Sök
26 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Bilagor, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2018/19, 2017/18, 2014/15, 1918, Söder, Larry (KD), Civilutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Fler tillval för hyresgäster
Betänkande 2018/19:CU18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.
De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 56 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Åtgärder mot handel med hyreskontrakt
Betänkande 2018/19:CU17
Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.
En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.
De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 41, 119 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-12
- Debatt
- 2019-06-13
- Beslut
- 2019-06-13
- Dokument & lagar
Fastighetsrätt
Betänkande 2018/19:CU13
Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.
I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.
Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 24, 72 minuter
- Justering
- 2019-04-23
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Planering och byggande
Betänkande 2018/19:CU12
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.
Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 48
- Anföranden och repliker
- 40, 112 minuter
- Justering
- 2019-04-23
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Bostadspolitik
Betänkande 2018/19:CU11
Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att öka bostadsbyggandet, hur byggande ska finansieras, kommunal bostadsförmedling, allmännyttiga bostadsbolag och en översyn av redovisningsreglerna. Andra områden är studentbostäder, bostäder till nyanlända, planering för ökad trygghet samt innovativt, miljövänligt och hållbart byggande. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom det redan pågår arbete inom de aktuella områdena.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 48, 135 minuter
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-04-09
- Debatt
- 2019-04-10
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Familjerätt
Betänkande 2018/19:CU7
Det bör bli enklare för nyblivna ogifta föräldrar att bekräfta vem som är pappa till barnet, bland annat genom en digital bekräftelse inom 14 dagar efter att barnet har fötts. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skynda på med lagändringar om detta.
Riksdagen anser också att regeringen bör gå vidare med att se över möjligheten att registrera testamenten i ett register i offentlig regi, och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Riksdagens tillkännagivanden kommer från motioner som lämnades in under allmänna motionstiden 2018, totalt cirka 50 stycken. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat överförmyndare och gode män samt vårdnad och umgänge.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 33
- Anföranden och repliker
- 24, 71 minuter
- Justering
- 2019-04-02
- Bordläggning
- 2019-04-09
- Debatt
- 2019-04-10
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Associationsrätt
Betänkande 2018/19:CU9
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om associationsrätt. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår på området.
Motionerna handlar till exempel om revisionsplikt, sänkt aktiekapital, regelförenkling för mindre företag och könsfördelning i bolagsstyrelser.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 23, 55 minuter
- Justering
- 2019-03-12
- Bordläggning
- 2019-04-03
- Debatt
- 2019-04-04
- Beslut
- 2019-04-04
- Dokument & lagar
Hyresrätt m.m.
Betänkande 2018/19:CU8
Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner som handlar om hyresrätten som upplåtelseform. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet. Motionerna handlar framför allt om utformningen av bestämmelserna i hyreslagen, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 27, 94 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-05
- Debatt
- 2019-03-06
- Beslut
- 2019-03-06
- Dokument & lagar
Ersättningsrätt och insolvensrätt
Betänkande 2018/19:CU6
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ersättningsrätt och insolvensrätt. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om.
Motionerna handlar bland annat om distansutmätning, avlägsnande av otillåtna bosättningar, skuldsanering och budget- och skuldrådgivning, företagsrekonstruktion och skärpt kontroll vid konkursansökan.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 13, 39 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-05
- Debatt
- 2019-03-06
- Beslut
- 2019-03-06
- Dokument & lagar
Hushållningen med mark- och vattenområden
Betänkande 2018/19:CU5
Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om hushållning med vattenområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden, tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2019-02-26
- Bordläggning
- 2019-03-05
- Debatt
- 2019-03-06
- Beslut
- 2019-03-06
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2018/19:CU1
Drygt 4,7 miljarder kronor av statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar, 3 miljarder kronor, går till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Lantmäteriet får drygt 600 miljoner kr, och Boverket drygt 300 miljoner kr. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget innebär bland annat att stödet för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer, stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande och stödet för investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande på sikt kommer att avvecklas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 50, 130 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-14
- Debatt
- 2018-12-15
- Beslut
- 2018-12-17
- Dokument & lagar
Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap
Betänkande 2018/19:CU4
Riksdagen säger ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna kring utländska barnäktenskap. Idag kan utländska barnäktenskap erkännas i Sverige om ingen av parterna hade anknytning hit när äktenskapet ingicks. De nya reglerna innebär ett förbud mot att erkänna utländska barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige som personerna hade när äktenskapet ingicks eller hur gamla de är när frågan prövas av en myndighet. Om minst en av personerna fortfarande är ett barn vid prövningen ska det aldrig gå att göra undantag från förbudet.
