Sök
7 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Kammarens föredragningslistor, KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, Rapporter från riksdagen, Riksdagsskrivelser, Riksrevisionens granskningsrapporter, Statens offentliga utredningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2019/20, 2013/14, Heie, Ulrika (C), Arbetsmarknadsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Lärare och elever
Betänkande 2019/20:UbU12
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner om lärare och elever från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det pågår arbete på området eller att åtgärder redan är vidtagna.
Motionerna tar upp frågor om bland annat läraryrket, fortbildning, skolledare, ordning och arbetsro, elevers hälsa, idrott och hälsa, elevers frånvaro, elever med särskilda behov och nyanlända elever.
- Behandlade dokument
- 77
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-06
- Debatt
- 2020-05-07
- Beslut
- 2020-05-07
- Dokument & lagar
Forskning
Betänkande 2019/20:UbU16
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om forskare och doktorander, särskilda forskningsområden och den nationella strategin för life science.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-06
- Debatt
- 2020-05-07
- Beslut
- 2020-05-07
- Dokument & lagar
Tid för undervisning
Betänkande 2013/14:UbU19
Skollagen ändras för att reglerna om stöd och särskilt stöd för skolelever ska bli tydligare. Dessutom ska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation bli enklare.
Beslutet innebär bland annat:
- Om det finns risk att en elev inte når upp till minimikunskapskraven ska eleven snabbt få stöd i form av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.
- Först när extra anpassningar har gjorts och eleven fortfarande riskerar att inte nå upp till kunskapskraven ska en anmälan göras till rektor. Om det finns särskilda skäl att anta att eleven inte kommer att nå kraven trots extra anpassningar inom ordinarie undervisning ska en anmälan till rektor göras direkt.
- Reglerna om åtgärdsprogram ändras. De behov som ska finnas med i programmet ska vara de behov av särskilt stöd som eleven har. Åtgärdsprogrammet behöver heller inte längre innehålla hur uppföljning och utvärdering ska ske. Det ska vara tillräckligt att ha med när detta ska göras och vem som är ansvarig.
- Om en lärare gör ett åtgärdsprogram för en elev behöver samma information inte tas med i den skriftliga individuella utvecklingsplanen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 30, 54 minuter
- Justering
- 2014-05-27
- Bordläggning
- 2014-06-03
- Debatt
- 1899-01-01
- Beslut
- 2014-06-04
- Dokument & lagar
Ändrade regler om introduktionsperiod och legitimation för lärare och förskollärare
Betänkande 2013/14:UbU17
Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i första hand bör göras i samband med utbildningen. För att få stöd även i fortsättningen ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare som är ny i yrket genomföra en introduktionsperiod.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 59 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Bordläggning
- 2014-05-26
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Gymnasial lärlingsanställning
Betänkande 2013/14:UbU18
En elev som går gymnasial lärlingsutbildning inom något av gymnasieskolans yrkesprogram ska kunna bli anställd genom en ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning. Anställningen ska motsvaras av hela eller en del av tiden för det arbetsplatsförlagda lärandet i utbildningen, APL. Lagen om anställningsskydd, LAS, ska inte gälla för den elev som har en gymnasial lärlingsanställning.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 17, 46 minuter
- Justering
- 2014-05-08
- Bordläggning
- 2014-05-26
- Debatt
- 2014-05-27
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2013/14:UbU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Motionerna handlar om framtidens gymnasieskola, avhopp från gymnasieskolan, längden på gymnasieskolans nationella program, behörighet till gymnasieskolans nationella program, grundläggande högskolebehörighet för alla elever i gymnasieskolan, kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogrammen och i den gymnasiala lärlingsutbildningen samt en förlängd gymnasial lärlingsutbildning.
Andra motioner handlar om starkare roller för arbetsmarknadens parter och de nationella programråden när det gäller yrkesprogrammen, nya inriktningar på de nationella programmen, ämnet estetisk verksamhet, utvärdering av konsekvenserna av gymnasiereformen och registerkontroll av personal i gymnasieskolan.
- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 24, 89 minuter
- Justering
- 2014-03-06
- Debatt
- 2014-03-19
- Beslut
- 2014-03-19
- Dokument & lagar
Minskade krav på dokumentation i skolan
Betänkande 2013/14:UbU5
Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.
Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska istället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal.
Ändringarna börjar gälla den 19 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 43 minuter
- Justering
- 2013-10-17
- Debatt
- 2013-10-23
- Beslut
- 2013-10-23