Sök

Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet.

Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.

Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet bör utvärderas. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning med den inriktningen. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om utökade möjligheter att utse regionala skyddsombud.

Alla arbetsplatser med minst fem anställda ska bland personalen utse lokala skyddsombud som företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. För arbetsplatser med minst 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. Om en arbetsplats saknar skyddskommitté kan ett fackförbund, som har minst en medlem på arbetsplatsen, utse ett regionalt skyddsombud. Enligt regeringens förslag ska fackförbund kunna utse regionala skyddsombud även när det saknas medlemmar på arbetsplatsen, så länge fackförbundet har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens program om stöd till start av näringsverksamhet; vilka effekter det har haft samt hur Arbetsförmedlingen arbetar med programmet. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer till Arbetsförmedlingen, bland annat om att ge förbättrad information om eget företagande och att göra mer systematiska uppföljningar efter programslut.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet om stöd till start av näringsverksamhet.

Riksdagen noterar att Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att ge tydligare information till deltagarna om överskuldsättning. Vidare anser riksdagen att i dessa oroliga tider måste allt fokus för Arbetsförmedlingen vara situationen här och nu och på att göra det möjligt för alla som skrivs in hos myndigheten att få det stöd de behöver. Det är därför inte lämpligt att nu överväga en genomgripande översyn av hela programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Riksdagen sa därmed nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera områden eller att nuvarande regler är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om dödsolyckor i arbetslivet, åtgärder mot arbetslivskriminalitet och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

9

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

17, 68 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om integration, i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att det redan pågår arbete på området.

Förslagen rör bland annat nyanlända invandrares etablering, samhällsorientering för nyanlända invandrare och civilsamhällets roll i integrationsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-24

Debatt

2020-03-25

Beslut

2020-03-25

Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck, åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet samt en utvärdering av diskrimineringslagen. Riksdagen sa nej till motionerna eftersom arbete redan pågår inom dessa områden.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete.

En av Arbetsförmedlingens uppgifter är att bidra till förbättrad matchning genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Stora resurser avsätts åt matchningsarbetet, men Arbetsförmedlingen bedömer att de ändå inte fullt ut har nått regleringsbrevens mål om förbättrad matchning.

Riksrevisionen konstaterar att det finns risk för bristande effektivitet och likvärdighet i Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet. Riskerna beror bland annat på att arbetssätten inom matchningsverksamheten är utformade utifrån en relativt svag kunskapsbas, att styrningen inte säkerställer att arbetsförmedlarna använder de mest effektiva arbetssätten eller att de gör likvärdiga bedömningar av den arbetssökandes behov samt att myndigheten har delegerat ett stort ansvar till lokal nivå och enskilda arbetsförmedlare att välja, utforma och följa upp arbetssätt. Riksrevisionen noterar också att regeringen inte har reglerat eller följt upp myndighetens arbete på området.

Riksdagen som anser att matchningen måste fungera bättre än i dag, konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med att reformera Arbetsförmedlingen och riksdagen har förtroende för att man i detta reformarbete gör en gedigen analys av hur effektivitet och likvärdighet ska säkerställas. Därför anser riksdagen att det i nuläget inte finns anledning för riksdagen att rikta några krav till regeringen om att vidta ytterligare utredningsåtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner på samma område.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 76 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning. Genom lönekartläggning ska arbetsgivare säkerställa att alla medarbetare, oavsett kön, hanteras lika vid lönesättning.

Riksrevisionen har granskat hur väl lönekartläggning fungerar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Riksrevisionen ger bland annat rekommendationer till regeringen om att se över lagstiftningen om lönekartläggning. Riksdagen vill, i likhet med regeringen, peka på att diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder nyligen ändrades. Där ingår bestämmelserna om lönekartläggning. Ändringarna gjordes bland annat för att underlätta för dem som ska använda lagen och för att arbetet med lönekartläggning ska kunna anpassas till verksamheten. Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och att en översyn av diskrimineringslagen kommer att göras vid behov. Enligt riksdagen är det för tidigt att väcka frågan om en ny utredning av bestämmelserna om lönekartläggning.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 29 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Samhall bör återgå till sitt grunduppdrag att skapa arbete åt personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att göra en översyn av Samhalls uppdrag.

Riksdagen sa samtidigt säger nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar exempelvis om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen samt arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen sa nej eftersom det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

8

Reservationer

16 

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-18

Knappt 77,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området arbetsmarknad och arbetsliv. Ungefär 28,1 miljarder kronor går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 20,5 miljarder går till lönebidrag och Samhall, med mera. Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden som innebär att det kan behövas ytterligare pengar till vissa områden under de kommande åren.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-18

Ungefär 10,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande, som får 8,5 miljarder. Regeringens mål för åtgärder mot segregation godkändes. Målet är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till 20 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

38, 144 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska få möjlighet att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter på ett effektivt sätt, samtidigt som enskilda personers integritet skyddas. Därför införs en ny lag om detta. Myndigheten ska enligt de nya bestämmelserna få samla vissa typer av känsliga personuppgifter i den del av verksamheten som gäller kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, utvärdering och analys.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-10-15

Bordläggning

2019-10-22

Debatt

2019-10-23

Beslut

2019-10-23

Nyanlända som får ett instegsjobb eller ett nystartsjobb kommer närmare arbetsmarknaden än de utan subventionerad anställning. Den slutsatsen drar Riksrevisionen i en granskningsrapport. Riksrevisionen påpekar dock att även om de subventionerade anställningarna fungerar finns utrymme för förbättringar och Arbetsförmedlingen kan utveckla sitt stöd.

