Sök

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om integration, i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att det redan pågår arbete på området.

Förslagen rör bland annat nyanlända invandrares etablering, samhällsorientering för nyanlända invandrare och civilsamhällets roll i integrationsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

5

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-24

Debatt

2020-03-25

Beslut

2020-03-25

Riksdagen sa nej till 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck, åtgärder för jämställdhet och mot diskriminering i arbetslivet samt en utvärdering av diskrimineringslagen. Riksdagen sa nej till motionerna eftersom arbete redan pågår inom dessa områden.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens matchningsarbete.

En av Arbetsförmedlingens uppgifter är att bidra till förbättrad matchning genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. Stora resurser avsätts åt matchningsarbetet, men Arbetsförmedlingen bedömer att de ändå inte fullt ut har nått regleringsbrevens mål om förbättrad matchning.

Riksrevisionen konstaterar att det finns risk för bristande effektivitet och likvärdighet i Arbetsförmedlingens matchningsverksamhet. Riskerna beror bland annat på att arbetssätten inom matchningsverksamheten är utformade utifrån en relativt svag kunskapsbas, att styrningen inte säkerställer att arbetsförmedlarna använder de mest effektiva arbetssätten eller att de gör likvärdiga bedömningar av den arbetssökandes behov samt att myndigheten har delegerat ett stort ansvar till lokal nivå och enskilda arbetsförmedlare att välja, utforma och följa upp arbetssätt. Riksrevisionen noterar också att regeringen inte har reglerat eller följt upp myndighetens arbete på området.

Riksdagen som anser att matchningen måste fungera bättre än i dag, konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med att reformera Arbetsförmedlingen och riksdagen har förtroende för att man i detta reformarbete gör en gedigen analys av hur effektivitet och likvärdighet ska säkerställas. Därför anser riksdagen att det i nuläget inte finns anledning för riksdagen att rikta några krav till regeringen om att vidta ytterligare utredningsåtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner på samma område.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 76 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om diskrimineringslagens krav på lönekartläggning. Genom lönekartläggning ska arbetsgivare säkerställa att alla medarbetare, oavsett kön, hanteras lika vid lönesättning.

Riksrevisionen har granskat hur väl lönekartläggning fungerar för att motverka osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Riksrevisionen ger bland annat rekommendationer till regeringen om att se över lagstiftningen om lönekartläggning. Riksdagen vill, i likhet med regeringen, peka på att diskrimineringslagens regler om aktiva åtgärder nyligen ändrades. Där ingår bestämmelserna om lönekartläggning. Ändringarna gjordes bland annat för att underlätta för dem som ska använda lagen och för att arbetet med lönekartläggning ska kunna anpassas till verksamheten. Riksdagen förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen på området och att en översyn av diskrimineringslagen kommer att göras vid behov. Enligt riksdagen är det för tidigt att väcka frågan om en ny utredning av bestämmelserna om lönekartläggning.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 29 minuter

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Regeringen föreslår ändringar i vilka villkor som ska gälla när arbetstagare tillfälligt arbetar i ett annat land inom ramen för en gränsöverskridande tjänsteutövning. Syftet är att dessa så kallade utstationerade arbetstagare ska få mer liknande rättigheter som andra arbetstagare i landet.

Ändringarna innebär bland annat att möjligheterna att reglera villkoren för utstationerade arbetstagare i kollektivavtal utvidgas. Till exempel ska den lön som får krävas inte längre vara begränsad till en minimilön. Dessutom föreslår regeringen en skärpning i bestämmelser om anmälningsskyldighet och kontaktperson, där arbetsgivaren blir skyldig att rapportera uppgifter om alla utstationeringar och att omgående rapportera förändringar som uppstår.

Rksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna är en anpassning till EU-regler på området och ska börja gälla den 30 juli 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Effekten av de regionala skyddsombudens verksamhet bör utvärderas. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning med den inriktningen. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om utökade möjligheter att utse regionala skyddsombud.

Alla arbetsplatser med minst fem anställda ska bland personalen utse lokala skyddsombud som företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor. För arbetsplatser med minst 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. Om en arbetsplats saknar skyddskommitté kan ett fackförbund, som har minst en medlem på arbetsplatsen, utse ett regionalt skyddsombud. Enligt regeringens förslag ska fackförbund kunna utse regionala skyddsombud även när det saknas medlemmar på arbetsplatsen, så länge fackförbundet har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Etableringsjobb är en ny subventionerad anställningsform där den anställde får sin inkomst från två håll, ersättning från staten och lön från arbetsgivaren. För att kunna införa ersättningen för etableringsjobb har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Regeringen har också lämnat förslag som ska stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det innebär bland annat en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksrevisionen har granskat Arbetsförmedlingens program om stöd till start av näringsverksamhet; vilka effekter det har haft samt hur Arbetsförmedlingen arbetar med programmet. Riksrevisionen lämnar en rad rekommendationer till Arbetsförmedlingen, bland annat om att ge förbättrad information om eget företagande och att göra mer systematiska uppföljningar efter programslut.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen delar regeringens uppfattning att granskningen bör vara ett viktigt bidrag till Arbetsförmedlingens styrning, användning och uppföljning av programmet om stöd till start av näringsverksamhet.

