Sök

Det är regeringen som bestämmer över ID-kontroller som görs av buss-, tåg- och fartygspersonal. Föreskrifter som styr de här kontrollerna bör kunna förlängas direkt när giltighetstiden för tidigare föreskrifter gått ut. Det föreslår justitieutskottet i ett utskottsinitiativ.

Regeringen får bara bestämma om ID-kontroller för sex månader i taget. Beslutet om att förlänga kan idag tas först två veckor efter att giltighetstiden för tidigare beslut gått ut. Det blir alltså en karenstid på två veckor och under den tiden finns en risk att människosmugglare anpassar sin verksamhet, enligt utskottet. Därför bör den karenstiden tas bort.

Riksdagen sa ja till lagändringar om det här. Ändringarna börjar gälla från den 1 juli 2016.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 135 minuter

Justering

2016-05-26

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

Justitieutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande om terrorism. Kommissionen anser att den senaste tidens attacker i EU och i omvärlden visar på ett behov av att EU arbetar inom alla politiska områden för att bekämpa och förebygga terrorism.

Alla terrororganisationer behöver finansiering för att utföra sina planer, därför behöver EU jobba för att försöka stoppa terrorismens finansieringsprocesser. Europeiska kommissionen beskriver i sitt meddelande en åtgärdsplan för hur EU:s medlemsländer ska jobba för att komma åt finansieringen av terror. Planen tar sikte på att hejda penningöverföringar, identifiera finansiering av terrorism, agera mot finansieringskällorna och verka utrikespolitiskt.

Justitieutskottet välkomnar kommissionens initiativ att ta fram en bred åtgärdsplan som stärker det europeiska arbetet att bekämpa finansiering av terrorism. Samtidigt påpekar utskottet att det är viktigt att det finns en balans mellan insatserna mot terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, inte minst skyddet av den personliga integriteten.

Efter granskningen lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Regeringen vill förenkla reglerna för hur domstolarna ska bestämma straff när en tidigare dömd person döms för ytterligare brott. Detta när brottet begåtts innan den tidigare domen helt har verkställts eller upphört. I den här situationen ska det nya brottet som huvudregel leda till ett nytt straff. Bara som undantag ska domstolarna använda möjligheten att bestämma att den tidigare domen också ska omfatta det nya brottet.

Regeringens förslag innebär även att reglerna blir mer konsekventa när det gäller hur brott som är återfall ska behandlas. Det ska göras skillnad mellan brott som begåtts före en tidigare dom (nyupptäckt brottslighet) och brott som begåtts efter en tidigare dom men innan straffet helt har verkställts eller upphört (ny brottslighet).

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

EU:s direktiv om frysning och förverkande av hjälpmedel som använts vid brott eller för vinning av brott införs i svensk lag. Det blir även utökade möjligheter att förverka utbyte av brott som har samband med organiserad brottslighet.

Förslagen innebär att möjligheterna att förverka utbytet av brott utökas till att gälla vid fler typer av brott. Utvidgat förverkande ska kunna beslutas vid alla brott som har fyra års fängelse eller mer i straffskalan. Utvidgat förverkande ska även kunna beslutas vid brott som har två års fängelse eller mer i straffskalan om brottet har varit en del i organiserad brottslighet. Vidare blir det större möjligheter att besluta om förverkande även om det inte finns en fällande dom.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Det ska i större utsträckning bli möjligt att straffa någon för ett brott som inte blivit fullbordat. Det rör sig om försök att begå ett brott men också om att förbereda ett brott genom att till exempel skaffa hjälpmedel eller uppmana någon att begå brottet. Den nya kriminaliseringen gäller flera brott, exempelvis grovt olaga hot, grovt vapenbrott och grov utpressning. Det ska också bli möjligt att i fler fall döma till fängelse i mer än två år när någon utfört denna typ av brott.

