gett. Regeringen betonar att man valt den finansiering som ska ge bäst förutsättningar för bolaget att arbeta mot sina mål. Regeringen har också påbörjat en genomgång av Swedfund.

Riksdagens utrikesutskott, som behandlat ärendet, anser att regeringens skrivelse ger mycket kortfattade beskrivningar av vilka åtgärder regeringen tänker vidta. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med information om åtgärder som görs utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

EU beslutade under 2014 om sanktioner mot Ryssland. För att kunna genomföra sanktionerna fullt ut i Sverige krävs det nationella beslut. I december förra året beslutade därför regeringen bland annat att införa förbud mot att köpa, importera och transportera krigsmateriel eller så kallad paramilitär utrustning från Ryssland.

Att införa sanktioner kräver riksdagens godkännande inom en viss tid, annars slutar de att gälla. Därför har regeringen föreslagit att riksdagen godkänner beslutet om sanktioner. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-05

Bordläggning

2015-02-11

Debatt

2015-02-12

Beslut

2015-02-12

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om valutahanteringen i det internationella utvecklingssamarbetet. I rapporten har Riksrevisionen undersökt om Sidas, regeringens och Utrikesdepartementets valutahantering bidrar till ett effektivt och förutsägbart bistånd. Även Riksgäldskontoret har omfattats av granskningen.

Utrikesutskottet, som granskat regeringens skrivelse, välkomnar Riksrevisionens granskning och noterar att det för närvarande pågår ett arbete med att utveckla en samlad hantering av utländsk valuta i staten. När arbetet är avslutat kommer Riksgäldskontoret att ta hand om valutaväxlingar för myndigheternas räkning genom ett så kallat valutakoncernkonto. Detta kommer att tillgodose flertalet av Riksrevisionens synpunkter och leda till ökad effektivitet och lägre kostnader för enskilda myndigheter och för staten som helhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Regeringen har i en skrivelse redovisat för hur verksamheten vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har sett ut under andra halvåret 2013 och under hela 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling i en redogörelse redovisat för församlingens arbete under 2014.

Riksdagen har gått igenom redovisningarna och ser positivt på OSSE:s arbete i Ukraina under perioden. Organisationen har arbetat för att försöka nå en politiskt hållbar lösning på konflikten i landet, genomfört övervakningar av presidentvalet och parlamentsvalet 2014, granskat läget för mänskliga rättigheter och genomfört militära inspektioner. Riksdagen välkomnar Sveriges deltagande i arbetet. Sverige har bidragit med finansiellt stöd till flera insatser, skickat valövervakare samt personal till OSSE:s observatörsuppdrag och deltagit i de militära inspektionerna.

Sverige har också drivit på för att stärka OSSE:s jämställdhetsarbete och riksdagen tycker att det är viktigt att Sverige fortsätter arbeta för ökad jämställdhet inom OSSE.

Riksdagen föreslår avslutningsvis att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om Förenta nationerna (FN) och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter och FN:s säkerhetsråds ansvar för internationell fred och säkerhet. Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Sverige kandiderar till en plats i säkerhetsrådet för perioden 2017-2018. Utskottet stöder Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Utrikesutskottet anser vidare bland annat att de mänskliga rättigheterna även i fortsättningen ska vara en central och integrerad del av Sveriges utrikespolitik.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

30, 103 minuter

Justering

2015-05-05

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2013 och helåret 2014. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Utrikesutskottet betonar vikten av att Sverige arbetar för att Europarådet ska inrikta sin verksamhet på kärnuppgifterna mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och det demokratiska samhällsstyret. Det är positivt att fokus på dessa områden förstärkts, men samtidigt återstår mycket arbete.

Utrikesutskottet välkomnar också de insatser ministerkommittén och den parlamentariska församlingen har gjort med anledning av Rysslands olagliga ryska annektering av Krim och Sevastopol samt militära aggression i östra Ukraina. Ministerkommittén har bland annat fattat sex beslut där den uppmanar Ryssland att uppfylla sina internationella åtaganden, och Europarådets parlamentariska församling har spelat en viktig roll i rådets dialog med Ryssland.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 77 minuter

Justering

2015-05-19

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten i Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under 2014.

Utrikesutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterade att den södra Medelhavsregionen står inför stora utmaningar. I flera länder har exempelvis de demokratiseringsprocesser som inleddes 2011 avstannat. Dialogen mellan parlamentariker inom PA-UfM har en mycket viktig roll att spela för att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-09

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen, IPU, under 2014. Redogörelsen beskriver också arbetet som riksdagens delegation till IPU har utfört under 2014. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-09

Regeringen har i en skrivelse redogjort för den svenska exportkontrollen 2014 av krigsmateriel och produkter som kan användas både civilt och i krig. Utrikesutskottet har tagit del av skrivelsen och noterar att Krigsmaterielexportöversynskommittén, den så kallade KEX-utredningen, ska lämna förslag om den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel senast den 30 juni 2015. Utskottet ser fram emot detta och förutsätter att regeringen därefter återkommer med förslag som skärper exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till motioner som rör krigsmateriellagstiftning och demokratikriterium, internationell samverkan om exportkontroll av krigsmateriel samt EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport och Europeiska försvarsbyrån.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

22, 73 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen godkände ett associeringsavtal mellan EU, EU:s medlemsstater och Ukraina. Avtalet är inriktat på att ge Ukraina stöd till centrala reformer som bland annat syftar till att främja en god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt genom politisk associering och ekonomisk integration med EU. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU och Ukraina stärks och ett frihandelsområde upprättas mellan parterna.

Utrikesutskottet konstaterar att avtalet leder till att de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Ukraina och EU fördjupas. Utskottet välkomnar att samarbetet som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar om demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen. Utrikesutskottet konstaterar att regionen kring Ukraina står inför stora utmaningar och ser avtalet som en bekräftelse för EU:s och Sveriges stöd till en demokratisk, fredlig och hållbar utveckling i Ukraina. Avtalet utgör en politisk signal om den stora vikt EU och Sverige fäster vid en positiv utveckling i Ukraina.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen godkände ett associeringsavtal som ska gälla mellan EU och Moldavien samt mellan EU:s medlemsstater och Moldavien. Avtalet är inriktat på att ge stöd till centrala reformer i Moldavien, som bl.a. syftar till att främja god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU, EU:s medlemsstater, och Moldavien ska stärkas genom avtalet och ett frihandelsområde upprättas. Vidare omfattar avtalet bestämmelser för hur Moldavien ska anpassa sina lagar till EU:s normer och standarder.

Utrikesutskottet konstaterar att avtalet leder till att de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Moldavien och EU fördjupas. Utskottet välkomnar att det politiska och ekonomiska samarbete som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen godkände ett associeringsavtal som ska gälla mellan EU och Georgien samt mellan EU:s medlemsstater och Georgien. Avtalet är inriktat på ge stöd till att främja god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU, EU:s medlemsstater, och Georgien stärks genom avtalet och ett frihandelsområde upprättas. Enligt avtalet kommer Georgien få stöd för att landet ska anpassa sina lagar till EU:s normer och standarder.

Utskottet välkomnar att det politiska och ekonomiska samarbete som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen. Utskottet anser att avtalet är en viktig politisk signal om betydelsen av en demokratisk och hållbar utveckling i Georgien.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om att biståndet för 2015 ska vara 29,5 miljarder kronor. Samtidigt sa riksdagen ja till regeringens förslag om att det sammanlagda biståndet ska motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten 2015. Mest pengar går till biståndsverksamhet och till Sida.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

41, 128 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till motionsförslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till internationell samverkan för 2015. Riksdagen sa även delvis ja till regeringens förslag.

Den sammanlagda summan i statens budget för internationell samverkan är drygt 1,9 miljarder kronor. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, 1,3 miljarder kronor. Andra områden som tilldelas pengar är bland annat samarbete inom Östersjöregionen (knappt 189 miljoner) och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet (drygt 158 miljoner).

