Sök

Det blir förbjudet att yrkesmässigt låta en person under 18 år att sola solarium för att få mörkare hud. Den som driver ett solarium måste förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och barn är särskilt känsliga för strålning. Riksdagen tycker därför att förändringen är ett viktigt steg för att minska det mänskliga lidande och de samhällskostnader som hudcancer ger upphov till.

Den verksamhetsutövare som bryter mot förbudet kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Barn får dock fortfarande sola solarium om det är i medicinskt syfte eller om det sker privat, till exempel hemma.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 18 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

• Arbetsförmedlingen
• Affärsverket svenska kraftnät
• Bolagsverket
• Försäkringskassan
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Post- och telestyrelsen
• Sjöfartsverket
• Statens tjänstepensionsverk.

Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2017-01-26

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-19

Debatt

2017-04-20

Beslut

2017-04-26

En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.

Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

14, 70 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.

I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.

Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.

Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

13, 53 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

25, 94 minuter

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-17

Debatt

2017-05-18

Beslut

2017-05-18

Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.

Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

11

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

82, 220 minuter

Justering

2016-12-15

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Beslut

2017-01-18

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Varningsmeddelanden ska kunna skickas via sms till mobiltelefoner som använts i ett område som drabbats av en olycka eller någon annan allvarlig händelse. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om de lagändringar som krävs för att göra detta möjligt. I dag skickas meddelanden bara till fasta telefoner och till mobilabonnenter som har en adress registrerad i området. Det görs via varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten, som varnar allmänheten vid exempelvis gasutsläpp, stora bränder eller andra allvarliga olyckor.

Beslutet innebär att mobiloperatörer blir skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla varningsmeddelandena. För att kunna göra detta får operatörerna rätt att behandla bland annat uppgifter om mobiltelefoners position. Uppgifterna får endast behandlas i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet och ska därefter genast utplånas.

Reglerna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-04

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.

Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).

Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

60, 161 minuter

Justering

2016-12-01

Bordläggning

2016-12-07

Debatt

2016-12-08

Beslut

2016-12-13

Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

FN:s internationella arbetsorganisation, ILO, har beslutat om en rekommendation som handlar om den så kallade informella ekonomin. Dit räknas ekonomisk aktivitet som bedrivs av arbetstagare och ekonomiska enheter som inte tillräckligt omfattas av lagstiftning eller andra likvärdiga regler. Enligt ILO:s rekommendation befinner sig en stor andel människor i världen inom den informella ekonomin och har en högre risk att hamna i fattigdom och i utsatthet än personer inom den formella ekonomin. I sin rekommendation anger ILO bland annat hur länder genom lagstiftning, politik och andra åtgärder bör underlätta för människor att göra övergången från den informella till den formella ekonomin och samtidigt förbättra eller behålla sina möjligheter till försörjning under övergångsperioden.

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om ILO:s rekommendation. Regeringen skriver att arbetet med att underlätta en övergång till den formella ekonomin är viktigt för att främja en inkluderande och hållbar utveckling och för genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Regeringen anser att ILO:s rekommendation är värdefull i det arbetet. Arbetsmarknadsutskottet håller med regeringen i detta. Utskottet delar också regeringens bedömning att rekommendationen inte ger anledning till några åtgärder i Sverige.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej motioner inom området arbetsrätt.  Motionerna handlar bland annat om facklig vetorätt, rätten att vidta stridsåtgärder, anställningsformer, anställningsskydd, turordning, rätt till heltid och nya regler i anställningsskyddslagen om rätt att kvarstå i anställning. Andra frågor som togs upp i motionerna är begränsning för arbetsgivare att begära ut registerutdrag inför anställning samt förslag om en ny arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet.

Orsaken är bland annat att arbete redan pågår inom vissa frågor samt att de nuvarande reglerna inom arbetsrätt är balanserade. Riksdagen hänvisar också till partsarbetet inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

13

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 96 minuter

Justering

2017-03-02

Bordläggning

2017-03-14

Debatt

2017-03-15

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om integration. Förslagen handlar om mottagande och insatser under asyltiden, insatser inom etableringsuppdraget, nyanlända invandrares kompetens och samhällsinformation.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

4

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

45, 154 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Regeringen har lämnat skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen det övergripande målet och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en beskrivning av hur den ser på de områden som omfattas av målen.

Skrivelsen tar också upp åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En viktig del av skrivelsen är också regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Arbetsmarknadsutskottet har granskat skrivelsen utifrån de områden och frågor som utskottet ansvarar för, samt även behandlat motioner inom området jämställdhetspolitik.

Utskottet välkomnar den inriktning för jämställdhetspolitiken som regeringen presenterar i skrivelsen. Regeringens insatser och prioriteringar under 2014-2018 är enligt utskottet gedigna och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till samtliga motioner.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

5

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

65, 215 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

Riksdagen har beslutat att byta namn på tre typer av lönestöd. Lönestöden lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning byter benämning till lönebidrag för anställning, lönebidrag för utveckling och lönebidrag för trygghet i anställning.

Syftet är att göra det mer tydligt hur lika de tre lönestöden är i funktion och struktur.

De nya benämningarna börjar gälla i bland annat lagen om anställningsskydd den 1 juli 2017.

Riksdagen säger nej till övriga motioner från den allmänna motionstiden 2016 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Arbetsmarknadsutskottet har granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om hur bra Arbetsförmedlingen anpassar sina arbetsmarknadsutbildningar efter den regionala och lokala efterfrågan på arbetskraft.

Riksrevisionen anser att Arbetsförmedlingens nuvarande arbetssätt innebär en risk för att arbetsgivarnas rekryteringsbehov inte möts på ett tillfredsställande sätt. Granskningen visar bland annat att i flera län upphandlas inte den arbetsmarknadsutbildning i den omfattning som prognoserna visar att det finns behov av.

Regeringen påpekar i sin skrivelse att regeringen under de senaste åren gett Arbetsförmedlingen tydliga mål att bättre anpassa verksamheten efter arbetssökandes och arbetsgivares behov. Det genom regleringsbreven för 2015 och 2016. Regeringen betonar att det nu är viktigt att Arbetsförmedlingen tar till vara på de effektivitetsförbättringar som Riksrevisionen föreslagit.

Arbetsmarknadsutskottet anser att det är viktigt att matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Utskottet tycker att regeringen i de senaste regleringsbreven har möjliggjort en förändring av myndighetens verksamhet och noterar samtidigt det förändringsarbete som pågår på Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutskottet noterar också att resultaten för arbetsmarknadsutbildningarna i vissa avseenden har förbättrats.

Utskottet är övertygat om att regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder om situationen inte förbättras och kommer noga följa regeringens och Arbetsförmedlingens fortsatta arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 61 minuter

Justering

2016-09-22

Bordläggning

2016-09-27

Debatt

2016-09-28

Beslut

2016-09-28

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar till utgiftsområde 14: Arbetsmarknad och arbetsliv för 2017.

Sammanlagt handlar det om cirka 75,7 miljarder kronor för 2017. De tre största posterna går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
samt kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Det betyder att regeringen kan ta över en del ekonomiska beslut från riksdagen. I det här fallet handlar det om bland annat kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

1

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16