Med dagens regelverk är det svårt att straffa ledande personer som är inblandade i brott som begås i organiserade sammanhang. Riksdagen håller med regeringen om att lagen bör ändras så att ledande personer kan straffas om de inte försökt att förhindra att brott begås. Det får dock inte ha varit farligt för personen eller dennes närstående att förhindra brottet.

Riksdagen sa ja till alla de förslag som regeringen lämnat om bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-18

Riksdagen gjorde tre tillkännagivanden till regeringen inom området straffrätt. Tillkännagivandena handlar om fridskränkningsbrott, hedersrelaterade brott och systematiska stölder.

Den 1 juli 2013 skärptes straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Riksdagen anser att effekterna av den här straffskärpningen bör utvärderas. Om det visar sig att reformen inte fått avsedd effekt kanske straffen bör skärpas ytterligare. Därför uppmanade riksdagen regeringen att utvärdera straffskärpningen.

Ett stort antal personer lever under hot från sina anhöriga på grund av en så kallad hederskultur. Riksdagen anser att samhället med kraft bör markera mot dessa brott. Den lagstiftning som anknyter till hedersrelaterade brott bör ses över i syfte att motverka sådana brott och öka antalet åtal. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen vill även att den så kallade straffrabatten ses över. Om en person samtidigt döms för flera brott innebär det i praktiken att straffet inte motsvarar de olika brottens sammanlagda straffvärde. Det sker istället en viss begränsning av påföljden och personen får så kallad straffrabatt. En ny brottsrubricering som tar sikte på systematiska stölder bör också införas. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om detta till regeringen. Bakgrunden till beslutet är systematiska stölder som drabbar företagare och boende på landsbygden.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

59

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

21, 77 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-14

Regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal för dem som drabbats av bedrägerier och identitetsstölder. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanar regeringen att börja driva frågan.

En identitetskapning innebär en stor kränkning för den personliga integriteten och den drabbade tvingas dessutom ägna stora ansträngningar för att själv ordna upp i situationen. Det menar riksdagen, som pekar på att den drabbade måste spärra sina identitetsuppgifter hos i princip alla kreditupplysningsföretag. Detta för att skydda sig mot att någon tar lån i den enskildes namn.

Riksdagen tycker att mer behöver göras för att försvåra för de kriminella och minska de skador som identitetsstölderna skapar. Därför anser riksdagen att regeringen borde ta initiativ till att skapa en brottsofferportal där de drabbade dels skulle kunna hitta information och dels skulle kunna spärra sina identitetsuppgifter.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om tvångsäktenskap och kontaktförbud.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

42

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-07

För att minska missbruket av svenska pass ska begränsningar i passlagen införas från och med april. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Begränsningarna innebär bland annat att svenska medborgare som mest ska kunna få tre pass under en femårsperiod. I dag finns det inte några sådana begränsningar. Förändringen innebär också att giltighetstiden för barnpass förkortas och att ett pass återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas.

Riksdagen tycker dock att samma begränsningar borde gälla för andra resehandlingar som utfärdas i Sverige. Det handlar då om främlingspass som Migrationsverket ger till de flyktingar som inte kan få pass från sitt hemland. Det handlar också om resedokument som Migrationsverket utfärdar till statslösa.

I ett tillkännagivande uppmanas därför regeringen att återkomma med ett förslag om begränsningar för även dessa resehandlingar.

Regeringen uppmanas samtidigt att se över regelverket kring uppehållstillståndskort. Riksdagen anser att en översyn bör göras för att motverka missbruk även här.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

I en skrivelse redogör regeringen för hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2014-30 juni 2015 samt för hur den internationella terrorismen har utvecklats.

Regeringen har under perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet innebar att regeringen avslog ett överklagande om avvisning. Vad gäller den internationella utvecklingen bedömer regeringen att terrorhotet främst kommer från våldsbejakande islamistiska aktörer. Även hotet mot Sverige och svenska intressen kommer främst från samma grupper.

