Dokument & lagar (3 881 träffar)

Betänkande 2019/20:KrU2

Riksdagen har behandlat regeringens proposition "Ett modernt public service nära publiken - villkor 2020-2025". I propositionen föreslår regeringen att det uppdrag och de villkor som gäller för de tre programföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den pågående tillståndsperioden i stort ska gälla även under nästa period. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

År 2010 infördes ett system med förhandsprövning av nya tjänster inom public service. Det innebär att programföretagen kan anmäla nya tjänster av större betydelse, till exempel nya så kallade play-tjänster, till Myndigheten för press, radio och tv (MPRTV) för förhandsprövning om tjänsten påverkar marknaden och om tjänsten bidrar till att programföretaget uppfyller sitt uppdrag. Regeringen fattar beslut efter MPRTV:s prövning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns nackdelar med att det är regeringen som fattar beslut om förhandsprövning. Riksdagen anser därför att regeringen så fort som möjligt ska tillsätta en utredning som ser över olika möjligheter att organisera förhandsprövningen så att regeringen inte är den sista instansen och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Förslagspunkter: 11 Reservationer: 24
Justering: 2019-10-17 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:KrU2 (pdf, 3538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Villkor och riktlinjer för radio och tv i allmänhetens tjänst 2020-2025

Betänkande 2019/20:JuU11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att migrationsdomstolarna fortsatt ska ha möjlighet att överlämna mål till andra migrationsdomstolar. Förslaget innebär en förlängning till utgången av 2020 av den tillfälliga lösning som infördes 2017 för att förbättra domstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå även när antalet mål ökar kraftigt. Målen får bara lämnas överlämnas om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:JuU11 (pdf, 150 kB)

Betänkande 2019/20:JuU5

Kustbevakningen, Polisen, Säkerhetspolisen och Tullverket ska få bedriva kamerabevakning utan tillstånd av Datainspektionen. För att upprätthålla integritetsskyddet ska myndigheterna även fortsättningsvis bara få kamerabevaka om intresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.

Myndigheterna ska själva göra avvägningen, och även dokumentera detta. Datainspektionen ska ansvara för tillsyn och även kunna ta ut en avgift av den myndighet som inte dokumenterar sitt beslut.

Syftet med förändringarna är att förbättra möjligheten att bekämpa och lagföra brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 3
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:JuU5 (pdf, 2747 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kamerabevakning i brottsbekämpningen - ett enklare förfarande

Betänkande 2019/20:JuU2

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat rättegångsbalken och den så kallade penningtvättslagen. Genom lagändringarna genomförs det fjärde penningtvättsdirektivet fullt ut i svensk rätt. Penningtvättsdirektivet antogs av EU 2015 och syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att advokatbolag ska ses som verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen. Däremot ska biträdande jurister på advokatbyråer inte längre vara verksamhetsutövare enligt lagen. Verksamhetsutövarna har en skyldighet att förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2019.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-09-26 Debatt: 2019-10-02 Beslut: 2019-10-02

Betänkande 2019/20:JuU2 (pdf, 1877 kB)

Betänkande 2019/20:KrU1

Cirka 16,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, drygt 4,7 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Regeringen föreslår vidare att public service-företagen Sveriges Radio får knappt 3,1 miljarder kronor, Sveriges Television får drygt 5 miljarder kronor och Sveriges Utbildningsradio får drygt 445 miljoner kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 8
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-05 Beslut: 2019-12-05

Betänkande 2019/20:KrU1 (pdf, 711 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Betänkande 2019/20:JuU3

Regeringen föreslår att den tidsbegränsade lagen om försök med tillgänglighetsdelgivning i brottmål ska förlängas. Lagen, som är tidsbegränsad och gäller till slutet av 2019, ska enligt förslaget fortsätta att gälla till slutet av 2022.

Sedan januari 2018 pågår en försöksverksamhet med snabbförfarande i brottmål. Syftet med försöksverksamheten är att brott ska kunna utredas och brottslingar lagföras snabbare. Delgivning är en del i handläggningen, och ett sätt för en myndighet att se till att den som berörs av ett mål har fått ta del av viktig information, till exempel när en eventuell huvudförhandling kan komma att hållas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-10-10 Debatt: 2019-10-23 Beslut: 2019-10-23

Betänkande 2019/20:JuU3 (pdf, 153 kB)

Betänkande 2019/20:JuU7

Regeringen föreslår att straffskalan för köp av sexuell handling av barn ska skärpas genom att ministraffet höjs från böter till fängelse och att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år. Vidare ska brottsbeteckningen ändras till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men riktade dessutom en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ytterligare höja minimistraffet. Riksdagen anser att straffminimum ska höjas från fängelse till fängelse i sex månader.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:JuU7 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling

Betänkande 2019/20:JuU4

Regeringen föreslår att straffet för mord ska skärpas. Enligt förslaget ska det stå i straffbestämmelsen att rätten särskilt ska beakta om gärningen har föregåtts av noggrann planering, präglats av särskild förslagenhet, syftat till att främja eller dölja annan brottslighet, inneburit svårt lidande för offret eller på annat sätt varit särskilt hänsynslös. Syftet med lagändringen är att livstidsstraffet ska kunna komma i fråga i betydligt större utsträckning än tidigare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att mord och vissa andra allvarliga brott inte längre ska kunna preskriberas, om inte den person som begick brottet var under 18 år vid tidpunkten för brottet.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4
Justering: 2019-10-22 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:JuU4 (pdf, 246 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffet för mord

Betänkande 2019/20:KrU4

Riksdagen har behandlat regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport om hur de statliga centralmuseerna arbetar för att förvalta sina samlingar på ett säkert sätt. I rapporten undersöker Riksrevisionen dels om säkerhetsarbetet leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna, dels om Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt museiuppdrag gör tillräckligt för att stödja museernas säkerhetsarbete. Rapportens övergripande slutsats är att centralmuseernas säkerhetsarbete inte är tillräckligt för att kunna garantera en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna och att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att stödja museerna med det.

Riksdagen håller med regeringen om att rapportens granskning och rekommendationer är värdefulla för både museerna och Riksantikvarieämbetet och ser positivt på att regeringen aktivt ska följa hur säkerhetsarbetet utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. 

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-14 Beslut: 2019-11-14

Betänkande 2019/20:KrU4 (pdf, 124 kB) Webb-tv debatt om förslag: Säkerhetsarbetet i de statliga centralmuseernas samlingsförvaltning

Betänkande 2019/20:KrU3

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar bland annat om hur statliga medel för vård och bevarande av det kyrkliga kulturarvet, den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen, har använts under perioden 2002-2007. Kyrkliga kulturminnen är kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Enligt regeringen är ersättningen av stor betydelse för vården av det kyrkliga kulturarvet. Staten bör tillsammans med Svenska kyrkan även i fortsättningen ta ansvar för att arvet bevaras och utvecklas.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionsförslagen i ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 5
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:KrU3 (pdf, 189 kB) Webb-tv debatt om förslag: Det kyrkliga kulturarvet

Betänkande 2019/20:JuU8

Regeringen har föreslagit ändringar i brottsbalken som ska skydda personal inom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård från våld och sabotage. Ändringarna innebär att ett nytt brott införs: sabotage mot blåljusverksamhet, som gör det förbjudet att angripa eller på annat sätt störa blåljuspersonalens arbete. Regeringen har även föreslagit att straffskalan för grovt våld mot tjänsteman ska skärpas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen riktade också sex tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: 

  • Personal hos Tullverket och Kustbevakningen ska ha samma straffrättsliga skydd som poliser har.
  • Ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner.
  • Straffet för brott som rör angrepp mot viktiga samhällsfunktioner ska skärpas.
  • En egen brottsrubricering för våld mot tjänsteman, där straffet ska vara minst sex månaders fängelse.
  • En utvidgad rätt för poliser att få kränkningsersättning.
  • En översyn av vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att öka säkerheten på sjukhus.

Förslagspunkter: 13 Reservationer: 11
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU8 (pdf, 515 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning

Betänkande 2019/20:JuU6

Brott som hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda utgör ett hot mot det representativa demokratiska systemet. Utsattheten kan exempelvis leda till att personer lämnar sitt förtroendeuppdrag i förtid eller fattar andra beslut än vad som ursprungligen var tänkt.

Regeringen föreslår därför en ändring i lagen så att straffen för brott som begås mot förtroendevalda, på grund av personens förtroendeuppdrag, förstärks. Det gäller förtroendeuppdrag i stat, kommun, landsting, Sametinget och Europaparlamentet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Dessutom riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen ska utreda om straffen för brott mot andra särskilt betydelsefulla yrkesgrupper för det demokratiska systemet, exempelvis journalister, också bör förstärkas. Riksdagen sa samtidigt nej till andra motioner i ärendet.

Förslagspunkter: 4
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU6 (pdf, 282 kB) Webb-tv debatt om förslag: Brott mot förtroendevalda

Betänkande 2019/20:JuU10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i bland annat brottsbalken för att de straffrättsliga reglerna som gäller för företag ska vara effektiva, ändamålsenliga, moderna och anpassade till EU-regler.

Förändringarna innebär bland annat:

  • Bestämmelserna om företagsbot ska kunna tillämpas bredare, så att företagsbot även ska kunna ges till företag som begått brott och som bedriver offentlig verksamhet, till exempel skola, vård eller omsorg.
  • När företagsbotens storlek bestäms ska företagets storlek och ekonomiska situation beaktas, och om brottsligheten är särskilt klandervärd.
  • En företagsbot ska kunna jämkas eller utebli om företagets ägare även döms till påföljd och det samlade straffet skulle bli oproportionerligt strängt. 
  • Svenska domstolar får utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott. Åklagare får också utökade möjligheter att förelägga företagsbot genom strafföreläggande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU10 (pdf, 907 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

Betänkande 2019/20:JuU9

Regeringen har föreslagit en ny lag om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Lagen ersätter de tidigare reglerna om detta i polisdatalagen. Syftet är att skydda enskilda personers rättigheter och friheter när personuppgifter behandlas och att Säkerhetspolisen ska kunna behandla och utbyta personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt.

