Sök

Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre de kommande tio åren. I den betonar regeringen utvecklingen inom sex områden: vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, rätten till ett bra boende, kommunernas vård och omsorg, nationell likvärdighet och lokal utveckling, förebyggande insatser och personal- och kompetensförsörjning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på lagändringar: Kravet på regeringens medgivande när ett landsting överlåter hemsjukvården till en kommun tas bort. Landstingen och kommunerna ska samverka, och landstingen ska avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i dagverksamheter. Detsamma gäller i ordinärt boende om kommunerna ansvarar för den vården. I lagen förtydligas också att god vård även innebär att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. En ny bestämmelse införs om att landsting och kommun ska samverka så att enskilda får den vård och behandling som deras tillstånd fordrar. Kommuner blir skyldiga att rapportera till länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige alla beslut som inte verkställs inom tre månader från dagen för beslutet. Som yttersta påtryckningsmedel införs en sanktionsavgift. Kommunerna får rätt att utan individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa åt personer som fyllt 67 år. Lagändringarna som gäller kommunernas skyldighet att rapportera beslut som inte verkställts och de som gäller kommunala servicetjänster åt äldre börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

34

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

32, 149 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skärpa socialnämndernas ansvar för brottsoffer. Regeringen ska lägga fram ett lagförslag redan hösten 2006. Socialnämnden i kommunen bör enligt socialtjänstlagen verka för att brottsoffer och deras anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör, enligt lagen, särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Riksdagen vill skärpa socialnämndernas ansvar genom att i lagen ändra "bör" till "skall". Regeringen arbetar just nu med ett lagförslag med anledning av utredningen Källan till en chans - Nationell behandlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i det arbetet tar hänsyn till barnperspektivet och behandlar frågor om att hämta in barns synpunkter. Riksdagen gjorde också ett uttalande om socialtjänstens och myndigheters skyldighet att anmäla misstänkt barnmisshandel till socialnämnden: Regeringen bör tala om för Socialstyrelsen att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna uppmärksammar och följer upp hur verksamheter med anmälningsskyldighet kan bli bättre på att upptäcka och anmäla misstanke om barnmisshandel.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

37

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

8, 34 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Regeringen har berättat för riksdagen hur arbetet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken har utvecklats sedan december 2002, då den första uppföljningen av riksdagens beslut genomfördes (se 1999/2000:SoU14 och 2003/2004:SoU2 ). Regeringen menar att arbetet har gått framåt när det gäller att öka tillgängligheten i samhället men att det återstår arbete innan tillgänglighetsmålen nås. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

38

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

36, 330 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en försöksverksamhet som ska komplettera färdtjänsten. En kommun ska kunna lämna ekonomiskt stöd till invånare i kommunen med funktionshinder för att de ska kunna skaffa eller anpassa ett motorfordon. De kommuner som vill bedriva försöksverksamhet ska kunna ansöka om detta hos regeringen. Försöksverksamheten ska bedrivas under tiden den 1 juli 2007 - 30 juni 2010 av de kommuner som fått regeringens tillstånd. Riksdagen tycker dock att utvärderingen av försöksverksamheten ska ske i samarbete med handikapporganisationerna. Riksdagen vill även att utvärderingen ska undersöka 1) om försöksverksamheten skett på bekostnad av beviljande av färdtjänst, och 2) om försöksverksamheten inneburit att arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler eftersatts. Riksdagen tillkännagav dessa önskemål för regeringen. Lagen börjar gälla den 1 november 2006 och gäller till och med den 30 juni 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Betalningstiden för trängselskatten i Stockholm förlängs från fem till fjorton dagar från den 1 juni 2006.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

29, 74 minuter

Justering

2006-04-27

Debatt

2006-05-10

Beslut

2006-05-10

Riksdagen sade nej till motioner om alkohol- och tobaksbeskattning, privatinförsel av alkohol och tobak, försäljning av skattefria varor på svenska flygplatser och Tullverkets bekämpning av illegal alkoholinförsel. Motionerna har lagts fram under allmänna motionstiden 2005 eller med anledning av regeringens förslag om nationella alkohol- och narkotikabehandlingsplaner. Riksdagen behandlade regeringens förslag tidigare under våren (se 2005/06:JuSoU1 ).

