Sök

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016. Regeringen skriver i sin skrivelse bland annat att kontrollen av export av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden är viktig för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige går till acceptabla mottagarländer.

I utskottets granskning påminns bland annat om att riksdagen bett att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot stater som inte är demokratiska. Utskottet säger i granskningen att det förväntar sig att ett sådant förslag kan behandlas av riksdagen under riksmötet 2017/18.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 63 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.

Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering.

Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.

Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-22

Debatt

2017-03-23

Beslut

2017-03-29

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2014 och 2015.

Riksdagen uppmanade regeringen att utveckla sin redovisning till riksdagen av verksamheten i dessa internationella finansieringsinstitutioner. Riksdagen bör i fortsättningen få en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna. I varje skrivelse bör det finnas möjlighet att fokusera på vissa teman eller grupper av organisationer som bedöms som särskilt viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete.

Bakgrunden till uppmaningen är att samordningen mellan utvecklingsbankerna och övriga multilaterala institutioner har ökat sedan millennieskiftet, inte minst i syfte att uppnå de tidigare beslutade millenniemålen och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU, i genomförandet av Agenda 2030.

Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. Agenda 2030 gäller för alla världens stater och förenar arbetet för fattigdomsminskning med hållbar utveckling. Målet är att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor och säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

I skrivelsen redogör regeringen för en nystart av PGU, vilket görs för att kunna ligga i framkant med att genomföra Agenda 2030. Utrikesutskottet anser att Sverige även i fortsättningen ska vara drivande och ledande i genomförandet av Agenda 2030 och välkomnar att regeringen har höga ambitioner för genomförandet.

Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen regelbundet rapporterar om arbetet och betonar vikten av att kunna följa utvecklingen över tid.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

15

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 76 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-02

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016 samt Sveriges delegation i Nordiska rådets redogörelse för arbetet under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att det nordiska samarbetet vilar på en djup folklig förankring och flera samarbetsområden. Med tanke på de ökade nationalistiska och protektionistiska strömningarna är det allt mer viktigt att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete. 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och då blir det nordiska samarbetet än mer aktuellt. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

19, 94 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen för utgiftsområde 7, internationellt bistånd, ska fördelas. Totalt handlar det om 35 miljarder kronor för 2017.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2017 ska vara 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 46,1 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.

Regeringen har också lämnat förslag på att den bland annat ska ha rätt att ingå fleråriga ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten och att den ska få besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB upp till en viss summa. Riksdagen sa ja till även detta förslag.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

62, 150 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-08

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM). Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter.

Utskottet konstaterar bland annat att utvecklingen i den södra Medelhavsregionen fortfarande är oroande. Utskottet välkomnar att frågor om migration, asyl och mänskliga rättigheter har prioriterats i PA-UfM:s arbete under 2016.

Utrikesutskottet noterar att aktivitetsnivån i PA-UfM under året har varit fortsatt låg samt att det fortfarande finns behov av att förbättra församlingens organisation.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2017-04-25

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Riksdagsstyrelsen har lämnat en redogörelse för Interparlamentariska unionens, IPU:s, verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under 2016.

IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 173 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Utrikesutskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Utskottet välkomnar därför IPU-delegationens arbete under året. Bland annat har IPU arbetat för att utöka det globala samarbetet för att motverka terrorism samt behandlat frågor om den humanitära situationen i Syrien.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2017-04-25

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

20, 111 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församlings redogörelse och regeringens skrivelse om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utskottet noterar bland annat att OSSE:s arbete även under 2016 har varit fokuserat på situationen i Ukraina. Utskottet anser att OSSE:s arbete för fria och rättvisa val är viktigt och betonar vikten av valövervakningar. Utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation har deltagit i samtliga valövervakningar som den parlamentariska församlingen har genomfört under året. Utskottet välkomnar att regeringen och delegationen har bidragit till att jämställdhetsfrågorna har fått en mer framträdande roll på OSSE:s dagordning, bland annat genom att uppmärksamma frågor om könsrelaterat våld.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församlings redogörelse för arbetet under 2015 och halva 2016, samt regeringens skrivelse om arbetet i Europarådets ministerkommitté.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som dyster vad gäller just dessa områden. Utskottet anser att det är oroande att debattklimatet inom Europarådet har förändrats och att allt fler tenderar att visa en bristande tilltro till de gemensamma institutionerna. Därför tycker utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 48 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Utrikesförvaltningens konsulära krisberedskap. I Utrikesförvaltningen ingår Utrikesdepartementet, UD samt ambassader och generalkonsulat.

Lagen om konsulära katastrofinsatser som började gälla 2010 innebär att staten ska ha en organisation och beredskap för att kunna hjälpa svenskar som råkar ut för kris eller katastrof utomlands. I första hand ska den enskilda människan ansvara för sin säkerhet vid utlandsvistelse, till exempel genom att teckna reseförsäkring och följa UD:s avrådan från resa. Men om en kris eller katastrof inträffar kan staten bli ansvarig för att hjälpa svenskar utomlands.