Regeringen har redovisat sin syn på granskningen. Av redovisningen framgår att regeringen satt in en del åtgärder för att förbättra stödet. Till exempel har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att öka kontakterna med arbetsgivarna och en särskild utredare har tillsatts som ska kartlägga förekomsten av oegentligheter och överutnyttjande av stöden.

Arbetsmarknadsutskottet har gått igenom regeringens redovisning. Utskottet anser att granskningen visar att instegsjobben och nystartsjobben fyller olika, och var för sig viktiga, funktioner för de nyanlända. Utskottet förutsätter att regeringen och Arbetsförmedlingen tar till vara de synpunkter som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 33 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Regeringen har fyra förslag som gäller nyanlända invandrare som får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige. En nyanländ invandrare som säger nej till ett lämpligt arbete utan goda skäl ska inte få fortsatta insatser enligt etableringslagen. Detta gäller om hon eller han har arbete eller är arbetssökande enligt sin etableringsplan. En etableringsplan får förlängas mer än 24 månader för en nyanländ som på grund av föräldraledighet deltar på deltid i etableringsinsatser. Den rätt till ersättning utifrån prestation som finns inom utbildningen i svenska för invandrare, så kallad sfi-bonus, ska avskaffas. En nyanländ som är familjemedlem till en utlänning som har fått arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, så kallat EU-blåkort, ska också få rätt till samhällsorientering.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med ett förslag om att fler nyanlända ska få samhällsorientering. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om integration.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning införs som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya diskrimineringsförbudet gäller från den 1 januari 2015 inom alla samhällsområden där diskrimineringslagens övriga regler gäller i dag, med undantag för tillhandahållande av bostäder. I dag finns ett diskrimineringsförbud mot bristande tillgänglighet som endast gäller inom delar av arbetslivet och utbildningsområdet.

Bristande tillgänglighet betyder att en person med funktionsnedsättning missgynnas därför att man inte gjort skäliga tillgänglighetsåtgärder för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Vilka åtgärder som är skäliga bedöms utifrån bland annat lagens krav på tillgänglighet samt praktiska och ekonomiska förutsättningar.

Ordet funktionshinder byts ut mot funktionsnedsättning i ett antal lagar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag. Företag inom hälso- och sjukvården som har färre än tio anställda också ska omfattas av det nya diskrimineringsförbudet. Enligt regeringens förslag skulle dessa företag få undantag från reglerna.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om diskrimineringsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

38

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

53, 174 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Riksdagen sa nej till motioner om arbetslöshetsförsäkringen från allmänna motionstiden 2013. Skälet är att det redan pågår arbete i många av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om grundläggande principer för försäkringen, administrering av försäkringen och aktivitetsstödet, villkor för rätt till ersättning, rätten att begränsa sitt arbetssökande och deltidsbegränsningen. Andra motioner handlar om icke-diskriminerande regelverk, företagares villkor och regler om bisyssla, förtroendevaldas villkor och aktivitetsrapporter för personer med aktivitetsstöd.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

9

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

40, 133 minuter

Justering

2014-03-25

Bordläggning

2014-04-01

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om arbetsrätt. Utgångspunkten för riksdagen är att slå vakt om den svenska modellen, där förhållandena på arbetsmarknaden i stor utsträckning regleras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Ett annat skäl är att det pågår arbete i vissa av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om anställningsformer, inhyrning av arbetskraft, utstationering, turordning och rätt till heltid.

Behandlade dokument

136

Förslagspunkter

24

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

42, 144 minuter

Justering

2014-03-13

Bordläggning

2014-03-26

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-04-02

Riksdagen gjorde fem tillkännagivanden till regeringen om arbetsmiljö:

• Regeringen bör ta initiativ till att i dialog med arbetsmarknadens parter utforma en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet.
• Regeringen bör satsa mer på forskning, utbildning och tillsyn för att minimera arbetsrelaterade dödsfall.
• Regeringen bör ta initiativ till att alla tillbud och olyckor som sker på arbetsmarknaden ska rapporteras till Arbetsmiljöverket och att myndigheten ska vara skyldig att registrera dessa. Ett aktuellt och växande problem är det stora mörkertal som antas finnas när det gäller arbetsskador som drabbar utländsk arbetskraft som tillfälligtvis arbetar i Sverige och som inte anmäls eller registreras.
• Regeringen bör återkomma med förslag om hur mobbning och trakasserier i arbetslivet ska minska.
• Regeringen bör tillsätta en utredning om hur arbetslivsforskningen kan samlas och stärkas. Riksdagen anser att regeringens forskningspolitik inte säkerställer att det bedrivs tillräcklig forskning om arbetslivet.

Ställningstagandena gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Riksdagen sa nej till övriga motioner om arbetsmiljö från allmänna motionstiden 2013.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

18

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

12, 96 minuter

Justering

2014-03-13

Bordläggning

2014-03-19

Debatt

2014-03-20

Beslut

2014-03-26