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-10

Beslut

2006-05-10

En ny lag om rikssjukvård börjar gälla den 1 januari 2007. Rikssjukvård ska avse hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Socialstyrelsen ska bestämma vilken hälso- och sjukvård som utgör rikssjukvård. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där man kan säkerställa en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet. Det ska krävas tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva rikssjukvård.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2006-04-19

Debatt

2006-05-04

Beslut

2006-05-10

Riksdagen sade nej till motioner om fastighetsskatten och förmögenhetsskatten från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

16

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

49, 149 minuter

Beredning

2006-03-14

Justering

2006-04-06

Debatt

2006-05-10

Beslut

2006-05-10

Riksdagen sade ja till motionsförslag om att samla alla föreskrifter om patientens ställning och rättigheter på ett och samma ställe, vilket kommer att underlätta för både patienter och vårdpersonal. Riksdagen sade nej till övriga motioner om hälso- och sjukvård som lämnats in bland annat under den allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

38

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

50, 173 minuter

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-28

Beslut

2006-05-03

Det införs legitimationer för dietister, ortopedingenjörer, biomedicinska analytiker och audionomer. Riksdagen sade ja till regeringsförslaget som innebär fyra nya legitimationer inom sjukvården. Dessutom vill riksdagen att regeringen snabbt utreder frågan om legitimation för cytodiagnostiker. Cytodiagnostiker studerar cellprover från patienter och letar efter sjukliga förändringar, främst cancersjukdomar. Riksdagen pekar på att cytodiagnostikerna själva skriver under patientproverna och att de har ett direkt ansvar för patienternas säkerhet. Riksdagen anser att cytodiagnostiker genom sin utbildning och ansvar borde uppfylla kraven för legitimation.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08

Det behövs en utredning som ser över frågan om det ekonomiska ansvaret för den rättspsykiatriska vården kan föras över från landstingen och kommunerna till staten. Det anser riksdagen och uppmanar regeringen att återkomma i frågan. Riksdagen vill att regeringen snabbt utreder hur det finansiella ansvaret för den rättspsykiatriska vården skulle kunna övergå till staten. När utredningen är klar ska regeringen återkomma i ärendet till riksdagen. Riksdagen vill att regeringen även utreder frågor kring organisation, samordning, samverkan och kvalitetsförbättringar inom den rättspsykiatriska vården. Psykansvarskommittén har uppmärksammat en rad problem inom rättspsykiatrin som har att göra med hur vården är organiserad och vem som har ansvar för den.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

18

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

27, 114 minuter

Justering

2005-12-08

Debatt

2006-01-25

Beslut

2006-01-25

Riksdagen ger regeringen i uppdrag att pröva en modell där pengar från spelbolagens överskott används till att motverka spelberoendet. En särskild utredare ser för närvarande över lagstiftningen inom spel- och lotteriområdet. Om utredaren inte lyfter frågan om att använda överskottet från spelverksamheten för att motverka spelberoende vill riksdagen att regeringen skyndsamt prövar en sådan modell. Beslutet grundar sig på ett förslag från socialutskottet. Riksdagen godkänner regeringens budgetförslag för 2006 för utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg men har beslutat att Handikappombudsmannen, HO, ska få ytterligare 3 miljoner kronor. HO har fått ökade möjligheter att ingripa vid diskriminering och för att HO med full kraft ska kunna arbeta med detta behövs mer pengar anser riksdagen. Riksdagen höjer också budgetanslagen för viss verksamhet för personer med funktionshinder med 2 miljoner kronor. Pengarna ska gå till Ågrenska stiftelsen som arbetar med barn med sällsynta diagnoser. Höjningen ska bestå även 2007 och 2008.

Behandlade dokument

190

Förslagspunkter

59

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

71, 265 minuter

Justering

2005-12-01

Debatt

2005-12-14

Beslut

2005-12-14

FN:s barnkonvention måste få genomslag på alla områden i samhället som rör barn. Det anser riksdagen och vill att regeringen återkommer till riksdagen med tydligare mål om hur barnkonventionen ska förverkligas i Sverige. Riksdagen ratificerade i juni 1990 FN:s barnkonvention. I mars 1999 sade riksdagen ja till ett regeringsförslag som handlade om en strategi för att förverkliga barnkonventionen i Sverige. Strategin innehåller olika mål. Till exempel ska barnkonsekvensanalyser alltid göras vid statliga beslut som rör barn. Ett annat mål är att barns och ungdomars inflytande och delaktighet i samhälls- och trafikplaneringen ska utvecklas. Riksdagen anser att målen som ställts upp för att genomför strategin inte är tillräckligt tydliga. Dessutom vill riksdagen att regeringen på ett bättre sätt ska informera riksdagen om hur det går med arbetet att få bättre genomslag för barnkonventionen i samhället.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

23

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

34, 14 minuter

Justering

2005-11-22

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Ska staten ta över kommunernas kostnader för assistansersättning till personer med funktionshinder? Det vill riksdagen att regeringen snarast ska ge Assistanskommittén i uppdrag att utreda. Kommittén ska analysera och redovisa för- och nackdelar med ett samlat kostnadsansvar och ansvar för en och samma huvudman, staten, när det gäller personlig assistans. Assistanskommittén arbetar sedan juli 2004 på regeringens uppdrag med att göra en översyn av personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och lagen om assistansersättning (LASS).

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 23 minuter

Justering

2005-10-13

Debatt

2005-10-19

Beslut

2005-10-26