Just nu kan det förekomma störningar på riksdagens webbplats. Vi arbetar för att lösa problemet. Kontakta riksdagsinformation vid frågor, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se, telefon: 020-349 000.
Sök
205 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2005/06, 1918, Arbetsmarknadsutskottet, EU-nämnden, Kulturutskottet, Sammansatta justitie- och socialutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen sade nej till motionsförslag om kulturmiljövård från den allmänna motionstiden 2002, 2003 och 2004. En del motioner handlar om kulturarvet och kulturmiljön i stort. Andra handlar bland annat om ökat ekonomiskt stöd till insatser inom byggnadsvård, fördelningen av kostnader mellan stat och exploatörer vid arkeologiska undersökningar och skyddet av gamla ortnamn. Riksdagen sade också nej till motionsförslag som rör olika internationella konventioner inom kulturmiljöområdet, liksom förslag om att föra upp nya objekt på Unescos världsarvslista.
Riksdagen sade nej till motionsförslag om spel och lotterier från den allmänna motionstiden 2005. Riksdagen har under mandatperioden avslagit likadana eller snarlika motionsförslag.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om kulturmiljövård. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om övergripande kulturfrågor. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare under mandatperioden har sagt nej till.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om idrottsfrågor. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare under mandatperioden har sagt nej till.
Riksdagen sade ja till ett regeringsförslag om den framtida folkbildningen. Folkbildningen, som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor, får varje år statliga bidrag. Enligt förslaget ska syftet med statsbidraget vara att, i nu nämnd ordning, bidra till att stärka demokratin och samhällsengagemanget, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, höja utbildningsnivån och bredda engagemanget för kulturen. Utöver dessa syften fastslår riksdagen sju verksamhetsområden för folkbildningen. De ska användas som riktlinjer i stället för de tidigare målgrupperna arbetslösa, invandrare och personer med funktionshinder, som riksdagen beslutade 1998. De innebär bland annat att demokratiska värden ska prägla folkbildningen, att människor med olika bakgrund ska mötas, att även nya generationer engageras och att det finns en möjlighet för vuxna till livslångt lärande. Folkbildningen ska också vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen och vara öppen för personer med funktionshinder. Dessutom ska folkbildningen bidra till att öka insikten om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. Enligt beslutet bör verksamheten utvärderas oftare. På så sätt ska regeringen regelbundet kunna redovisa till riksdagen hur syftena med statsbidragen uppnåtts. Folkbildningsrådet ska kunna återkalla statsbidrag som använts på ett felaktigt sätt.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om kulturmiljövård. Motionerna handlar bland annat om bevarandet av den turkiska konstsamlingen från 1700-talet på Biby fideikommiss, åtgärder för att säkerställa hantverkskunnandet i vårt land, lokaliseringen av Riksantikvarieämbetet till Gotland samt trålfiskets skador på marina fornlämningar.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om teater, dans och musik. Motionerna handlar om en tydlig organisatorisk struktur för dansen, en styrgrupp för dansen samt scenkonstens möjligheter, dans för barn och unga, dokumentation av danskonsten, informationscentrum för danskonsten, dansens år, jämställdhet på dans- och musikområdet, scener för musikarrangemang samt betydelsen av arrangörsstödet, repetitionslokaler och utrustning för musicerande ungdomar, fonogramstödet och Opera på Skäret samt Dalhalla.
Riksdagen sade nej till motioner om spel- och lotterifrågor från allmänna motionstiden 2005. Skälet är bland annat att regeringen just nu behandlar Lotteriutredningens nyligen lämnade betänkande Spel i en föränderlig värld. Motionerna handlar bland annat om marknadsföring, registrering av satsade pengar och utbetalade vinster, frivillig avstängning från olika typer av spel, pokerspel och spel över Internet och pyramidspel.
Regeringen ska undersöka om bild- och formkonstnärer ska få rätt att förhandla med regeringen om den individuella visningsersättningen på samma sätt som författare. Den individuella visningsersättningen ska kompensera konstnärer för att de inte får betalt när konstverk som de har sålt visas offentligt. Författarna har sedan 1985 rätt att förhandla med regeringen om biblioteksersättningen. Riksdagen menar att det kanske vore rättvisare om konstnärerna fick samma möjlighet. Regeringen ska undersöka vilket behov som kan finnas av att införa en sådan rätt och vilka effekter den kan få. En avgörande förutsättning är att konstnärerna själva är intresserade av att få rätt att förhandla. Riksdagen sade dessutom nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om konstnärsfrågor.