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

41, 108 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-10

Debatt

2014-12-11

Beslut

2014-12-12

Riksdagen uppmanar regeringen att

• ta initiativ till ett ökat internationellt samarbete för att minska användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen
• ge Statskontoret i uppdrag att undersöka hur statens livsmedelskontroll kan gå i riktning mot att stärka dialogen och minska antalet förelägganden
• ge Livsmedelsverket uppdraget att arbeta för säkra livsmedel, bra livsmedelshantering och bra matvanor på ett sätt som gör att företagande i livsmedelsbranschen underlättas
• genomföra en kartläggning av de kontakter med myndigheterna som livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå för att på sikt kunna minska antalet regler som företagen måste följa.

Uppmaningarna, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om livsmedelspolitik och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens livsmedelskontroll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

25

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

29, 109 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-04

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen och användningen av pengar i statsbudgeten till miljö- och naturvård. Samtidigt sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag i dessa frågor. Vidare gav riksdagen regeringen tillåtelse att upphäva överskottet av utsläppsutrymme från Kyotoprotokollets första period.

Den sammanlagda summan i statens budget för miljö- och naturvård är drygt 5,3 miljarder kronor. Mest pengar går till skydd av värdefull natur (715 miljoner) och åtgärder för havs- och vattenmiljö (knappt 667 miljoner).

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

59, 178 minuter

Justering

2014-12-15

Bordläggning

2014-12-17

Debatt

2014-12-18

Beslut

2014-12-19

I dag har Naturvårdsverket huvudansvaret för viltförvaltningen. Det finns dock ett missnöje med verkets hantering av jakt- och viltförvaltningsfrågorna. Därför har riksdagen i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att inrätta en ny myndighet för jakt och viltvård.

I februari i år beslutade regeringen att den så kallade Jaktlagsutredningen skulle avsluta sitt arbete i förtid. Riksdagen anser att detta innebär att vissa viktiga frågor lämnas utan att ha utretts färdigt. Därför uppmanade riksdagen också regeringen att fortsätta utreda vissa frågor som rör jakt och viltvård, som till exempel samernas rätt att jaga, den så kallade fjälljakten, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl och jakt på kronhjort.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 86 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-03-25

Debatt

2015-03-26

Beslut

2015-03-26

Sverige bör vara drivande inom EU och internationellt när det gäller att minska nedskräpningen i haven. Dessutom bör regeringen se till att mark som är aktuell för bostadsbyggande ska få högre prioritet vid marksanering.

Nedskräpning av haven, som till stor del handlar om plast, är inte bara ett problem globalt utan även när det gäller haven runt Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen att ta fram regler som bidrar till att minska nedskräpning och spridning av mikroplaster.

När det gäller sanering av förorenad mark prioriteras i dagsläget den mark som är mest förorenad. Riksdagen uppmanade regeringen att även prioritera mark som är av intresse för bostadsbyggande vid marksanering. Miljö- och jordbruksutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att en sådan prioritering är viktig på grund av den rådande bostadsbristen i Sverige.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-12

Riksdagen uppmanar regeringen att inom EU driva frågan om att begränsa eller fasa ut kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel.

När det gäller kvicksilver så finns det i Sverige ett omfattande förbud mot användningen av kvicksilver. Miljö- och jordbruksutskottet, som har förberett beslutet, påpekar att kvicksilverhalterna fortsätter öka i miljön, främst på grund av att kvicksilvret transporteras via luften från Europa och övriga världen. Därför bör regeringen inom EU kraftfullt arbeta för att begränsa och fasa ut kvicksilver.

Bromerade flamskyddsmedel lagras i människokroppen och i miljön. Det finns risk för att de skadar ofödda barn, har hormonstörande effekter och orsakar cancer. Dessa flamskyddsmedel transporteras via luften och miljön i Sverige påverkas alltså av kemikalieanvändningen i EU och övriga världen. Därför tycker miljö- och jordbruksutskottet att regeringen även bör arbeta för att EU ytterligare begränsar eller fasar ut bromerade flamskyddsmedel.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

25

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

28, 100 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-10

Debatt

2015-03-11

Beslut

2015-03-11