Sök
24 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Bilagor, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2017/18, 2014/15, 1918, Hirvonen, Annika (MP), EU-nämnden, Justitieutskottet, Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En mer heltäckande terrorismlagstiftning
Betänkande 2017/18:JuU35
Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:
- Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
- Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
- Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
- Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.
Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 42
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 29, 77 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-12
- Debatt
- 2018-06-13
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Ny kamerabevakningslag
Betänkande 2017/18:JuU36
Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs. Riksdagen är positiv till regeringens förslag i stort och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att
- kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse
- det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser
- Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet
- det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.
Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 12, 48 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-12
- Debatt
- 2018-06-13
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet
Betänkande 2017/18:JuU29
Det införs en ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Syftet med det är bland annat att göra det tydligt att varje människa har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge. Förslaget innebär bland annat att:
- Gränsen för om en gärning ska räknas som straffbar ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. En gärningsman ska kunna dömas för till exempel våldtäkt även om hen inte använt sig av våld eller hot.
- Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
Riksdagen riktar också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om att minimistraffet för våldtäkt av så kallad normalgrad och för köp av sexuell handling av barn bör höjas. Även maximistraffet för köp av sexuell handling av barn bör höjas tycker riksdagen.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 78 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-21
- Debatt
- 2018-05-22
- Beslut
- 2018-05-23
- Dokument & lagar
Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag
Betänkande 2017/18:JuU21
Det införs en ny säkerhetsskyddslag och samtidigt slutar nuvarande lag att gälla. I den nya lagen finns det bland annat krav på vilka åtgärder som behöver genomföras för att skydda uppgifter som är viktiga för Sveriges säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nuvarande lagen har funnits i mer än 20 år och är i första hand inriktad på att skydda rikets säkerhet. Eftersom det i och med samhällsutvecklingen och digitaliseringen har tillkommit nya krav och förutsättningar för säkerhetsskyddet så tycker regeringen att det behövs en ny lag inom området. Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2019.
I samband med förslaget föreslår utskottet att riksdagen riktar tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen om:
- Att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter borde regleras i lag.
- Att det borde göras en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning.
- Att det bör utredas om säkerhetsskyddslagen ska gälla i större omfattning för regeringskansliet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 40 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-15
- Debatt
- 2018-05-16
- Beslut
- 2018-05-16
- Dokument & lagar
Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden
Betänkande 2017/18:JuU24
Regeringen föreslår att det införs mer ändamålsenliga regler när det gäller målsägandebiträden. Målsägandebiträde är ofta en advokat eller en jurist som kan utses av domstol för den som har drabbats av ett brott. Tanken med förslaget är att målsägandebiträden som resurs ska nyttjas mer effektivt. Det införs också tydligare regler för när man har rätt att byta offentlig försvarare. Utöver det skärps också kompetenskraven för målsägandebiträden, vilket innebär att endast jurister ska kunna få sådana uppdrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 10 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-15
- Debatt
- 2018-05-16
- Beslut
- 2018-05-16
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2017/18:JuU15
Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 15, 49 minuter
- Justering
- 2018-04-19
- Bordläggning
- 2018-04-24
- Debatt
- 2018-04-25
- Beslut
- 2018-04-25
- Dokument & lagar
Polisfrågor
Betänkande 2017/18:JuU13
Kronofogdemyndigheten borde kunna få information från polisen för att underlätta arbetet mot organiserad brottslighet. Id-stölder och bedrägerier bör försvåras och fler insatser behövs för att öka säkerheten på sjukhus. Det tycker riksdagen som därför riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.
Enligt riksdagen bör regeringen göra följande:
- Se över polisens möjlighet att dela med sig av information till Kronofogdemyndigheten. Det gäller egendom som polisen upptäcker vid brottsutredningar.
- Skyndsamt se över om det går att minska antalet godkända typer av id-handlingar. Syftet är att minska möjligheterna för id-stölder och bedrägerier.
- Se över vad som kan göras mer för att stärka tryggheten för patienter och personal på sjukhus, och ge polisen förutsättningar att till exempel lättare kunna avvisa personer därifrån.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 125
- Förslagspunkter
- 52
- Reservationer
- 40
- Anföranden och repliker
- 27, 85 minuter
- Justering
- 2018-04-19
- Bordläggning
- 2018-04-24
- Debatt
- 2018-04-25
- Beslut
- 2018-04-25
- Dokument & lagar
Elektronisk övervakning av kontaktförbud
Betänkande 2017/18:JuU25
Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Riksdagen anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser riksdagen därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 5, 22 minuter
- Justering
- 2018-04-17
- Bordläggning
- 2018-04-24
- Debatt
- 2018-04-25
- Beslut
- 2018-04-25
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2017/18:JuU17
I dag är möjligheten begränsad att förhöra barn som kan ha utsatts för brott, utan att berätta det för vårdnadshavarna. Om ett barn är utsatt för till exempel hedersrelaterad brottslighet finns en risk att barnets situation försämras om familjen får reda på förhöret.
