Dokument & lagar (253 träffar)

Betänkande 2016/17:FiU12

För att förbättra investerarskyddet införs nya regler om tillsyn, sanktioner och rapportering i fondlagstiftningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen går ut på att anpassa den svenska lagstiftningen till nya EU-regler. Reglerna på EU-nivå har förändrats för att minska nationella skillnader på området och för att förtydliga förvaringsinstitutets ansvar och uppgifter. Med förvaringsinstitut menas en bank eller annat kreditinstitut som sköter tillgångarna i en värdepappersfond.

Bland annat införs nu tydliga regler om förvaringsinstituts skyldighet att agera i fondandelsägarnas intresse och det införs en möjlighet att begära skadestånd direkt från ett förvaringsinstitut. De nya reglerna ska också på ett bättre sätt skydda så kallade visselblåsare som lämnar information om eventuella missförhållanden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2016.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-22 Debatt: 2016-09-28 Beslut: 2016-09-28

Betänkande 2016/17:FiU12 (pdf, 4101 kB)

Betänkande 2016/17:FiU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 26: Statsskuldsräntor med mera.

Sammanlagt handlar det om cirka 16,5 miljarder kronor för 2017.

Utöver statsskuldsräntorna ingår oförutsedda utgifter och Riksgäldskontorets provisionsutgifter i summan. Provisionsutgifterna är de provisioner som Riksgäldskontoret betalar till aktörer som arbetar på Riksgäldskontorets uppdrag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-15 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:FiU4 (pdf, 449 kB)

Betänkande 2016/17:FiU10

Den 16 december 2016 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2017. FiU10 anmäldes sedan i kammaren och riksdagen överlämnade sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen. I finansutskottets sammanställning finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag.


Justering: 2016-12-16

Betänkande 2016/17:FiU10 (pdf, 767 kB)

Betänkande 2016/17:FiU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2016. Förslaget innebär höjda ramar för elva utgiftsområden och sänkt ram för ett utgiftsområde. Nivåerna för 30 anslag inom olika utgiftsområden ändras också. 23 anslag ska ökas och sju anslag minskas. Anslagen ökar med 12,5 miljarder kronor och gäller bland annat en höjning av anslaget för biståndsverksamhet. Minskningarna ligger på 6,6 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna.

Användningen av två anslag ändras. Dessutom förändras vissa beställningsbemyndiganden. Riksdagen sa även till regeringens förslag om bemyndiganden för att hantera regeringens avsikter när det gäller artillerisystemet Archer.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-11-17 Debatt: 2016-11-23 Beslut: 2016-11-23

Betänkande 2016/17:FiU11 (pdf, 547 kB)

Betänkande 2016/17:AU8

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation som handlar om den så kallade informella ekonomin. Dit räknas ekonomisk aktivitet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte tillräckligt omfattas av lagstiftning eller andra likvärdiga regler. Enligt ILO:s rekommendation befinner sig en stor andel människor i världen inom den informella ekonomin och har en högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. I sin rekommendation anger ILO bland annat hur länder genom lagstiftning, politik och andra åtgärder bör underlätta för människor att göra övergången från den informella till den formella ekonomin och samtidigt förbättra eller behålla sina möjligheter till försörjning under övergångsperioden.

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att arbetet med att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att ILO:s rekommendation är värdefull i det arbetet. Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen i detta. Utskottet delar också regeringens bedömning att rekommendationen inte ger anledning till några åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:AU8 (pdf, 217 kB)

Betänkande 2016/17:FiU30

En ny lag ska komplettera EU-förordningen om faktablad för vissa investeringsprodukter för icke-professionella investerare, så kallade Priip-produkter. Syftet med EU-reglerna är att göra det lättare för investerare att förstå vad en investering i en Priip-produkt innebär, till exempel vad gäller produktens egenskaper och vilka risker som är förknippade med den. Enligt förordningen ska en myndighet vara behörig och regeringen har föreslagit att det blir Finansinspektionen. Regeringens lagförslag innehåller också bestämmelser om myndighetens utredningsbefogenheter och om sanktioner när någon bryter mot EU-förordningen.

