Sök
17 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, kadep, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2018/19, 2016/17, 2005/06, 1918, Stålhammar, Pernilla (MP), Bostadsutskottet, Sammansatta justitie- och socialutskottet, Socialutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Betänkande 2018/19:SoU8
Riksdagen riktar tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över flera frågor som rör hälso- och sjukvård.
- Regeringen bör årligen rapportera till riksdagen om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Enligt riksdagen finns det en risk för att mindre regionsjukhus kan få svårt att klara den akuta vården.
- Regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården. Riksdagen anser att vårdval i den specialiserade öppenvården ska vara en rättighet för alla medborgare oavsett var i landet de bor.
- Regeringen bör ta fram ett förslag om en utvidgning av patientlagen så att patienter ges möjlighet att välja vårdgivare i den offentligt finansierade slutenvården också i en annan region än den egna.
- Regeringen bör se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister. Idag finns en stor variation av system för information och dokumentation som används i regioner, kommuner och av privata vårdgivare, vilket enligt riksdagen försvårar informationsutbytet.
- Regeringen bör överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning. Det är enligt riksdagen angeläget att lagstiftningen på området är anpassad till de krav som dagens teknik ställer, samtidigt som den personliga integriteten beaktas.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med utskottets behandling av cirka 350 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 165
- Förslagspunkter
- 97
- Reservationer
- 111
- Anföranden och repliker
- 41, 122 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-15
- Debatt
- 2019-05-16
- Beslut
- 2019-05-16
- Dokument & lagar
Folkhälsofrågor
Betänkande 2018/19:SoU11
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår på området.
De cirka 60 motionerna handlar bland annat om smittskydd, vaccinationer och suicidprevention, det vill säga förebyggande arbete mot självmord.
- Behandlade dokument
- 35
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 9, 56 minuter
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor
Betänkande 2018/19:SoU10
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.
Motionerna handlar exempelvis om ANDT-strategin, som har som mål att nå ett samhälle fritt från narkotika och doping och att minska de medicinska och sociala skadorna orsakade av alkohol. Andra motioner handlar om gårdsförsäljning av alkohol och förbud mot rökning på offentliga platser.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 20, 81 minuter
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-07
- Dokument & lagar
Socialtjänst- och barnfrågor
Betänkande 2018/19:SoU9
Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.
Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt riksdagen att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Riksdagen vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.
- Behandlade dokument
- 84
- Förslagspunkter
- 40
- Reservationer
- 75
- Anföranden och repliker
- 12, 62 minuter
- Justering
- 2019-04-09
- Bordläggning
- 2019-04-23
- Debatt
- 2019-04-24
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Äldrefrågor
Betänkande 2018/19:SoU13
Riksdagen sa nej till cirka 70 motioner om äldrefrågor. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete och utredningar kring de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldres hälso- och sjukvård och nutrition och måltider.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 12, 64 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-27
- Debatt
- 2019-03-28
- Beslut
- 2019-03-28
- Dokument & lagar
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Betänkande 2018/19:SoU12
Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018. I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör tillsätta en ny utredning om tolktjänst för personer med hörselnedsättning och språkstörning. Enligt utskottet finns det problem med tolktjänsten för personer med hörselnedsättning och det råder oklarhet kring viktiga frågor som ansvarsfördelning, huvudmannaskap och finansiering.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, stöd till personer med funktionsnedsättning och hjälpmedel.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 40, 95 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-13
- Debatt
- 2019-03-14
- Beslut
- 2019-03-27
- Dokument & lagar
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Betänkande 2018/19:SoU7
Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att överväga om det går att tidigarelägga datumen för när lagen om en nationell läkemedelslista ska börja gälla. Riksdagen bedömer att läkemedelslistan kommer att förbättra patientsäkerheten och arbetet med att förskriva läkemedel. Därför är det viktigt att det inte dröjer längre än nödvändigt att införa en sådan lista. Riksdagens tillkännagivande lämnades när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018.
Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag om apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om gemensamma läkemedelsrekommendationer, utveckling av apotekens tjänster, returrätt, läkemedel till unga, läkemedel till äldre och generisk förskrivning.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 22, 80 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-26
- Debatt
- 2019-02-27
- Beslut
- 2019-02-27
- Dokument & lagar
Strategisk exportkontroll 2016 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Betänkande 2016/17:UU9
Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016. Regeringen skriver i sin skrivelse bland annat att kontrollen av export av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden är viktig för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige går till acceptabla mottagarländer.
I utskottets granskning påminns bland annat om att riksdagen bett att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot stater som inte är demokratiska. Utskottet säger i granskningen att det förväntar sig att ett sådant förslag kan behandlas av riksdagen under riksmötet 2017/18.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt, främst med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 25, 63 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Norden
Betänkande 2016/17:UU3
Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016 samt Sveriges delegation i Nordiska rådets redogörelse för arbetet under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att det nordiska samarbetet vilar på en djup folklig förankring och flera samarbetsområden. Med tanke på de ökade nationalistiska och protektionistiska strömningarna är det allt mer viktigt att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete. 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och då blir det nordiska samarbetet än mer aktuellt. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 19, 94 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-31
- Debatt
- 2017-06-01
- Beslut
- 2017-06-01
- Dokument & lagar
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik
Betänkande 2016/17:UU15
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik. I skrivelsen redogör regeringen för sina ambitioner och prioriteringar inom dessa områden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, främst med anledning av pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 45
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 20, 111 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-16
- Debatt
- 2017-05-17
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd
Betänkande 2016/17:UU11
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som beskriver regeringens nya inriktning för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i form av ett policyramverk för biståndet. Regeringen redogör för de principer och prioriteringar som ska gälla för utvecklingssamarbetet och biståndspolitiken.
Utrikesutskottet har behandlat skrivelsen och lämnar synpunkter på regeringens biståndspolitiska inriktning. Utskottet anser därutöver att regeringen borde ha gjort mer för att säkerställa en bred politisk uppslutning kring policyramverket.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 23, 81 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-25
- Debatt
- 2017-04-26
- Beslut
- 2017-04-27
- Dokument & lagar
Kommissionens arbetsprogram 2017
Utlåtande 2016/17:UU4
Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2017, som innehåller de politiska prioriteringarna för 2017. Alla riksdagens utskott har fått tillfälle att yttra sig över kommissionens arbetsprogram. Utrikesutskottet fokuserar sin granskning på följande prioriteringsområden: EU som global aktör, migrationspolitik samt handelspolitik.
När det gäller EU som en starkare global aktör anser utskottet att det är viktigt att EU står enat och agerar gemensamt för en global regelstyrd säkerhetsordning, för att motverka de krafter i världen som vänder sig bort från öppenhet och samarbete.
Enligt utskottet är ett förstärkt och konstruktivt samarbete inom EU och globalt grundstenar i en långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det inkluderar också att motverka grundorsaker till ofrivillig migration. Utskottet understryker också vikten av att finna en rättvis och fungerande lösning i fråga om det gemensamma asylsystemet.
Gällande handel anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig kraft, inom EU och Världshandelsorganisationen, för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska krafter. Utskottet är kritiskt till kommissionens uttalade avsikt att stärka handelspolitiska skyddsåtgärder.
Riksdagen lade programmet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 37, 113 minuter
- Justering
- 2017-03-02
- Bordläggning
- 2017-03-14
- Debatt
- 2017-03-15
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet
Betänkande 2016/17:UU8
Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om förutsägbarhet och långsiktighet inom biståndet. I rapporten har Riksrevisionen granskat om Utrikesdepartementet och Sida planerar biståndsverksamheten på ett långsiktigt och förutsägbart sätt.
Den statliga beredskapen var låg under den granskade perioden januari 2010 till april 2016, konstaterar Riksrevisionen. Dessutom ökade osäkerheten i hur mycket kapital som behövs för att finansiera verksamheten. Riksrevisionen anser därmed att regeringen bör förbättra sin budgetering och planering.
Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.
Utrikesutskottet välkomnar regeringens planerade åtgärder och utgår från att regeringen gör en heltäckande översyn utifrån Riksrevisionens granskning där olika alternativ för att beräkna och fördela asylkostnaderna uppmärksammas. Utskottet understryker hur viktigt det är att regeringen redovisar förbättringsarbetet för riksdagen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 64 minuter
- Justering
- 2017-03-14
- Bordläggning
- 2017-03-22
- Debatt
- 2017-03-23
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Betänkande 2016/17:UU14
Utrikesutskottet har behandlat Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församlings redogörelse och regeringens skrivelse om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utskottet noterar bland annat att OSSE:s arbete även under 2016 har varit fokuserat på situationen i Ukraina. Utskottet anser att OSSE:s arbete för fria och rättvisa val är viktigt och betonar vikten av valövervakningar. Utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation har deltagit i samtliga valövervakningar som den parlamentariska församlingen har genomfört under året. Utskottet välkomnar att regeringen och delegationen har bidragit till att jämställdhetsfrågorna har fått en mer framträdande roll på OSSE:s dagordning, bland annat genom att uppmärksamma frågor om könsrelaterat våld.
Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 25 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-10
- Debatt
- 2017-05-11
- Beslut
- 2017-05-11
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Betänkande 2016/17:UU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen för utgiftsområde 7, internationellt bistånd, ska fördelas. Totalt handlar det om 35 miljarder kronor för 2017.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2017 ska vara 0,99 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 46,1 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd, men inte ingår i det internationella biståndet. Exempel är kostnader för mottagande av asylsökande under deras första tid i Sverige och det svenska bidraget till EU:s biståndsbudget.
Regeringen har också lämnat förslag på att den bland annat ska ha rätt att ingå fleråriga ekonomiska avtal inom biståndsverksamheten och att den ska få besluta om kapitaltillskott till Swedfund International AB upp till en viss summa. Riksdagen sa ja till även detta förslag.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 62, 150 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-07
- Debatt
- 2016-12-08
- Beslut
- 2016-12-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Betänkande 2016/17:UU1
Under 2017 ska mest pengar gå till avgifter till internationella organisationer, samarbete inom Östersjöregionen och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet när det gäller utgiftsområde 5, internationell samverkan.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Totalt handlar det om runt 1,9 miljarder kronor.
Regeringens förslag innehåller bland annat en satsning på fredsdiplomati. Riksdagen anser att det är viktigt med konfliktförebyggande och fredsbyggande åtgärder och ställer sig därför bakom satsningen.
När det gäller samarbetet inom Östersjöregionen föreslår regeringen också att den ska ha rätt att besluta om bidrag till insatser som sträcker sig över flera år, upp till ett visst belopp och inom en viss tidsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 19, 60 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Redovisning av verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanksgruppen samt de regionala utvecklings- och investeringsbankerna 2014 och 2015
Betänkande 2016/17:UU7
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om verksamheten i Internationella valutafonden, Världsbanken och de regionala utvecklings- och investeringsbankerna åren 2014 och 2015.
Riksdagen uppmanade regeringen att utveckla sin redovisning till riksdagen av verksamheten i dessa internationella finansieringsinstitutioner. Riksdagen bör i fortsättningen få en samlad resultatanalys vartannat år av arbetet i de multilaterala utvecklingsorganisationerna. I varje skrivelse bör det finnas möjlighet att fokusera på vissa teman eller grupper av organisationer som bedöms som särskilt viktiga för att uppnå målen för Sveriges utvecklingssamarbete.
Bakgrunden till uppmaningen är att samordningen mellan utvecklingsbankerna och övriga multilaterala institutioner har ökat sedan millennieskiftet, inte minst i syfte att uppnå de tidigare beslutade millenniemålen och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 38 minuter
- Justering
- 2016-11-10
- Bordläggning
- 2016-11-15
- Debatt
- 2016-11-16
- Beslut
- 2016-11-16