Sök

Den nuvarande narkotikapolitiken bör utvärderas. En fortsatt restriktiv narkotikapolitik måste kombineras med en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för att minimera de skador narkotikan orsakar, det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det. I samma tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att ta initiativ till en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 60 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksdagen har behandlat förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om folkhälsofrågor. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör se till att det görs en översyn av smittskyddslagen, med en analys av om den fyller sitt syfte när det gäller informationsplikten för hivpositiva. Detta eftersom risken för överföring av hiv vid samlag är mycket låg för personer som får bra behandling för sin hiv.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att föreslå förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa. Undersökningar visar att den psykiska ohälsan är högre hos hbtq-personer än hos befolkningen i allmänhet.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

17

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

9, 55 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om äldrefrågor från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om en äldrelag, en reformering av äldreomsorgen och äldres rätt till särskilt boende. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de utredningar och det arbete som redan pågår inom området.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

11

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

15, 58 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Drygt 36,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. 14,9 miljarder ska användas till garantipension för pensionärer, 9,8 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Pensionsmyndigheten får 0,6 miljarder i anslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna rör bland annat höjd garantipension och höjt tak för bostadskostnader i bostadstillägget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 66 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.

Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 42 minuter

Justering

2019-10-08

Bordläggning

2019-10-15

Debatt

2019-10-16

Beslut

2019-10-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.

Förändringarna innebär bland annat:

• Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
• Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
• En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
• Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2019-10-08

Bordläggning

2019-10-15

Debatt

2019-10-16

Beslut

2019-10-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.

Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 85 minuter

Justering

2019-10-08

Bordläggning

2019-10-15

Debatt

2019-10-16

Beslut

2019-10-16

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till en förnyad folkhälsopolitik. Riksdagen tycker som regeringen att en verkligt effektiv folkhälsopolitik ska genomföras med utgångspunkt i den enskilda människans integritet och valfrihet som grund, och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. För att nå det övergripande målet för folkhälsoarbetet - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen - krävs ett långsiktigt och sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer som påverkar folkhälsans utveckling. En samlad målstruktur med följande elva målområden införs: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

45

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

47, 174 minuter

Justering

2008-05-22

Debatt

2008-06-04

Beslut

2008-06-05

Riksdagen sade nej till motioner från den allmänna motionstiden 2007 som främst handlar om äktenskap och partnerskap. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

48, 151 minuter

Justering

2008-04-01

Debatt

2008-04-16

Beslut

2008-04-17

Abortlagen ändras så att det blir tillåtet för utländska kvinnor att göra abort i Sverige. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. I dag får en abort endast utföras om kvinnan är svensk medborgare eller bosatt i Sverige, eller om Socialstyrelsen av särskilda skäl lämnar tillstånd till det. I likhet med vad som gäller för övrig hälso- och sjukvård som ges till utländska personer kommer landstingens kostnader för vården att ersättas antingen av kvinnans sjukvårdsförsäkring i hemlandet eller av kvinnan själv, beroende på vilka regler som gäller i det enskilda fallet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2008.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

41, 133 minuter

Justering

2007-10-30

Debatt

2007-11-14

Beslut

2007-11-15

Socialutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens vitbok om en strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma. Utskottet är positivt till EU-kommissionens initiativ och delar uppfattningen att man måste göra något åt problemen med fetma och övervikt. Men utskottet understryker också att EU inte heller i fortsättningen ska stifta lagar på området utan enbart stödja medlemsländernas arbete. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2007-11-01

Debatt

2007-11-14

Beslut

2007-11-15