I samband med detta har regeringen även föreslagit en ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-06 Beslut: 2017-04-19

Betänkande 2016/17:FiU30 (pdf, 1113 kB)

Betänkande 2016/17:FiU27

Finansutskottet har granskat Riksrevisionens årsredovisning för 2016. Revisionen av årsredovisningen, som gjorts av en extern revisor, visar att årsredovisningen i alla väsentliga avseenden är rättvisande.

Under 2016 organiserade Riksrevisionen om sin verksamhet i nio mindre enheter. Finansutskottet ser positivt på att Riksrevisionen utvecklar sina arbetssätt för att kunna ta till vara på personalens kompetens, bland annat när det gäller arbetet med kvalitetssäkring. Utskottet betonar även vikten av att Riksrevisionen tar vara på allsidigheten i lagen om statlig revision för att effektivitetsrevisionens granskningar inte ska bli för ensidiga åt ena eller andra hållet.

Efter finansutskottets granskning av årsredovisningen lade riksdagen ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:FiU27 (pdf, 1789 kB)

Betänkande 2016/17:FiU23

Riksdagen fastställde Riksbankens resultat- och balansräkning för 2016 och att godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst ska disponeras. Det innebär att Riksbanken ska leverera in 2,5 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska levereras in senaste en vecka efter riksdagens beslut.

Riksdagen sa nej till Riksbanksfullmäktiges förslag om att 60 miljoner kronor ska räknas av från det som Riksbanken ska leverera till statens budget. Riksbanksfullmäktige ville använda de 60 miljoner kronorna till extern forskning om penningpolitik och finansiell stabilitet. Riksdagen håller med om att det kan finnas behov av denna typ av forskning men anser att finansiering av extern forskning ligger utanför Riksbankens ansvarsområde. Riksdagen vill därför att regeringen i beredningen av budgeten för 2018 prövar möjligheterna att utöka resurserna för forskning och utbildning inom de områden och i den omfattning som riksdagbanksfullmäktige föreslår. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 6
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:FiU23 (pdf, 567 kB)

Betänkande 2016/17:FiU16

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare. I rapporten har revisionen granskat regeringens och Finansinspektionens agerande under perioden 2006-2013.

I rapporten påpekar Riksrevisionen att Finansinspektionen bör utveckla strategier för en utökad tillsyn för pensionsbolag och banker när den löpande tillsynen inte räcker. Revisionens granskning visar vidare att en del skyddsregler för pensionssparare inte fungerade som avsett under finanskrisen. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förbättrar sina analyser inför framtida beslut om finansiell reglering.

Regeringen kommenterar i sin skrivelse att Finansinspektionen sedan finanskrisen fått ökade befogenheter och ökade resurser. Dessutom har regleringen inom området skärpts.

Finansutskottet konstaterar att regeringen tycker att de insatser som regeringen och Finansinspektionen hittills har gjort och planerar att göra på området är tillräckliga. Utskottet noterar också att både regeringen och Finansinspektionen säger sig ha dragit stor lärdom av vad som hände på området under finanskrisen. Det är till stor nytta för det framtida arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-01-31 Debatt: 2017-02-16 Beslut: 2017-02-16

Betänkande 2016/17:FiU16 (pdf, 283 kB)

Betänkande 2016/17:FiU15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om granskningen av årsredovisning för staten 2015. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att förtydliga redovisningen och transparensen i årsredovisningen för staten.

