Sök

Reglerna för införsel och handel med sprutor och kanyler EU-anpassas. Genom den nya lagen försvinner kravet på tillstånd för införsel och handel med produkterna. I stället införs krav på anmälan för försäljning inom Sverige. Detta innebär att kravet på tillstånd upphävs för personer som använder produkterna i sin yrkesutövning. När det gäller privatinförsel ska den vara tillåten endast om den sker för eget eller för en familjemedlems medicinska bruk eller annat lovligt ändamål. Lagen börjar gälla den 1 november 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-08-27

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Äldre människor som har levt tillsammans och sammanbott under lång tid ska kunna fortsätta att göra det även när den ena maken eller sambon behöver bo i ett särskilt boende. Det är i dag inte en självklarhet i landets alla kommuner.

Den nya regeln börjar gälla den 1 november 2012 och innebär en ändring i socialtjänstlagen. Det skrivs in i lagen att det ska ingå i en skälig levnadsnivå för den som beviljas särskilt boende att kunna sammanbo med sin make eller sambo om de har bott ihop varaktigt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-14

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en samlad överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Samtidigt är redovisningen av skatteutgifterna den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet ser positivt på regeringens arbete med att utveckla redovisningen för att den ska kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när man beslutar om skatteregler. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-20

Beslut

2012-06-20

Riksdagen godkände regeringens föreskrifter om lagring av uppgifter i data- och teletrafik för brottsbekämpande ändamål. Föreskrifterna handlar bland annat om vad den som är skyldig att lagra trafikuppgifter ska göra för att skydda uppgifterna.

Riksdagen beslutade i mars 2012 om lagring av trafikuppgifter då man sa ja till att genomföra EU:s så kallade datalagringsdirektiv. Samtidigt beslutade riksdagen att de mer detaljerade föreskrifter om datalagring som regeringen utfärdar i förordningar ska godkännas av riksdagen. Som framgår ovan godkände riksdagen nu regeringens föreskrifter om skyddsåtgärder för trafikuppgifter som lagrats för brottsbekämpande ändamål. Riksdagen ansåg inte att den har samma behov av att i fortsättningen kontrollera regeringens föreskrifter på området. Därför tog man bort kravet på att riksdagen ska godkänna föreskrifterna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2012-06-12

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

It-stödet i rättskedjan fungerar fortfarande inte på ett effektivt sätt. Det menar Riksrevisionen som har granskat it-stödet i rättskedjan, det vill säga hos Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. Regeringen ger sin syn på frågan i en skrivelse. Riksdagen instämmer i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och konstaterar att regeringen under de senaste åren på flera sätt har arbetat för att förbättra förutsättningarna för it-stödet i rättskedjan. Bland annat har en ny projektorganisation skapats för att samordna arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning. En utredare har även fått i uppdrag att se över den så kallade registerlagstiftningen för att skapa en mer effektiv e-förvaltning. I registerlagstiftningen regleras bland annat myndigheternas informationsöverföring och hur myndigheterna får behandla personuppgifter i register och databaser. Riksdagen utgår från att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra it-stödet i rättskedjan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Det är viktigt att regeringen påbörjar behandlingen av riksdagens tillkännagivanden så snart som möjligt. Det anser riksdagen och betonar detta i ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringen har fortfarande inte avslutat behandlingen av ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen som riksdagen beslutade om för mer än tolv år sedan. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med ett förslag inom 2012.

Riksdagens tillkännagivanden bygger på konstitutionsutskottets, KU:s, behandling av regeringens årliga redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Under de senaste åren har andelen oavslutade ärenden minskat, men i år har trenden brutits och andelen ärenden som inte ännu är slutbehandlade har ökat. KU anser att det är olyckligt, i synnerhet som det totala antalet redovisade riksdagsskrivelser är lägre än tidigare år. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU har även granskat riksdagsstyrelsens redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Dessutom har KU granskat regeringens redogörelse för vad den har gjort när det gäller barn som har blivit olovligt bortförda till andra länder. Utrikesdepartementet har bland annat arbetat för att förbättra samarbetet med andra länders myndigheter. Man har också förbättrat informationen till vårdnadshavare och myndigheter. Riksdagen lade även redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14