Riksdagen håller med regeringen om att barnäktenskap är en skadlig sedvänja och anser att det är av stor vikt att alla som befinner sig i Sverige har samma rättsliga skydd mot sådana äktenskap.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 48, 117 minuter
- Justering
- 2018-11-13
- Bordläggning
- 2018-11-20
- Debatt
- 2018-11-21
- Beslut
- 2018-11-21
- Dokument & lagar
En ny regional planering
Betänkande 2018/19:CU2
Nya bestämmelser om regional fysisk planering ska föras in i plan- och bygglagen. Frågor som berör mer än en kommun ska samordnas regionalt. Bestämmelserna gäller Stockholms och Skånes län. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Enligt förslaget ska frågor som rör flera kommuner hanteras på regional nivå i länet, exempelvis när det gäller bostadsförsörjning. Landstingen får samordningsansvar och i det ingår att ta fram en regionplan. Planen ska vara vägledande för kommunernas beslut om bland annat översiktsplaner och detaljplaner. Planen ska också ge kommunerna vägledning kring hur mark- och vattenområden ska användas, var det går att bygga och hur samverkan ser ut mellan kommunerna och andra aktörer.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2019.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen borde
- ta nödvändiga initiativ till att utveckla reformen så att den omfattar fler län, exempelvis genom direkt dialog med berörda parter.
- förtydliga hur befintliga samordningsförbund kan fortsätta sitt arbete.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 43 minuter
- Justering
- 2018-11-06
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14
- Dokument & lagar
Nya skatteregler för företagssektorn
Betänkande 2017/18:SkU25
Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen ska ske enligt den så kallade EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och avskrivningar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent. Dessutom får företag dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Det blir också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett.
Förändringarna bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten. Förändringarna i ränteavdragen kombineras med en sänkning av bolagsskatten och expansionsfondsskatten från 22 procent till 20,6 procent. Av offentligfinansiella skäl kommer bolagsskattesatsen
under de första två åren dock att vara 21,4 procent.Samtidigt ändras reglerna om värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får 12 procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperioden från det att hyreshuset byggts klart.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 9, 53 minuter
- Justering
- 2018-06-07
- Bordläggning
- 2018-06-12
- Debatt
- 2018-06-13
- Beslut
- 2018-06-14
- Dokument & lagar
Ökat skydd för hotade och förföljda personer samt några åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen
Betänkande 2017/18:SkU19
Kvaliteten i folkbokföringen ska öka och så kallad skyddad folkbokföring införs för att öka skyddet för hotade och förföljda personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Personer som är utsatta för hot och förföljelse kan vara i behov av att skydda sina personuppgifter. Nuvarande regler innebär att personer som flyttat till en ny hemlig adress kan få så kallad kvarskrivning, vilket innebär att den verkliga bostadsorten inte framgår av folkbokföringen. Enligt regeringens förslag ska kvarskrivning ersättas av så kallad skyddad folkbokföring. Det innebär att en person, för en obestämd tidsperiod, ska kunna folkbokföras på en annan ort även om personen inte flyttat.
Förslaget innebär också åtgärder för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Bland annat ska Skatteverket kunna avregistrera falska identiteter i folkbokföringen och göra kontrollbesök på personers adresser. Dessutom återinförs folkbokföringsbrott, vilket till exempel innebär att personer som medvetet lämnar oriktiga uppgifter till folkbokföringen kan straffas för det.
- Behandlade dokument
- 29
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 12, 63 minuter
- Justering
- 2018-05-17
- Bordläggning
- 2018-05-23
- Debatt
- 2018-05-24
- Beslut
- 2018-05-24
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om folkbokföringen
Betänkande 2017/18:SkU16
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med folkbokföringen. Riksrevisionen har funnit att det finns brister i arbetet och har rekommenderat regeringen att vidta åtgärder för att öka kvaliteten och stärka riskhanteringen.