Riksdagen anser att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden med som har en anknytning till de budgetpolitiska målen och ramverket för finanspolitiken. I det sammanhanget påpekar riksdagen också att det viktigt att Riksrevisionen tydligt fokuserar på sin uppgift som revisionsmyndighet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-02 Debatt: 2017-02-16 Beslut: 2017-02-16

Betänkande 2016/17:FiU15 (pdf, 326 kB)

Betänkande 2016/17:FiU37

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskningsrapport om Statens servicecenter, SSC. Statens servicecenter är en statlig myndighet under Finansdepartementet som ska bidra till en effektivare administration inom statsförvaltningen genom att sköta exempelvis löneadministration åt andra myndigheter. Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att undersöka om SSC har bidragit till att effektivisera den administrativa stödverksamhet som övertagits från de myndigheter som anslutit sig till SSC:s tjänster.

Regeringen konstaterar i sin skrivelse att granskningen tyder på att kvaliteten i SSC:s tjänster generellt är god och bedömer att staten totalt sett har minskat sina kostnader genom att man inrättat SSC. Samtidigt instämmer regeringen i Riksrevisionens bedömning att SSC:s förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet till viss del har varit bristfälliga och att förtroendet för SSC:s tjänster behöver förbättras.

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet välkomnar att regeringen har infört ett mål om ökad kundnöjdhet för SSC. Utskottet välkomnar också att regeringen under perioden 2017-2021 avser att stegvis utvidga bestämmelserna om SSC:s tjänster för löneadministration. Det förväntas leda till att fler myndigheter successivt kommer att ansluta sig.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-28 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU37 (pdf, 208 kB)

Betänkande 2016/17:FiU19

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport "Behövs myndigheternas delårsrapporter? - Nytta och kostnader". I rapporten rekommenderar Riksrevisionen att regeringen, med undantag för affärsverken, slopar kravet på myndigheterna att lämna delårsrapporter. Behöver viss information redovisas anser Riksrevisionen att regeringen bör utforma enklare regler för hur myndigheterna ska redovisa denna.

Regeringen konstaterar att både Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket, ESV, har viss användning av delårsrapporterna. Därför har ESV fått i uppdrag att utreda konsekvenserna av att ta bort kravet på delårsrapporterna eller ändra kraven på redovisning. Uppdraget redovisades den 31 januari 2017 och bereds just nu av regeringen. Riksdagen vill inte föregripa detta beredningsarbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU19 (pdf, 296 kB)

Betänkande 2016/17:FiU29

IMF, Internationella valutafonden, finansierar sin utlåning av pengar till länder i kris genom sina medlemsländers insatskapital. Utöver det finns ett lånearrangemang inom IMF som kallas NAB, New Arrangement to Borrow, som startades 1998. NAB är ett tillfälligt lånearrangemang som gäller under fem år med möjlighet till förlängning. 38 länder är med och deltar i utlåning till NAB. Sverige är ett av dem och deltar i nuläget, via Riksbanken, med cirka 28 miljarder kronor.

För att Riksbanken ska få delta i NAB i ytterligare fem år krävs att riksdagen godkänner detta. Riksdagen sa ja till en förlängning av Sveriges deltagande med ytterligare fem år. Den nya femårsperioden gäller från och med den 17 november 2017.

Riksbankens och IMF:s bedömning är att det osäkra världsekonomiska innebär att IMF bör ha tillgång till extra utlåningsresurser. Riksdagen anser att det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet och motverka att länder ställer in sina betalningar.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU29 (pdf, 291 kB)

Betänkande 2016/17:FiU28

Riksdagen godkände att Riksbanken ingår ett avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för att stärka fondens utlåningsresurser. Avtalet gäller en kredit på motsvarande cirka 92 miljarder kronor.

IMF:s kreditavtal med flera medlemsländer löper ut under 2016 och 2017. Förnyas inte avtalen minskar IMF:s förmåga att låna ut pengar med cirka en tredjedel. Både IMF och Riksbanken anser att det osäkra världsekonomiska läget motiverar att IMF även i fortsättningen har tillgång till krediter från medlemsländerna.

