Sök

Kravet på tillstånd för kameraövervakning ska tas bort på vissa platser. Syftet är att det ska bli enklare att använda kameraövervakning som ett verktyg för bland annat brottsbekämpning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De platser där tillstånd inte ska behövas är:

• i kollektivtrafiken, på flygplatser och vid bevakning av vissa spårområden, om syftet med kameraövervakningen är att bekämpa brott, förhindra olyckor eller upprätthålla ordningen
• på apotek, om syftet är att bekämpa brott.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som innebär att polisen och socialtjänsten får förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till varandra med syfte att förebygga terrorism. Det handlar om informationsutbyte vid misstankar om att terroristbrottslighet begåtts men också för att förebygga sådan brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 31 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området polisfrågor:

• Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas så att polisen kan använda sin tid så effektivt som möjligt.
• Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett lagförslag om att avskaffa kravet på danstillstånd, vilket i dag handläggs av polisen. Lagförslaget bör kunna börja gälla när coronapandemin är över.
• Regeringen bör genomföra fler åtgärder för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism, exempelvis genom att införa en egen brottskod för detta.
• Regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Tullverket bör också få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla gods och personer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

60

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

10, 69 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

För närvarande finns ett antal individer kvar i konfliktområdet i Syrien och Irak som har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorklassade organisationer. Vad som händer med dessa individer framöver kommer troligen att ha en inverkan på hotet mot Sverige och Europa. Det framgår av en skrivelse från regeringen som riksdagen har behandlat som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll och utvecklingen av den internationella terrorismen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Enligt riksdagen ska utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt om de av någon anledning inte kan utvisas. Riksdagen anser att en ny utredning bör se över ytterligare åtgärder för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att skyndsamt tillsätta en sådan utredning.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen riktade sex uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.

I korthet handlar förslagen om följande frågor:

• Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett lagförslag som kriminaliserar att uppmana, instruera eller på annat sätt hjälpa någon att begå självmord.
• Minimistraffet för våldtäkt av normalgraden bör höjas till fängelse i tre år.
• Regeringen bör skyndsamt lämna ett förslag om en ny särskild brottsrubricering för inbrottsstöld med minimistraff fängelse i ett år.
• Minimistraffet för grov stöld bör skärpas till fängelse i ett år.
• Straffet för övergrepp i rättssak bör skärpas.
• Som en åtgärd mot grov organiserad brottslighet bör regeringen återkomma med ett förslag om vistelseförbud.

Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 190 motioner om straffrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej övriga motioner, i första hand med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

109

Förslagspunkter

58

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

7, 45 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om arbete mot radikalisering, villkorlig frigivning och kriminalvårdens behandlingsprogram.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat att frågorna redan är uppmärksammade.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

31

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-14

Debatt

2020-04-15

Beslut

2020-04-16

Regeringen har föreslagit nya regler om vapenmagasin för att minska skjutvapenvåldet i kriminella miljöer. Förslaget innebär att det ska krävas tillstånd för att ha, förvara och transportera löstagbara magasin, oavsett storlek och kapacitet.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Anledningen är att nackdelarna som ett tillståndskrav innebär för jägare och sportskyttar bedöms väga tyngre än de positiva effekter som det kan få i kampen mot skjutvapenvåldet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-14

Debatt

2020-04-15

Beslut

2020-04-16

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om arbetet mot terrorism:

• Regeringen bör ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen. Översynen ska göras för att säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig utsträckning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem och för att öka myndigheters möjligheter att utbyta information för att förebygga och förhindra brott.
• Regeringen bör ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade återvändare samt säkerställa att återvändare kan kallas till förhör.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om arbetet mot terrorism. Förslagen handlar bland annat om skärpta straff för terroristbrott, offentlig uppmaning till och utbildning för terrorism, finansiering av terrorism och resa i terrorismsyfte samt frågor om återvändare och om samverkan mot terrorism.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

7, 50 minuter

Justering

2020-02-18

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen riktade fem tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om frågor som rör unga lagöverträdare:

• Det bör införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år.