Enligt skrivelsen har hittills närmare 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, som Islamiska staten. Av dessa har ungefär 120 återvänt och 40 avlidit.

Antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige har ökat sedan 2010. Sverige omnämns allt oftare som ett legitimt attentatsmål. Den 18 september 2015 höjdes hotnivån när det gäller terroristbrott till den högsta hittills, från tre till fyra på en femgradig skala.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen vill att rättsväsendet får större möjligheter att förhindra terrorismresor. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. Riksdagen anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen har därför i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 106 minuter

Justering

2016-02-04

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till rättsväsendet för 2016. Totalt går knappt 42 miljarder kronor till detta utgiftsområde. Polismyndigheten får knappt 22 miljarder kronor, Kriminalvården drygt 8 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också nio uppdrag till regeringen. Riksdagen vill se

• en uppföljning av den nya polisorganisationen
• redovisning av åtgärder för en effektivare polis
• redovisning av åtgärder för ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• en minimibemanning på 20 000 poliser
• en översyn av kriminalvårdens kostnader
• att polismyndigheten blir mer tillgänglig för allmänheten
• att polisen ökar sin närvaro på internet
• att brottsutredningar, uppföljningar och återkopplingar till brottsoffer förbättras
• en redovisning av åtgärder för bättre information om vittnesstöd.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

60

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

51, 130 minuter

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-15

Riksdagen har behandlat skrivelsen Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism där regeringen redovisar en ny nationell strategi mot terrorism.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen:

• Det bör vara brottsligt att förbereda, påbörja eller genomföra en resa till ett annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Detsamma gäller för finansiering av terrorism. Kriminalisering av medverkan i andra stödfunktioner inom en terroristorganisation bör också övervägas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag om detta.
• I den nya strategin mot terrorism skriver regeringen att det förebyggande arbetet ska vara i fokus för Sveriges internationella arbete mot terrorism och att det arbetet ska bedrivas inom ramen för FN. Enligt riksdagen borde fokus i första hand vara att säkerställa ett bra och fungerande samarbete inom EU.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

26

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

19, 100 minuter

Justering

2015-12-01

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Fler personer än i dag ska kunna dömas för att ha tagit emot eller gett en muta. Straff ska kunna dömas ut när en muta tas emot av eller ges till arbetstagare och alla typer av uppdragstagare. I dag gäller detta bara vissa kategorier av uppdragstagare. Mutansvar ska också kunna gälla den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning.

Så kallad handel med inflytande straffbeläggs. Det kan gälla en närstående till en beslutsfattare som tar emot en muta för att påverka honom eller henne i beslutsfattandet. Så kallad vårdslös finansiering av mutbrott straffbeläggs också. Det kan gälla en näringsidkare som ger pengar till en anlitad företrädare och genom att brista i sina kontrollåtgärder främjar att företrädaren begår mutbrott inom ramen för sin syssla. En annan ny regel gäller vilka omständigheter som ska kunna leda till att muta bedöms som grovt brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 92 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Reglerna om grovt vapenbrott blir tydligare. Det ska i lagtexten uttryckligen anges vilka omständigheter som särskilt ska beaktas när det bedöms om ett vapenbrott är grovt. Det kan vara att vapnet har innehafts på allmän plats eller att vapnet har varit särskilt farligt.

Två nya straffbestämmelser införs. Den ena innebär att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket. Genom den andra bestämmelsen blir det straffbart att förvara vapen åt någon annan utan att det finns tillstånd till förvaringen.

