Dokument & lagar (241 träffar)

Betänkande 2016/17:JuU3

Riksrevisionen har granskat Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens verksamhet. I granskningen ingår också att undersöka om nämndens tillsyn leder till åtgärder hos de brottsbekämpande myndigheterna. Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har fått tillräckliga förutsättningar för att kunna bedriva verksamheten ändamålsenligt och effektivt. Nämnden utför också sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett antal förhållanden som kan påverka verksamhetens effektivitet. Riksrevisionen framför ingen kritik mot regeringen eller myndigheterna och lämnar inga rekommendationer.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om granskningen. Regeringen anser att Riksrevisionens iakttagelser i rapporten är relevanta, och man delar de bedömningar som ligger till grund för slutsatserna i rapporten.

Justitieutskottet konstaterar att Säkerhets- och integritetskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med att bevaka att reglerna som finns för att skydda den personliga integriteten följs. Utskottet välkomnar därför Riksrevisionens granskning och delar även de bedömningar regeringen gör i sin skrivelse. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-10-20 Debatt: 2016-10-26 Beslut: 2016-10-26

Betänkande 2016/17:JuU3 (pdf, 257 kB)

Betänkande 2016/17:AU8

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation som handlar om den så kallade informella ekonomin. Dit räknas ekonomisk aktivitet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte tillräckligt omfattas av lagstiftning eller andra likvärdiga regler. Enligt ILO:s rekommendation befinner sig en stor andel människor i världen inom den informella ekonomin och har en högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. I sin rekommendation anger ILO bland annat hur länder genom lagstiftning, politik och andra åtgärder bör underlätta för människor att göra övergången från den informella till den formella ekonomin och samtidigt förbättra eller behålla sina möjligheter till försörjning under övergångsperioden.

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att arbetet med att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att ILO:s rekommendation är värdefull i det arbetet. Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen i detta. Utskottet delar också regeringens bedömning att rekommendationen inte ger anledning till några åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-02 Debatt: 2017-03-15 Beslut: 2017-03-15

Betänkande 2016/17:AU8 (pdf, 217 kB)

Betänkande 2016/17:JuU22

Regeringen vill införa en ny lag som ska underlätta vid de kontroller som Olaf, europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genomför i Sverige. Olaf är det EU-organ som arbetar för att avslöja och stoppa bedrägerier med EU-pengar.

Lagen innebär att de svenska myndigheter som deltar i Olafs kontroller ska ges utökade befogenheter. Bland annat ska de få de undersökningsbefogenheter som behövs vid Olafs platskontroller, och kunna begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.

Syftet med lagen är att bättra svara upp till de krav som EU:s medlemsländer har på sig om att ge Olaf det stöd som behövs i arbetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-03-16 Debatt: 2017-03-22 Beslut: 2017-03-22

Betänkande 2016/17:JuU22 (pdf, 709 kB)

Betänkande 2016/17:JuU24

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som ska göra domstolarnas handläggning av mål och ärenden i mark- och miljöprocessen effektivare och mer ändamålsenlig.

Beslutet innebär bland annat

  • att Mark- och miljööverdomstolen ska vara första instans istället för Högsta domstolen för prövning av särskilda rättsmedel som gäller vissa kommunala beslut
  • att Mark- och miljööverdomstolens behörighet att pröva särskilda rättsmedel som gäller de tidigare fastighetsdomstolarnas beslut regleras
  • att mark- och miljödomstolar och Mark- och miljööverdomstolen i vissa fall får förena mål eller ärenden som handläggs enligt ärendelagen till gemensam handläggning
  • att Mark- och miljööverdomstolens sammansättning när den prövar överklagade ärenden och särskilda rättsmedel regleras.

Särskilda rättsmedel är de möjligheter som i vissa fall kan användas för att få ett rättsligt beslut prövat på nytt, när beslutet vunnit laga kraft och inte längre kan överklagas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:JuU24 (pdf, 579 kB)

Betänkande 2016/17:JuU10

Bestämmelserna om misstänkta personers rätt att ta del av utredningsmaterial ska bli tydligare. Det innebär bland annat att det klargörs att den misstänktes rätt att ta del av omständigheter som har betydelse för åtalet är ovillkorlig. Det blir också tydligare i vilka fall den misstänkte har rätt att få en kopia av utredningsmaterialet.