Enligt riksdagen är det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet. För Sverige är det viktigt eftersom landet är starkt beroende av stabila marknader.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-03-02 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:FiU28 (pdf, 327 kB)

Betänkande 2016/17:FiU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att runt 29,5 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2017. Riksdagen håller med regeringen om att arbetet med den svenska EU-budgetpolitiken även i fortsättningen ska präglas av effektivitet och återhållsamhet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-15 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:FiU5 (pdf, 241 kB)

Betänkande 2016/17:FiU13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Ändringarna görs för att anpassa svenska regler till EU-förordningar och berör förvaltare av europeiska långsiktiga investeringsfonder, så kallade Eltif-fonder. Dessa fonder gör investeringar i till exempel fastigheter, aktier i onoterade bolag och infrastrukturprojekt.

Förändringen innebär bland annat att Finansinspektionen får rätt att ta ut avgifter för prövning av vissa ansökningar, anmälningar och underrättelser och en årlig avgift för tillsyn. Finansinspektionens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-14 Beslut: 2016-12-15

Betänkande 2016/17:FiU13 (pdf, 593 kB)

Betänkande 2016/17:AU4

Riksdagen har beslutat att byta namn på tre typer av lönestöd. Lönestöden lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning byter benämning till lönebidrag för anställning, lönebidrag för utveckling och lönebidrag för trygghet i anställning.

Syftet är att göra det mer tydligt hur lika de tre lönestöden är i funktion och struktur.

De nya benämningarna börjar gälla i bland annat lagen om anställningsskydd den 1 juli 2017.

Riksdagen säger nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2016 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 16
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-15 Beslut: 2016-12-16

Betänkande 2016/17:AU4 (pdf, 1111 kB)

Betänkande 2016/17:AU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om tvångsarbete. ILO är FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har som mål att bekämpa fattigdom.

Godkännandet av protokollet har ingen praktisk betydelse i Sverige eftersom svenska lagar och regler gör att Sverige redan lever upp till de krav som ställs. Men arbetsmarknadsutskottet anser att godkännandet är önskvärt och ett uttryck för Sveriges inställning i frågan om att tvångsarbete ska bekämpas.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:AU12 (pdf, 220 kB)

Betänkande 2016/17:AU11

Arbetstagare till sjöss ska få samma arbetsrättsliga rättigheter som andra arbetstagare. Dessa regler ska nu gälla i hela EU. Det handlar bland annat om löneskydd, rätten till information och skydd vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på tvingande EU-regler och syftet är att stärka arbetstagarskyddet och verka för lika spelregler inom EU.

Innan har arbetstagare till sjöss, i vissa länder, varit undantagna från den här typen av regler. Några sådana undantag har dock inte funnits i Sverige varför direktivet inte får någon praktisk betydelse i Sverige. I sammanhanget föreslog också regeringen ändrade regler för hur en besättningsmedlem som är ledamot eller suppleant i ett särskilt förhandlingsorgan eller företagsråd ska kunna delta i möten fysiskt eller på distans. Riksdagen sa ja till även detta. De nya reglerna börjar gälla i svensk lag den 1 oktober.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:AU11 (pdf, 1220 kB)

Betänkande 2016/17:FiU39

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om internationella jämförelser av inkomstskillnader. I rapporten har Riksrevisionen granskat SCB:s (Statistiska centralbyrån) förutsättningar att lämna ut data till den internationella forskningsdatabasen LIS, Luxembourg Income Study. Databasen består av mikrodata om skatter, socialförsäkringar och bidrag för medborgare i 47 länder.

Riksrevisionen bedömer att intresset för frågor som handlar om inkomstfördelning har ökat och att det är viktigt att uppgifter från svenska myndigheter finns med i databasen. SCB har tidigare levererat uppgifter till LIS, men på grund av rättsliga skäl har det inte gjorts de senaste tio åren. Riksrevisionen anser därmed att nya lösningar för att kunna dela med sig av uppgifterna bör tas fram. Regeringen håller med och ska reda ut hur SCB på nytt kan ges förutsättningar att lämna information till LIS.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-23 Debatt: 2017-03-30 Beslut: 2017-03-30

Betänkande 2016/17:FiU39 (pdf, 210 kB)