Kraven på vapenhandlare skärps. Läkare får större skyldighet att anmäla patienter som är olämpliga att ha vapen. Polisen blir skyldig att omhänderta tillståndsbevis när ett vapen tas om hand. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Möjligheterna att genomföra säkerhetskontroller i domstolar ökar. Säkerhetskontroller ska få genomföras om de behövs för att begränsa risken för att det i lokalerna begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska gälla en viss tid, men längst tre månader, eller en viss förhandling. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Riksdagen gjorde vidare ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering av säkerheten i domstolarna för målsägande och vittnen. Riksdagen menar att det saknas en heltäckande bild av det arbete som utförs i domstolarna för att skydda målsägande och vittnen och vilken effekt arbetet haft. Det finns därför skäl att genomföra en utvärdering.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 63 minuter

Beredning

2012-04-26

Justering

2012-05-08

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om ett europeiskt system för gränsövervakning delvis strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU-parlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Enligt subsidiaritetsprincipen, även kallad närhetsprincipen, ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

EU-kommissionen presenterade i december 2011 ett förslag om att inrätta ett europeiskt gränsövervakningssystem, Eurosur. Syftet är att etablera gemensamma regler för utbyte av information mellan EU-länderna och Europeiska byrån för förvaltningen av yttre gränser, Frontex. Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag i flera delar är så oklart att det är svårt att uttala sig om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen och om förslagen på åtgärder står i proportion till de mål man vill uppnå. Redan nu menar dock riksdagen att en viss del av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller reglerna om vilka åtgärder som EU-länderna ska vidta vid olika så kallade effektnivåer. Reglerna är alltför detaljerade och målen kan uppnås lika bra om EU-länderna får ett större utrymme att själva bestämma vilka närmare åtgärder som de ska vidta, anser riksdagen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 65 minuter

Justering

2012-03-01

Debatt

2012-03-14

Beslut

2012-03-15

I en skrivelse redovisar regeringen hur hemlig teleavslyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning har använts vid förundersökningar i brottsmål under 2010. Skrivelsen omfattar dock inte hur dessa hemliga tvångsmedel har använts av Säkerhetspolisen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg och sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om teknikutveckling på gränskontrollområdet. Kommissionen föreslår att ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer ska tas fram. Enligt förslaget ska båda systemen tas fram samtidigt för att minimera kostnaderna. Kommissionen pekar i meddelandet på ett antal huvudfrågor för systemen, till exempel nödvändighet, proportionalitet, dataskydd, integritetsaspekter, användning av biometrisk information och kostnadsaspekter. Meddelandet innehåller inga förslag till rättsakter.

Justitieutskottet välkomnar instrument som förenklar och effektiviserar resandet till och från EU. Eftersom resenärstrycket kan förväntas öka markant är det enligt utskottet viktigt att se över förvaltningen av de yttre gränserna. I detta skede är för tidigt att göra en mer ingående granskning av de initiativ som kommissionen presenterar. Utskottet betonar att nya system inte får påverka möjligheten att söka asyl och framhåller att en hög säkerhetsnivå vid gränskontrollerna kräver en absolut respekt för mänskliga rättigheter. Mervärdet av systemen bör även noga övervägas i förhållande till kostnaderna. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Justering

2012-02-16

Debatt

2012-02-29

Beslut

2012-02-29

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2010 till och med den 30 juni 2011. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att förvaltningsdomstolarna ska vara den som beslutar i alla säkerhetsärenden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 28 minuter

Justering

2012-02-02

Debatt

2012-02-15

Beslut

2012-02-16

Riksrevisionen har granskat myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott. Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur den ser på granskningen.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utveckla styrningen och uppföljningen av hanteringen av brottsskadestånd. Riksdagen, som har gått igenom regeringens skrivelse, konstaterar i likhet med regeringen att det finns ett omfattande regelverk på området. Regeringen har dessutom tillsatt flera utredningar för att komma tillrätta med eventuella problem och kommer att återkomma till riksdagen när utredningarna är klara.

Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att låta Brottsoffermyndigheten underrätta Kronofogdemyndigheten när en utbetalning av brottsskadeersättning har verkställts. Riksdagen konstaterar att Brottsoffermyndigheten och Kronofogdemyndigheten redan har satt in nödvändiga åtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionsförslagen rör i huvudsak skadestånd vid brott.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2012-01-24

Debatt

2012-02-01

Beslut

2012-02-01