Insynsrätten kan begränsas i vissa fall, till exempel om det finns risk att sekretessbelagda uppgifter lämnas vidare.

Lagändringarna innebär bland annat också att förundersökningarna ska dokumenteras bättre genom att förhör oftare ska spelas in med både ljud och bild.

Syftet med regeringens förslag är att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-02-16 Debatt: 2017-02-22 Beslut: 2017-02-22

Betänkande 2016/17:JuU10 (pdf, 2472 kB)

Betänkande 2016/17:AU4

Riksdagen har beslutat att byta namn på tre typer av lönestöd. Lönestöden lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning byter benämning till lönebidrag för anställning, lönebidrag för utveckling och lönebidrag för trygghet i anställning.

Syftet är att göra det mer tydligt hur lika de tre lönestöden är i funktion och struktur.

De nya benämningarna börjar gälla i bland annat lagen om anställningsskydd den 1 juli 2017.

Riksdagen säger nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2016 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna tar upp.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 16
Justering: 2016-12-08 Debatt: 2016-12-15 Beslut: 2016-12-16

Betänkande 2016/17:AU4 (pdf, 1111 kB)

Betänkande 2016/17:JuU26

Samverkan mellan domstolarna ska bli bättre. Regeringen vill bland annat att justitieråd ska kunna tjänstgöra korsvis i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen. Dessutom ska det bli ökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder, det vill säga förberedandet av ett mål, i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Syftet är större flexibilitet och mer effektiv handläggning, samt att frigöra tid för migrationsdomstolarna som har ett kraftigt ökat antal mål och långa handläggningstider. Riksdagen sa ja till förslaget och att den nya lagen börjar gälla den första juli 2017.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-05-16 Debatt: 2017-05-31 Beslut: 2017-05-31

Betänkande 2016/17:JuU26 (pdf, 1702 kB)

Betänkande 2016/17:JuU12

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om lagen om särskild utlänningskontroll. Lagen innehåller särskilda åtgärder som syftar till att förebygga våldsdåd med internationell bakgrund. I skrivelsen redogör regeringen för hur lagen har använts mellan den 1 juli 2015 och den 30 juni 2016.

Sedan 2010 har antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige ökat. Det handlar framförallt om aktörer som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism. Sveriges deltagande i internationella militära operationer i Afghanistan, Irak och Mali kan medföra att Sverige uppfattas som ett legitimt mål. Hittills har runt 300 individer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper i Syrien eller Irak. Av dessa individer har ungefär 140 återvänt till Sverige. Under det senaste året har dock antalet nya resenärer minskat. Det är oklart vad nedgången beror på, men sannolikt har flera faktorer spelat en roll, däribland den skärpta kontrollen av den turkiska gränsen och Daishs alltmer trängda militära läge. Möjligen har också kriminaliseringen av resor i terrorismsyfte spelat roll.

Terrorismen är ett globalt hot som kräver globalt samarbete. Sverige jobbar mot terrorhotet i en rad olika internationella konstellationer, bland annat inom ramen för EU-samarbetet och inom FN. Regeringen fattade under den aktuella perioden sju beslut med stöd av lagen. Besluten handlade framförallt om överklaganden av Migrationsverkets beslut om utvisning.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:JuU12 (pdf, 338 kB)

Betänkande 2016/17:JuU11

Justitieutskottet har granskat en skrivelse från regeringen om hemliga tvångsmedel under 2015. Det är en årlig redovisning som handlar om hur de brottsbekämpande myndigheterna använt sig av hemliga metoder som rumsavlyssning, kameraövervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation. De här metoderna ska användas när det är nödvändigt för att förhindra eller utreda brott, men måste avvägas mot människors rätt till privatliv.