Regeringen bör därför överväga att göra det möjligt att skjuta upp eller låta bli att underrätta vårdnadshavare om förhör med barn som misstänks ha utsatts för brott, om det riskerar att försämra för barnet. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.
Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 7, 44 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-18
- Debatt
- 2018-04-19
- Beslut
- 2018-04-19
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2017/18:JuU14
Det borde vara ett minimistraff på sex månaders fängelse för våld mot blåljuspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal, straffet för rattfylleri bör skärpas och det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:
- Ge ytterligare ett uppdrag till blåljusutredningen om att bl.a. ta fram ett lagstiftningsförslag om att brott mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra vitala samhällsfunktioner borde straffas med minst sex månaders fängelse.
- Göra en översyn av straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning.
- Införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och införa en särskild straffskärpningsgrund för hedersmotiv vid brott.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om straffrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 137
- Förslagspunkter
- 44
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 28, 93 minuter
- Justering
- 2018-04-12
- Bordläggning
- 2018-04-18
- Debatt
- 2018-04-19
- Beslut
- 2018-04-19
- Dokument & lagar
Genomförande av brottsofferdirektivet
Betänkande 2014/15:JuU21
Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:
- Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
- Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
- En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.
Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 36 minuter
- Justering
- 2015-06-04
- Bordläggning
- 2015-06-15
- Debatt
- 2015-06-16
- Beslut
- 2015-06-16
- Dokument & lagar
Några ändringar i vapenlagen
Betänkande 2014/15:JuU26
Dagens krav på märkning av vapen som förs in i Sverige från andra länder kommer framöver bara att gälla för införsel av vapen från länder som inte är med EU. Polisen kommer att få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt vapenlagen eller tillhörande föreskrifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Att kravet på märkning av vapen som handlas inom EU tas bort kan göra det svårare att bekämpa olagliga vapen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att ta initiativ till åtgärder inom EU för att göra det lättare att spåra vapen som det handlas med i EU. Riksdagen uppmanade också regeringen att
- se till att det införs ett digitalt vapenhandlarregister i Sverige som är integrerat med polisens vapenregister
- se till att det införs ett digitalt arkiv för vapendeklarationer som ska underlätta för vapenhandlare att redogöra för varaktig in- och utförsel av vapen till och från landet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 24 minuter
- Justering
- 2015-05-19
- Bordläggning
- 2015-05-26
- Debatt
- 2015-05-27
- Beslut
- 2015-05-27
- Dokument & lagar
Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort
Betänkande 2014/15:JuU24
Riksdagen beslutade att svenska medborgare ska kunna resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass om de istället har med sig nationellt identitetskort. För närvarande gäller det resor till Bulgarien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Irland och Storbritannien. Beslutet innebär att det blir möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort. Tidigare gällde att svenska medborgare måste ha med sig pass för resor från Sverige till länder utanför Schengenområdet.
De nya reglerna gäller från den 1 juli 2015.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 17, 37 minuter
- Justering
- 2015-05-07
- Bordläggning
- 2015-05-19
- Debatt
- 2015-05-20
- Beslut
- 2015-05-20
- Dokument & lagar
Processrättsliga frågor
Betänkande 2014/15:JuU15
Rättegångar måste kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Därför ger riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur reglerna för ordning och säkerhet vid domstolarna kan skärpas och bli tydligare. Regeringens utredning bör bland annat överväga ett förbud mot att bära symboler som kan uppfattas som hotfulla vid rättegångar och lämna förslag på regler för hur elektronisk utrustning som mobiltelefoner och kamerautrustning får användas i rättssalen.
Riksdagen uppmanar också regeringen att så fort som möjligt lämna förslag om att det i vissa fall ska bli tillåtet att kameraövervaka vilt, som till exempel vildsvin och mårdhundar, utan att söka tillstånd. Förslagen kom i samband med att riksdagen behandlade olika motioner som rör domstolarnas arbete och så kallad processrätt. Riksdagen sade nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 32
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 26, 77 minuter
- Justering
- 2015-03-12
- Bordläggning
- 2015-03-17
- Debatt
- 2015-03-18
- Beslut
- 2015-03-18
- Dokument & lagar
Kriminalvårdsfrågor
Betänkande 2014/15:JuU17
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet.
Enligt nuvarande regler ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som har förberett riksdagens beslut anser att återfall i brottslighet är ett stort problem och menar därför att personer som har återfallit i likartad brottslighet bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet.
Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om kriminalvårdsfrågor.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 10, 40 minuter
- Justering
- 2015-03-19
- Bordläggning
- 2015-03-24
- Debatt
- 2015-03-25
- Beslut
- 2015-03-26
- Dokument & lagar
Straffrättsliga frågor
Betänkande 2014/15:JuU14
Riksdagen gav regeringen 17 uppdrag inom straffrättsliga frågor. Bland annat vill riksdagen se att straffen för allvarliga våldsbrott, människohandel och koppleri skärps samt att den nuvarande så kallade straffrabatten minskas. Riksdagen vill också att ett nytt brott, inbrottsstöld, ska införas.
Utöver detta gav riksdagen regeringen uppdrag när det gäller bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet, synnerligen grovt narkotikabrott, id-stölder, så kallade bluffakturor, sexualbrott mot barn, kränkningar och hot på internet, försök till häleri samt sexköp.
Beslut om uppdragen, tillkännagivandena, gjordes i samband med att riksdagen behandlade knappt 150 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2014 om straffrättsliga frågor.
- Behandlade dokument
- 77
- Förslagspunkter
- 72
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 24, 83 minuter
- Justering
- 2015-03-12
- Bordläggning
- 2015-03-17
- Debatt
- 2015-03-18
- Beslut
- 2015-03-18
- Dokument & lagar
Våldsbrott och brottsoffer
Betänkande 2014/15:JuU18
Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om våldsbrott och brottsoffer. I samband med detta uppmanar riksdagen regeringen att utreda om kraven för elektronisk fotboja vid kontaktförbud kan vara för höga.
De övriga motionerna tar bland annat upp frågor om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, barn som brottsoffer och skadestånd. Riksdagen säger nej till dessa motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 11, 45 minuter
- Justering
- 2015-02-17
- Bordläggning
- 2015-03-03
- Debatt
- 2015-03-04
- Beslut
- 2015-03-05
- Dokument & lagar
Skärpta regler om förverkande av fordon vid trafikbrott
Betänkande 2014/15:JuU10
Framöver ska det bli lättare att beslagta ett fordon från personer som begår trafikbrott. Det gäller personer som tidigare har kört olovligt eller som har dömts för rattfylleri. Dessutom ska man bara avstå från att frånta någon sitt fordon, i de fall då det är uppenbart oskäligt.
Polisen ska också kunna sälja eller förstöra ett beslagtaget fordon innan det har beslutats om förverkande, om fordonet är värt mindre än en femtedel av ett prisbasbelopp.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nya bestämmelserna ska gälla den 1 april 2015.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 19 minuter
- Justering
- 2015-02-12
- Bordläggning
- 2015-02-17
- Debatt
- 2015-02-18
- Beslut
- 2015-02-18
- Dokument & lagar
Strafflindring vid medverkan till utredning av egen brottslighet
Betänkande 2014/15:JuU8
Om en brottskyldig bidrar till utredningen av det egna brottet, ska personen kunna få kortare straff. Det gäller bara om personen lämnar information som är betydelsefull för brottsutredningen.
Att den skyldige samarbetar i brottsutredningen visar att personen tar ansvar för sin gärning. Att samarbetet kan ge strafflindring uppmuntrar indirekt sådant beteende. Dessutom bidrar en medverkan från brottslingen till att brottsutredningen blir mer effektiv och till att resurser kan sparas.
Möjligheten att få strafflindring vid så kallad sanktionskumulation ska också bli tydligare. Sanktionskumulation är då en brottsling, förutom själva straffet, drabbas av andra rättsliga sanktioner. Exempel på andra rättsliga sanktioner kan vara förverkande av en egendom, skattetillägg eller företagsbot. Rätten ska se till att straffet som har utdömts inte blir oproportionerligt strängt, i de fall den dömde även drabbas av sådana andra rättsliga sanktioner.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna ska gälla från den 1 april 2015.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 9, 39 minuter
- Justering
- 2015-02-12
- Bordläggning
- 2015-02-17
- Debatt
- 2015-02-18
- Beslut
- 2015-02-18
- Dokument & lagar
Erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen
Betänkande 2014/15:JuU7
En dömd person ska i större utsträckning än i dag kunna avtjäna till exempel ett fängelsestraff i det EU-land där han eller hon bäst förväntas kunna återanpassa sig socialt i samhället. De svenska påföljder som ska kunna överföras till andra EU-länder är fängelse, rättspsykiatrisk vård och sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bland annat innebär att Kriminalvården ska pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till ett annat EU-land för att verkställas där. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till EU:s regler om straffrättsligt samarbete.
De nya reglerna ska börja gälla den 1 april 2015.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 14 minuter
- Justering
- 2015-02-12
- Bordläggning
- 2015-02-17
- Debatt
- 2015-02-18
- Beslut
- 2015-02-18