Riksdagen noterar att Riksrevisionen rekommenderar Arbetsförmedlingen att ge tydligare information till deltagarna om överskuldsättning. Vidare anser riksdagen att i dessa oroliga tider måste allt fokus för Arbetsförmedlingen vara situationen här och nu och på att göra det möjligt för alla som skrivs in hos myndigheten att få det stöd de behöver. Det är därför inte lämpligt att nu överväga en genomgripande översyn av hela programmet Stöd till start av näringsverksamhet. Riksdagen sa därmed nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om arbetsmiljö och arbetstid. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera områden eller att nuvarande regler är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om dödsolyckor i arbetslivet, åtgärder mot arbetslivskriminalitet och systematiskt arbetsmiljöarbete.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

9

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

17, 68 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Om det finns synnerliga skäl ska riksdagen eller talmannen få besluta att deltagande på distans vid utskottssammanträden får medges. Om riksdagen eller talmannen fattat ett sådant beslut får ett utskott medge att en ledamot eller en suppleant deltar på distans vid ett sammanträde.

Kravet på synnerliga skäl innebär att det är endast i rena undantagsfall och under extraordinära förhållanden som en ledamot ska kunna delta på distans. Det kan till exempel röra sig om en samhällelig kris i hela eller delar av landet, såsom vid en pandemi, en terrorattack eller en naturkatastrof. I situationer när det inte råder synnerliga skäl förutsätts det fortfarande att ledamöter och suppleanter deltar på plats vid sammanträdena.

EU-nämnden ska kunna medge deltagande på distans vid sammanträden, om det finns särskilda skäl för det. EU-nämnden har även under normala förhållanden, det vill säga då det inte råder någon samhällelig kris, ibland behov av att sammanträda på obekväm tid och med kort varsel. Kravet för att få medge deltagande på distans är därför lägre i EU-nämnden än i utskotten och medgivandet behöver inte föregås av ett beslut från riksdagen eller talmannen.

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om detta. Den nya bestämmelsen i riksdagsordningen börjar gälla den 17 juni 2020.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om kommunala och regionala frågor, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlade bland annat om den kommunala självstyrelsen, ett nytt frikommunförsök, kommunindelningen, villkoren för förtroendevalda, byte av partitillhörighet och ersättare i fullmäktige, delegation av beslutanderätt, partistöd och icke tillsatta mandat samt representationen i styrelsen, nämnder och utskott.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

15

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om tryck- och yttrandefrihets- samt massmediefrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat de utredningar och det arbete som redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Förslagen handlar exempelvis om stärkt skydd för journalister, om hur granskningsnämnden för radio och tv utses och om dess verksamhet samt om stöd till medier.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 25 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Regeringen har föreslagit tillfälliga ändringar i presstödet för att minska de ekonomiska konsekvenserna för medierna i samband med utbrottet av coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att riksdagen godkänner regeringens förslag om att beslutade driftsstöd till tidningsföretag för 2020 ska kunna betalas ut i förskott och att kravet på en dagstidning att ha viss andel eget redaktionellt innehåll slopas tillfälligt under en period under 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. En anledning är att flera förslag i motioner behandlas av en pågående utredning. En annan anledning är att motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.

Motionerna handlar bland annat om legitimationskrav vid röstning, politisk propaganda vid röstmottagningsställen, valsedlar, valsäkerhet, rösträtt och valbarhet, rösträttsålder, personval, skilda valdagar och namn på valkretsar.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.

Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-01-16

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar exempelvis om riksmötets öppnande, utskottsorganisationen, val av talman, vice talmän och utskottspresidier och applåder i riksdagens kammare.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

11

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att reglerna för en riksrevisors och en riksrevisionsdirektörs möjligheter till avgångsförmåner förtydligas. Hänsyn ska tas till de särskilda förhållanden som uppdraget innebär jämfört med chefer för myndigheter under regeringen, exempelvis att personerna inte kan flyttas till ett annat uppdrag.

Enligt förslaget införs också krav på prövning av restriktioner för en riksrevisor och en riksrevisionsdirektör vid byte till en annan statlig eller privat tjänst. Restriktionerna kan antingen vara karens eller ämnesrestriktion.

Med vissa smärre ändringar sa riksdagen ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagarna börjar gälla 1 augusti 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska inte längre få rätt till kompensation för inbetald moms vid representation och liknande ändamål. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att de här myndigheterna får samma regler om kompensationsrätt för moms som regeringens myndigheter.

Ändringen börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-01-16

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.

Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.

Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19