Sök

Det ska inte längre vara möjligt att ingå avtal muntligt med en telefonförsäljare om det är försäljaren som kontaktar konsumenten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När till exempel en telefonförsäljare kontaktar en konsument finns det inga formella krav på hur ett avtal om att köpa en vara eller tjänst ska se ut. Avtalet kan med andra ord ingås muntligen per telefon. I och med ändringarna kommer säljaren att behöva skicka en bekräftelse i skriftlig form, till exempel via post eller e-post. Konsumenten måste sedan skriftligen acceptera avtalet innan det är giltigt. Det här gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda om det här skriftlighetskravet bör gälla för fler varor och tjänster.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 66 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i konsumentkreditlagen. Det innebär bland annat att det införs räntetak och kostnadstak för snabblån och andra krediter med höga kostnader. Konsumenter som överväger att ta sådana lån ska även uppmärksammas på riskerna. Lagändringarna ska leda till rimligare villkor för snabblån och andra högkostnadskrediter. Färre människor riskerar då att hamna i överskuldsättning på grund av dessa lån.

En särskild bestämmelse om att all marknadsföring av konsumentkrediter ska vara måttfull införs också. Marknadsföringen ska utformas på ett sådant sätt att den inte lockar konsumenter till ogenomtänkta beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner om fastighetsrätt. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, tomträtt och andelstal i vägsamfälligheter.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.

Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas

• till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
• så att den sökande sätts i centrum
• så att kommunernas handläggning förenklas
• så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagen sa nej till motioner inom området planering och byggande, med mera. Förslagen handlar bland annat om riksintressesystemet och behovet av bostäder, en översyn av plan- och bygglagen, studentbostäder, byggnaders inomhusmiljö och kontroller vid nybyggnation. Andra förslag rör medborgarinflytande i stadsplaneringen, riktlinjer i planarbetet, statliga byggbolag samt så kallad BID-samverkan - en metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden samt att riksdagen står fast vid sina tidigare ställningstaganden i vissa frågor.

Behandlade dokument

97

Förslagspunkter

11

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

32, 110 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagen tycker inte att nuvarande lagstiftning kring utländska barnäktenskap är tillräcklig. Därför har riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att återkomma med ett lagförslag som innebär att barnäktenskap aldrig erkänns i Sverige om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige.

Riksdagen tycker inte heller att nuvarande lagstiftning kring utländska polygama äktenskap är tillräcklig. Det finns i Sverige drygt 150 personer som är gifta med fler än en person. Riksdagen riktade därför även en uppmaning till regeringen om att utreda hur regelverket kan ändras för att säkerställa att månggifte inte erkänns här.

Riksdagen sa också nej till övriga motionsförslag om familjerätt som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

29

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-20

Debatt

2018-03-21

Beslut

2018-03-21

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om framför allt hyresrätt, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet.

Motionerna handlar bland annat om systemet för hyressättning, presumtionshyror, andrahandsuthyrning, hyresstatistik och hyresrättsregister, främjande av kooperativ hyresrätt, bostadsrättsregister, ombildning till bostadsrätt och främjande av ägarlägenheter.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

21

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2018-02-27

Bordläggning

2018-03-07

Debatt

2018-03-08

Beslut

2018-03-08

Drygt 6,9 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar går till investeringsstöd för att anordna hyresbostäder och bostäder för studerande, 3,2 miljarder kronor. 1,3 miljarder kronor går till stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande och 1 miljard kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

52, 188 minuter

Justering

2017-11-23

Bordläggning

2017-11-28

Debatt

2017-11-29

Beslut

2017-11-29

2010 infördes en nedre gräns på 0,2 promille för den som framför ett fartyg eller har en annan uppgift som är viktig för sjösäkerheten ombord. Det rör sig om personer på fartyg som kan köras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen att utvärdera vad lagen har fått för konsekvenser. Vid uppföljningen bör man överväga om det finns behov av ändringar i lagen.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.

Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.

Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.

De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om fastighetsrätt. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om störningsservitut, arrende, andelstal i vägsamfälligheter, expropriationsersättning och förköpsrätt av mark.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-07

Reglerna för att få tillstånd till vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas. Regelverket för nya tillståndsprövningar ska vara flexibelt och anpassat till småskaliga verksamheter. Det behövs även mer fokus på miljönytta.