Regeringen håller med Riksrevisionen i bedömningen av bristerna i Skatteverkets arbete med folkbokföringen och anser att det är angeläget att vidta åtgärder. Många av de problem som Riksrevisionen påtalar i sin rapport har redan uppmärksammats av Skatteverket, och ett utvecklingsarbete pågår.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 63 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-23
- Debatt
- 2018-05-24
- Beslut
- 2018-05-24
- Dokument & lagar
Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift
Betänkande 2017/18:SkU21
Fackföreningsavgiften ska kunna dras av på skatten när skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinförs. Det blir därmed möjligt för fackföreningsmedlemmar att dra av 25 procent av årsavgiften i deklarationen. Det gäller under förutsättning att medlemsavgiften är minst 400 kr per år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Tidigare fanns det en liknande skattereduktion som avskaffades 2007 och utskottet ser positivt på att återinföra den. Utskottet tycker att det är viktigt att skydda den svenska modellen där många organiserar sig fackligt och där fackförbunden och arbetstagarorganisationer är starka.
Reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 23, 75 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-15
- Debatt
- 2018-05-16
- Beslut
- 2018-05-16
- Dokument & lagar
Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård
Betänkande 2017/18:SkU20
Skattefriheten ska avskaffas för arbetstagare som får förmåner av sin arbetsgivare i form av privat hälso- och sjukvård och sjukvårdsförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Arbetstagare som får ersättning från arbetsgivare för patientavgifter i offentligt finansierad hälso- och sjukvård förmånsbeskattas för det samtidigt som arbetsgivare har rätt att göra avdrag för sådana kostnader. Förmåner i form av privat hälso- och sjukvård är däremot skattefria för arbetstagare samtidigt som arbetsgivare inte får göra avdrag för kostnaderna. Enligt förslaget ska samma regler gälla oavsett om förmånen rör privat eller offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Det innebär att arbetstagare ska förmånsbeskattas även för förmåner i form av privat hälso- och sjukvård och att arbetsgivare ska kunna göra avdrag för sådana kostnader.
Skattefrihet ska fortfarande gälla när en arbetstagare som blir sjuk vid utlandstjänstgöring får förmåner i form av vård och läkemedel, för statligt anställda som är stationerade utomlands samt vid insatser som företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 21, 80 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-14
- Debatt
- 2018-05-15
- Beslut
- 2018-05-16
- Dokument & lagar
Skatteförfarande
Betänkande 2017/18:SkU12
Regeringen har tidigare gett Statskontoret i uppdrag att se över delar av det så kallade företrädaransvaret, som innebär att företrädare för aktiebolag kan bli personligt betalningsskyldiga i vissa fall. Riksdagen anser dock att regeringen bör utöka Statskontorets uppdrag till att utreda hela företrädaransvaret och inte bara begränsade delar. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade ett 130-tal motioner från allmänna motionstiden 2017 om skatteförfarande. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av frågorna som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om att synliggöra och kontrollera skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet, certifierade kassaregister, personalliggare, deklarationsfrågor och fastighetstaxering.
- Behandlade dokument
- 80
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 11, 48 minuter
- Justering
- 2018-03-15
- Bordläggning
- 2018-03-26
- Debatt
- 2018-03-27
- Beslut
- 2018-03-28
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2017/18:SkU10
En ny skatt på kemikalier i vissa elektroniska produkter infördes den 1 april 2017. Kemikalieområdet präglas av en hög utvecklingstakt. Riksdagen anser att regeringen bör följa utvecklingen på området och utvärdera de samhällsekonomiska effekterna och andra effekter av kemikalieskatten. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.
Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2017 om punktskatter. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om skatt på elkraft, skatt på drivmedel, fordonsskatter, trängselskatt, flygskatt samt skatt på alkohol och tobak.
- Behandlade dokument
- 69
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 16, 73 minuter
- Justering
- 2018-03-08
- Bordläggning
- 2018-03-21
- Debatt
- 2018-03-22
- Beslut
- 2018-03-28