Sök

Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.

Det här handlar de fem tillkännagivandena om:

• En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
• Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
• Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
• Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
• Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Regeringen har lämnat förslag om samverkan när patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun.

Riksdagen anser emellertid att det krävs fler åtgärder för att förbättra vården och omhändertagandet av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-15

Regeringen har lämnat ett förslag som ska ta bort möjligheten för landstingen att överlämna universitetssjukhusens vårduppgifter till andra vårdgivare. Syftet är att undvika att landstingen överlämnar vårduppgifter som är av strategisk betydelse för andra landsting och för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Riksdagen tycker att regeringens förslag kan få negativa konsekvenser för vårdens utveckling eftersom åkommor som i dag kräver tillgång till universitetssjukhusens avancerade vård kanske inte behöver göra det i framtiden. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Patientens ställning i sjukvården har inte stärkts, trots att patientlagen som infördes 2015 hade just det syftet. Det har en rapport från myndigheten Vårdanalys visat. Regeringen borde därför ta initiativ till en översyn av patientlagen. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanade regeringen till det.

Riksdagen riktade ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som handlade om att utveckla vårdvalet. Vårdvalet innebär bland annat att alla fritt får välja vilken vårdcentral de vill gå till och att alla har rätt till en fast läkarkontakt. Inom den specialiserade öppenvården har dock vårdvalet införts i olika omfattning. Riksdagen tycker att vårdvalet i den specialiserade öppenvården borde utvecklas. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag om det här till riksdagen.

Behandlade dokument

178

Förslagspunkter

28

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

44, 147 minuter

Justering

2017-04-25

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.

Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.

Behandlade dokument

89

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Riksdagen vill att regeringen lämnar förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats personlig assistans ska få möjlighet att välja utförare. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Enligt riksdagen borde det vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få rätt att välja utförare genom att lagen om valfrihetssystem, LOV, tillämpas.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

30

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

33, 107 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre borde synliggöras och kartläggas. I dag finns en okunskap om det våld som äldre utsätts för. Riksdagen tycker att regeringen ska ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra problemen. Riksdagen uppmanade regeringen till det i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Det statliga apoteksmonopolet upphörde 2009. Det innebär att det nu finns flera olika aktörer som driver apotek. Riksdagen anser att det för patienternas skull är viktigt att se till att öka tillgängligheten och kvaliteten när det gäller läkemedel och andra hälsotjänster. För att stimulera ökat samarbete mellan vården och de olika apoteksaktörerna tycker riksdagen att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram och utveckla modeller för ett sådant samarbete. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

I nuvarande regelverk för apoteken finns en 24-timmarsregel, som innebär att en patient ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Regeln gäller dock bara apoteken, inte läkemedelsbolagen eller deras distributörer. Riksdagen anser att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna bör ses över och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att göra det.

Riksdagen menar att det snarast bör införas regler som innebär att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna. Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram ett förslag om returrätt för läkemedel.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om apoteks- och läkemedelsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

29

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-02

Landsting och regioner ska framöver erbjuda hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En annan del av regeringens förslag handlar om tillståndsplikten inom socialtjänsten. Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Det gäller den verksamhet som har avtal med en kommun om att driva till exempel HVB, stödboende eller boende för funktionshindrade. Redan i dag har många privata verksamheter tillståndsplikt. Men de verksamheter som genom avtal med en kommun driver socialtjänst har tidigare haft undantag från tillståndsplikten. Regeringen föreslår alltså att detta undantag tas bort. Riksdagen sa ja till även denna del av regeringens förslag.

Riksdagen anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Riksdagen vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Åldersgränsen för att få delta i sprututbytesverksamheten sänks från 20 år till 18 år. Dessutom ska landstingen självständigt kunna ansöka om att starta upp en sprututbytesverksamhet. I dag måste alla kommuner i ett landsting godkänna en sådan ansökan. 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förändringarna är att förbättra tillgången till sprututbyten i hela landet för personer som injicerar droger. I dag finns denna typ av verksamhet bara på nio platser i Sverige.

Syftet med utbyte av sprutor och kanaler är att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar eller är beroende av narkotika. Sprututbytet bedöms vara ett effektivt redskap för att minska smittspridningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2017-01-10

Debatt

2017-01-11

Beslut

2017-01-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2017. Totalt fördelas cirka 68,5 miljarder kronor till olika anslag. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner. Assistansersättning tilldelas 25,9 miljarder och läkemedelsförmåner 24 miljarder.

Riksdagen sa också ja till följande förslag från regeringen:

• Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, så som exempelvis p-piller, ska vara gratis för unga under 21 år.
• Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. I dag finns bara ett schablonbelopp som ersättning per timme vid assistansersättning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

85, 207 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, ska reformeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag om bland annat mobilitetsstöd, höjt grundavdrag och höjda åldersgränser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

23, 60 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16