Under 2015 gavs drygt 9500 tillstånd till hemliga tvångsmedel, vilket är fler än 2014 och 2013.

Säkerhetspolisen fattade totalt 377 beslut om hemliga tvångsmedel med stöd av bestämmelserna i rättegångsbalken och lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.

Utskottet håller med regeringen om att de hemliga tvångsmedlen fyller en mycket viktig funktion för det brottsutredande arbetet och att de hemliga tvångsmedlen inneburit en reell nytta. Utskottet välkomnar att även Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel numera redovisas. 

 Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:JuU11 (pdf, 232 kB)

Betänkande 2016/17:AU12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om tvångsarbete. ILO är FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har som mål att bekämpa fattigdom.

Godkännandet av protokollet har ingen praktisk betydelse i Sverige eftersom svenska lagar och regler gör att Sverige redan lever upp till de krav som ställs. Men arbetsmarknadsutskottet anser att godkännandet är önskvärt och ett uttryck för Sveriges inställning i frågan om att tvångsarbete ska bekämpas.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:AU12 (pdf, 220 kB)

Betänkande 2016/17:AU11

Arbetstagare till sjöss ska få samma arbetsrättsliga rättigheter som andra arbetstagare. Dessa regler ska nu gälla i hela EU. Det handlar bland annat om löneskydd, rätten till information och skydd vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på tvingande EU-regler och syftet är att stärka arbetstagarskyddet och verka för lika spelregler inom EU.

Innan har arbetstagare till sjöss, i vissa länder, varit undantagna från den här typen av regler. Några sådana undantag har dock inte funnits i Sverige varför direktivet inte får någon praktisk betydelse i Sverige. I sammanhanget föreslog också regeringen ändrade regler för hur en besättningsmedlem som är ledamot eller suppleant i ett särskilt förhandlingsorgan eller företagsråd ska kunna delta i möten fysiskt eller på distans. Riksdagen sa ja till även detta. De nya reglerna börjar gälla i svensk lag den 1 oktober.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-04-27 Debatt: 2017-05-03 Beslut: 2017-05-03

Betänkande 2016/17:AU11 (pdf, 1220 kB)

Betänkande 2016/17:JuU32

Den som har skjutvapen eller ammunition utan tillstånd ska nästa år kunna lämna in sina vapen till polisen, utan att dömas för vapeninnehav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tidsbegränsad vapenamnesti.

Vapenamnestin ska gälla under perioden februari-april 2018 och syftet är att minska antalet illegala vapen i samhället.

Riksdagen anser dock att även handgranater ska omfattas av vapenamnestin. Regeringen borde därför så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett förslag om en tidsbegränsad amnesti för handgranater. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2017-06-15 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:JuU32 (pdf, 368 kB)

Betänkande 2016/17:JuU4

Riksdagen sa ja till justitieutskottets initiativ till en mindre lagändring som handlar om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig utformning av lagen rättas till.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2016-09-29 Debatt: 2016-10-12 Beslut: 2016-10-12

Betänkande 2016/17:JuU4 (pdf, 254 kB)

Betänkande 2016/17:JuU17

Områden som är särskilt utsatta för allvarlig brottslighet bör i större utsträckning kunna kameraövervakas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att det sker.

Polisen kan använda sig av hemlig avlyssning och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation om det misstänkta brottet bedöms vara tillräckligt allvarligt. Som det är i dag är ett beslut om hemlig avlyssning eller hemlig övervakning kopplat till ett telefonnummer eller en adress och inte till en person. Riksdagen anser att det borde utredas om denna typ av beslut på ett rättssäkert sätt istället skulle kunna kopplas till en person. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med uppmaningen att se till att detta utreds.

En rapport från fackförbundet Jusek visar att mer än var fjärde medlem inom rättsväsendet har utsatts för våld, trakasserier, skadegörelse, hot eller mutförsök eller annan påverkan under de senaste två åren. Regeringen har gett en utredare i uppdrag att se över ordningen och säkerheten i domstolarna. Men riksdagen tycker att det bör utredas hur arbetet med att förhindra brott mot rättsväsendets anställda kan stärkas i stort. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tredje tillkännagivande.