Den nya lagen ska gälla när Säkerhetspolisen behandlar personuppgifter som gäller nationell säkerhet för att bekämpa och lagföra brott. Den innehåller grundläggande krav på hur personuppgifter ska behandlas, den personuppgiftsansvariges skyldigheter, enskilda personers rättigheter, skadestånd, överklagande och överföring av personuppgifter till länder utanför EU.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-14 Debatt: 2019-11-20 Beslut: 2019-11-20

Betänkande 2019/20:JuU9 (pdf, 3901 kB)

Betänkande 2019/20:JuU19

Den tekniska utvecklingen har gjort att det har blivit svårare att ta del av sådan information som behövs för att kunna utreda brott. Till exempel är information ofta krypterad och går därför inte att komma åt med de metoder som står till buds idag. Därför föreslår regeringen att hemlig dataavläsning ska vara tillåten när det finns misstankar om allvarliga brott. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter får ta sig in i datorer och andra typer av teknisk utrustning som används för kommunikation, till exempel mobiltelefoner. Hemlig dataavläsning ska få användas i vissa förundersökningar, i underrättelsesyfte och vid särskild utlänningskontroll. Hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 april 2020. Lagen är tidsbegränsad och ska gälla i fem år. Därefter ska lagen utvärderas.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 6
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:JuU19 (pdf, 4918 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hemlig dataavläsning

Betänkande 2019/20:JuU1

Drygt 51,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, drygt 28,5 miljarder kronor. Kriminalvården får drygt 9,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 6,2 miljarder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 35 Reservationer: 37
Justering: 2019-11-28 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-11

Betänkande 2019/20:JuU1 (pdf, 959 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2019/20:KrU5

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av myndigheter, stiftelser och statliga bolag inom kulturområdet under perioden 2010-2018. Riksrevisionen gör bedömningen att styrningen har blivit tydligare och att den är långsiktig. Däremot menar revisionen att styrningen inte är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformer som institutionerna har och rekommenderar regeringen att se över hur styrningen av stiftelserna och de statliga bolagen inom kulturområdet går till.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens bedömning att styrningen inom kulturområdet är komplex sett till de olika verksamhets- och finansieringsformer som finns och att det därför är viktigt att regelbundet följa upp styrningsfrågor inom området. Riksdagen anser dock, liksom regeringen, att styrningen är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformerna.

Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:KrU5 (pdf, 126 kB) Webb-tv debatt om förslag: Styrning av kulturområdets institutioner

Betänkande 2019/20:KrU7

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2018, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kunskap och information om barns rättigheter, förebyggande arbete mot tvångsgifte och barnäktenskap, mötesplatser för hbtq-ungdomar, barn och unga på nätet, villkoren för barn- och ungdomsorganisationer samt barns och ungas rätt till kultur.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 6
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:KrU7 (pdf, 229 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kultur och fritid för barn och unga

Betänkande 2019/20:KrU6

De regler som gäller på spelmarknaden har förändrats och det skapar en ny situation för bland annat hästnäringen. Spelmarknadsutredningen har fått i uppdrag att bland annat analysera hästnäringens förutsättningar efter omregleringen och ska lämna sina förslag senast den 31 oktober 2020. Riksdagen anser att utredningen bör lämna sina förslag snarast, men senast under hösten 2020 och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade cirka 70 motioner om spelfrågor från allmänna motionstiderna 2018 och 2019. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 10
Justering: 2020-02-20 Debatt: 2020-03-04 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:KrU6 (pdf, 340 kB) Webb-tv debatt om förslag: Spelfrågor

Betänkande 2019/20:JuU32

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om arbetet mot terrorism:

  • Regeringen bör ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen. Översynen ska göras för att säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig utsträckning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem och för att öka myndigheters möjligheter att utbyta information för att förebygga och förhindra brott.
  • Regeringen bör ta fram nationella riktlinjer för att hantera så kallade återvändare samt säkerställa att återvändare kan kallas till förhör.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om arbetet mot terrorism. Förslagen handlar bland annat om skärpta straff för terroristbrott, offentlig uppmaning till och utbildning för terrorism, finansiering av terrorism och resa i terrorismsyfte samt frågor om återvändare och om samverkan mot terrorism.

Förslagspunkter: 17 Reservationer: 18
Justering: 2020-02-18 Debatt: 2020-03-04 Beslut: 2020-03-04

Betänkande 2019/20:JuU32 (pdf, 463 kB) Webb-tv debatt om förslag: Terrorism