Riksdagen anser att brottsoffer bör få samma stöd oavsett gärningspersonens ålder.

• Det bör inrättas särskilda ungdomsdomstolar.

Riksdagen anser att det är viktigt att reaktionen på ett brott som begås av en ung person är tydlig och snabb. För att säkerställa detta bör man enligt utskottet överväga att införa särskilda ungdomsdomstolar som ska döma i LVU-mål och i mål där barn och unga under 18 år är åtalade för brott.

• Straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år bör avskaffas vid återfall i brott.

Enligt riksdagen bör det inte tas någon särskild hänsyn till gärningspersonens ungdom om det rör sig om återfall i brott. I dessa fall blir en straffreduktion kontraproduktiv och riskerar att skicka en signal om att den unges kriminella livsstil inte tas på tillräckligt allvar.

• En särskild enhet inom Kriminalvården bör ta över ansvaret för unga som begår grova brott.

Hos Kriminalvården kan grovt kriminella unga i högre grad bemötas med de rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella generellt. Syftet, enligt riksdagen, är inte främst att straffa, utan att använda åtgärder som har bättre förutsättningar att lyckas än traditionell socialtjänst.

• Regeringen bör snarast återkomma med ett lagförslag om nya ungdomspåföljder.

Riksdagen menar att nya former av påföljder för unga, till exempel elektronisk övervakning, skapar möjlighet att leva ett skötsamt liv samtidigt som frihetsberövande kan undvikas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 50 motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2020-02-18

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

I en krissituation ska särskilda insatsgrupper från svensk och norsk polis kunna bistå varandra. Biståndet kan bestå av utrustning, expertis eller i att tjänstemän hjälper till att genomföra en operation i grannlandet. I de fall då tjänstemän arbetar i grannlandet ska de kunna få polisiära befogenheter där. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Eftersom lagändringen innebär att myndighetsutövning kan överlåtas till en annan stat behövde beslutet fattas med kvalificerad majoritet i riksdagen. Kvalificerad majoritet innebär att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst 175 ledamöter röstar ja till förslaget.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 16 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Flera lagar som handlar om terroristbrott och annan allvarlig brottslighet ändras. Bland annat införs ett särskilt straffansvar för den som har samröre med en terroristorganisation, om samröret syftar till att främja, stärka eller stödja organisationen. Det blir även straffbart att uppmana till samröre och att rekrytera till samröre med terroristorganisationer. Vidare ska det bli straffbart att resa utomlands för att ha samröre med en terroristorganisation eller att finansiera samröre med en sådan organisation. Straffet för olovlig värvning ska skärpas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-01-16

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

35

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

48, 142 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11

Regeringen föreslår att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas genom att ministraffet höjs från böter till fängelse och att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år. Vidare ska brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men riktade dessutom en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ytterligare höja minimistraffet. Riksdagen anser att straffminimum ska höjas från fängelse till fängelse i sex månader.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 44 minuter

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-14

Kustbevakningen, Polisen, Säkerhetspolisen och Tullverket ska få bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla integritetsskyddet ska myndigheterna även fortsättningsvis bara få kamerabevaka om intresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.

Myndigheterna ska själva göra avvägningen, och även dokumentera detta. Datainspektionen ska ansvara för tillsyn och även kunna ta ut en avgift av den myndighet som inte dokumenterar sitt beslut.

Syftet med förändringarna är att förbättra möjligheten att bekämpa och lagföra brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Regeringen föreslår att straffet för mord ska skärpas. Enligt förslaget ska det stå i straffbestämmelsen att rätten särskilt ska beakta om gärningen har föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller på annat sätt varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att mord och vissa andra allvarliga brott inte längre ska kunna preskriberas, om inte den person som begick brottet var under 18 år vid tidpunkten för brottet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2019-10-22

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13