Riksdagen beslutade om en ny lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ och några lagändringar i syfte att genomföra ett EU-direktiv i svensk lag. Lagstiftningen börjar gälla den 18 augusti 2006.
Lagen om anställningsskydd (LAS) förenklas genom att olika former av tidsbegränsade anställningar förs samman till en anställningsform, fri visstidsanställning. Därmed försvinner lagreglerna om till exempel säsongsanställning som anställningsform. Andra tidsbegränsade anställningar, som vikariat och när arbetstagaren har fyllt 67 år, blir kvar som i dag liksom provanställningar. Den som under fem år har varit anställd hos samma arbetsgivare i fri visstidsanställning i sammanlagt mer än 14 månader automatiskt ska bli tillsvidareanställd (fast anställning). Om arbetstagaren har varit provanställd ska den tiden också räknas in. En arbetstagare som har varit anställd hos en arbetsgivare ska även i fortsättningen ha företräde till återanställning. För företräde ska det i framtiden räcka med 6 månaders anställning under de senaste två åren i stället för som i dag 12 månaders anställning under de senaste tre åren. Föräldraledighetslagen får en ny regel som förbjuder arbetsgivare att missgynna arbetssökande och arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Föräldralediga får också ett starkare skydd enligt LAS. Uppsägningstiden för en föräldraledig arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist ska börja löpa först när arbetstagaren återupptar arbetet. I dag löper uppsägningstiden medan tiden föräldraledigheten pågår. De ändringar som avser en förstärkt föräldraledighet börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga ändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
Regeringen har redovisat till riksdagen olika rättsliga frågeställningar som är förknippade med en anställning i bemanningsföretag. Det gäller bland annat den så kallade karensregeln och rätten till arbetslöshetsersättning. Regeringens redovisning har gjorts på begäran av riksdagen (se 1999/2000:AU1 ). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sade också nej till motioner som tar upp olika frågor om bemanningsföretag, bland annat med hänvisning till att vissa frågor ska övervägas ytterligare.
Riksdagen sade nej till motioner om diskriminering och jämställdhet från allmänna motionstiden 2004 och 2005. Skälet är att Diskrimineringskommittén nyligen har lämnat sina förslag till en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Riksdagen vill vänta in den fortsatta behandlingen av de förslagen. Även när det gäller motionerna om jämställdhetsfrågor hänvisar riksdagen till pågående utredningsarbete. Dessutom lämnade regeringen nyligen sitt förslag till nya mål i jämställdhetspolitiken, som riksdagen behandlar senare i vår.
Riksdagen sade nej till ett förslag från Riksrevisionens styrelse om arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsförsäkringen. Skälet var att regeringen redan arbetar med att rätta till de brister som styrelsen pekat på. Regeringens arbete ligger i linje med de rekommendationer från Riksrevisionen som ligger till grund för styrelsens förslag. Riksdagen utgår från att regeringen redovisar vad som gjorts till riksdagen vid lämpligt tillfälle. Riksdagen sade nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2005 som tog upp frågor om bland annat inträdesvillkor och a-kassa vid studier. Riksdagen hänvisade till pågående utredning.
Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om att en arbetslöshetskassa ska kunna lämna ut personuppgifter till en annan arbetslöshetskassa i ett ärende om arbetslöshetsersättning. Riksdagens beslut innebär också att enskilda personer ska kunna komma åt uppgifter om sig själva i en arbetsmarknadspolitisk databas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2006.
Riksdagen sade nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2004 och 2005. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Behandlingen av två förslag skjuts upp till riksmötet 2006/07. Det gäller regeringens proposition 2005/06:207 Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionshinder och Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS22 angående insatserna mot deltidsarbetslösheten. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till arbetsmarknadsutskottet under resten av riksmötet 2005/06.
Riksdagen beslutade om nya mål i jämställdhetspolitiken. Det övergripande målet ska vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Dessutom ska det finnas fyra delmål på områdena makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, det obetalda hem- och omsorgsarbetet och mäns våld mot kvinnor.