Förslagspunkter: 23 Reservationer: 20
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:JuU17 (pdf, 586 kB) Webb-tv debatt om förslag: Processrättsliga frågor

Betänkande 2016/17:JuU16

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
  • Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
  • Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
  • Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
  • Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
  • Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
  • Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
  • Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

 

Förslagspunkter: 46 Reservationer: 42
Justering: 2017-03-30 Debatt: 2017-04-05 Beslut: 2017-04-06

Betänkande 2016/17:JuU16 (pdf, 876 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor

Betänkande 2016/17:AU9

Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:AU9 (pdf, 1891 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya utstationeringsregler

Betänkande 2016/17:AU10

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om statliga insatser inom arbetsmiljöområdet.

I den arbetsmiljöstrategi som regeringen beslutade om 2016 riktas många uppdrag till Arbetsmiljöverket. Riksrevisionen tycker att uppdragen visar på en god vilja hos regeringen. Den stora mängden detaljerade uppdrag riskerar dock att ta resurser från nödvändigt utvecklingsarbete hos Arbetsmiljöverket. Riksrevisionen konstaterar vidare att det är svårt att mäta hälsa. Riksrevisionen menar att statistiken behöver utvecklas för att ge en bättre överblick över hur arbetsmiljön ser ut på svenska arbetsplatser.

I regeringens skrivelse framför regeringen att den förstår revisionens synpunkt om att många uppdrag riskerar att tränga undan utvecklingsarbetet. Regeringen skriver vidare att den tänker följa upp Riksrevisionens rekommendationer i dialogen med Arbetsmiljöverket.

Arbetsmarknadsutskottet anser att Riksrevisionens granskningsrapport är ett viktigt bidrag i arbetet med att följa upp, utvärdera och utveckla en arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet. Utskottet anser att det är viktigt att regeringen följer upp arbetsmiljöstrategins prioriteringar och fortsätter sitt arbete med att bli ännu mer tydlig i sin styrning av arbetsmiljöpolitiken.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner som handlar om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom dessa områden.

Förslagspunkter: 7 Reservationer: 11
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:AU10 (pdf, 467 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arbetsmiljö och arbetstid

Betänkande 2016/17:JuU14

Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2017-04-20 Debatt: 2017-04-26 Beslut: 2017-04-26

Betänkande 2016/17:JuU14 (pdf, 1724 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott

Betänkande 2016/17:AU14

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag som rör åtgärder mot diskriminering. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om missgynnande på grund av föräldraledighet och åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Förslagspunkter: 10 Reservationer: 10
Justering: 2017-06-13 Debatt: 2017-06-20 Beslut: 2017-06-20

Betänkande 2016/17:AU14 (pdf, 372 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder mot diskriminering

Betänkande 2016/17:JuU25

Regeringen beslutade att införa tillfälliga gränskontroller i november 2015. Riksrevisionen har granskat om gränskontrollerna upprättades på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Regeringen har i sin tur lämnat en redogörelse till riksdagen om hur man ser på Riksrevisionens rapport.

Enligt Riksrevisionen var regeringens beslut att återinföra gränskontroller otydligt, liksom instruktionerna för hur de tillfälliga gränskontrollerna skulle genomföras och deras syfte. Regeringen håller inte med om revisionens bedömning. Enligt regeringen har den fattat ett beslut om att det ska återinföras gränskontroller och Polismyndigheten har verkställt beslutet. Regeringen delar heller inte Riksrevisionens uppfattning om att uppföljningen av beslutet om att återinföra gränskontroll har varit bristfällig. Regeringen avser inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av granskningsrapporten.

Riksdagen gör ingen annan bedömning än regeringen i ärendet och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-08 Debatt: 2017-06-14 Beslut: 2017-06-15

Betänkande 2016/17:JuU25 (pdf, 256 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om upprättandet av tillfälliga gränskontroller vid inre gräns