Riksrevisionen bedömer att den beredskapsorganisation som har byggts upp överlag anses ha förutsättningar att klara av att hantera sin uppgift. Men samtidigt rekommenderar riksrevisionen att Utrikesförvaltningen ser över sin hantering av beredskapsplanering, utvärdering och utbildning. Bland annat anser Riksrevisionen att utlandsmyndigheterna varje år ska genomföra krisövningar som sedan följs upp.

Utrikesutskottet välkomnar det arbete som gjorts inom Utrikesförvaltningen. Utskottet tycker att det är bra att regeringen tänker följa Riksrevisionens rekommendationer och instämmer i Riksrevisionens påpekanden om att systematisk utvärdering är viktigt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2017-03-14

Bordläggning

2017-03-21

Debatt

2017-03-22

Beslut

2017-03-22

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som beskriver regeringens nya inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i form av ett policyramverk för biståndet. Regeringen redogör för de principer och prioriteringar som ska gälla för utvecklingssamarbetet och biståndspolitiken.

Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen och lämnar synpunkter på regeringens biståndspolitiska inriktning. Utskottet anser därutöver att regeringen borde ha gjort mer för att säkerställa en bred politisk uppslutning kring policyramverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 81 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-27

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att utvecklingen inom EU och i omvärlden har utsatt EU-arbetet för prövningar och kommer att fortsätta utsätta EU för prövningar. Men ett starkt sammanhållet Europa ligger fortfarande i Sveriges intresse.

EU har under sina 60 år bland annat utvecklats till att bli världens största gemensamma inre marknad, den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd. EU har bidragit till fred genom sitt deltagande i bland annat förhandlingarna kring Irans kärnvapenavtal, fredsförhandlingarna i Colombia, Mali och västra Balkan.

Utskottet stöder regeringens ståndpunkt att överläggningarna kring Storbritanniens utträde måste ske på ett vis som respekterar de grundläggande principerna för EU-samarbetet. Utskottet understryker vikten av att regeringen i de kommande utträdesförhandlingarna dels slår vakt om en fortsatt handlingskraftig och enad union, dels om en fortsatt nära relation med Storbritannien. Utskottet behandlar i betänkandet även Nord Stream 2 och understryker vikten av att såväl EU som regeringen beaktar de säkerhetspolitiska dimensionerna av Nord Stream 2 i sitt agerande.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

22, 113 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-09

Debatt

2017-06-12

Beslut

2017-06-14

Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation som handlar om den så kallade informella ekonomin. Dit räknas ekonomisk aktivitet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte tillräckligt omfattas av lagstiftning eller andra likvärdiga regler. Enligt ILO:s rekommendation befinner sig en stor andel människor i världen inom den informella ekonomin och har en högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. I sin rekommendation anger ILO bland annat hur länder genom lagstiftning, politik och andra åtgärder bör underlätta för människor att göra övergången från den informella till den formella ekonomin och samtidigt förbättra eller behålla sina möjligheter till försörjning under övergångsperioden.

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att arbetet med att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att ILO:s rekommendation är värdefull i det arbetet. Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen i detta. Utskottet delar också regeringens bedömning att rekommendationen inte ger anledning till några åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej motioner inom området arbetsrätt.  Motionerna handlar bland annat om facklig vetorätt, rätten att vidta stridsåtgärder, anställningsformer, anställningsskydd, turordning, rätt till heltid och nya regler i anställningsskyddslagen om rätt att kvarstå i anställning. Andra frågor som togs upp i motionerna är begränsning för arbetsgivare att begära ut registerutdrag inför anställning samt förslag om en ny arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet.

Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom vissa frågor samt att de nuvarande reglerna inom arbetsrätt är balanserade. Riksdagen hänvisar också till partsarbetet inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

13

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 96 minuter

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om integration. Förslagen handlar om mottagande och insatser under asyltiden, insatser inom etableringsuppdraget, nyanlända invandrares kompetens och samhällsinformation.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

4

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

45, 154 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Regeringen har lämnat skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen det övergripande målet och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en beskrivning av hur den ser på de områden som omfattas av målen.

Skrivelsen tar också upp åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En viktig del av skrivelsen är också regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Arbetsmarknadsutskottet har granskat skrivelsen utifrån de områden och frågor som utskottet ansvarar för, samt även behandlat motioner inom området jämställdhetspolitik.

Utskottet välkomnar den inriktning för jämställdhetspolitiken som regeringen presenterar i skrivelsen. Regeringens insatser och prioriteringar under 2014-2018 är enligt utskottet gedigna och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till samtliga motioner.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

5

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

65, 215 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

Riksdagen har beslutat att byta namn på tre typer av lönestöd. Lönestöden lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning byter benämning till lönebidrag för anställning, lönebidrag för utveckling och lönebidrag för trygghet i anställning.

Syftet är att göra det mer tydligt hur lika de tre lönestöden är i funktion och struktur.

De nya benämningarna börjar gälla i bland annat lagen om anställningsskydd den 1 juli 2017.

Riksdagen säger nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2016 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16