Det anser riksdagen som gör ett tillkännagivande till regeringen. Det betyder att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram ett förslag om det här.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt som de aktuella motionerna. Förslagen handlade till exempel om skydd av brukningsvärd jordbruksmark, skydd av vattenområden och stranderosion.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

13, 70 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-04-06

Debatt

2016-04-07

Beslut

2016-04-07

Hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Det kan göra att mångfalden av boendeformer ökar och leda till minskad boendesegregation. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Tillkännagivandet omfattar även ett hyrköpsystem för bostäder. Hyrköp innebär att hyresgästen efter en viss tid har rätt att köpa lägenheten.

Riksdagen sa nej till flera andra motioner med hänvisning till att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ombildning till bostadsrätt.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

36, 127 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen beslutade om ändringar i plan- och bygglagen. Beslut som fattats av en kommun om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse ska inte längre överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Syftet är att få en effektivare plan- och byggprocess.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2016. Sammanlagt går 7 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till investeringsstöd för hyres- och studentbostäder, stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande samt energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Satsningar görs även på Konsumentverkets upplysningstjänst Hallå konsument. Riksdagen sa ja till ett nytt mål för konsumentpolitiken.

Riksdagen gjorde också två tillkännagivanden om att regeringen senast den 1 januari 2017 bör

• utreda åtgärder som kan förkorta plan- och bygglovsprocessen med upp till ett år
• ha återkommit till riksdagen med förslag om lagändringar som innebär att fler åtgärder blir bygglovsbefriade.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

99, 285 minuter

Justering

2015-12-01

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Lagen om ekonomiska föreningar ska moderniseras för att göra det enklare att driva kooperativa företag. Lagen ska anpassas till dagens förutsättningar vad gäller verksamhet, organisation och kapital. Den ska också ändras så att den bättre stämmer överens med reglerna i aktiebolagslagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 juli 2016. Riksdagen gjorde även ett tillkännagivande där regeringen ska återkomma med ett lagförslag som rör arbetskooperativa föreningar. Till skillnad från regeringen anser riksdagen att en medlemsinsats ska kunna betalas tillbaka med ett högre belopp än andelens nominella värde.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2016-01-19

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27

De svenska redovisningsreglerna för företag anpassas till EU-regler. Det ska bland annat göra det enklare för mindre företag att redovisa. Till exempel begränsas kraven på upplysningar i noter i årsredovisningen. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas blir en generell regel.

Årsredovisningslagen gäller i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Dessa företag kommer även i fortsättningen att delas in i kategorierna mindre och större.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 41 minuter

Justering

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra plan- och bygglagen. Det innebär bland annat att regeringen får möjlighet att införa regler om tidsgränser för kommunernas handläggning av ärenden som inte kräver bygglov, marklov eller rivningslov. Det kan handla om att bygga ett så kallat attefallshus, att riva en del av en byggnad eller att installera en hiss. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att koppla incitament eller sanktioner till de kommande reglerna. Tanken är att det ska bidra till att kommunerna håller sig inom tidsgränserna för handläggningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 87 minuter

Justering

2015-10-22

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Reglerna om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar i anläggningslagen ändras. Syftet är att göra handläggningen av vissa ärenden enklare och rätten till ersättning mer enhetlig. Bland annat införs en ny ersättningsgrund i fall där en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning finns redan i andra liknande situationer. Handläggningen av vissa ärenden ska förenklas. Kulturreservat ska jämställas med en fastighet. Ett natur- eller kulturreservat ska företrädas av den som har beslutat om reservatet, det vill säga länsstyrelsen eller kommunen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 47 minuter

Justering

2015-05-26

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om olika associationsrättsliga frågor. Motionerna handlar bland annat om sänkt krav på aktiekapital, personligt betalningsansvar för styrelseledamöter i aktiebolag, förenklingar i aktiebolagslagen, registrering av nybildade aktiebolag, revision, redovisning, lagen om ekonomiska föreningar, stiftelselagen och franchising.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 60 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08