Sök

Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.

Det här handlar de fem tillkännagivandena om:

• En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
• Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
• Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
• Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
• Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Regeringen har lämnat förslag om samverkan när patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun.

Riksdagen anser emellertid att det krävs fler åtgärder för att förbättra vården och omhändertagandet av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-15

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Patientens ställning i sjukvården har inte stärkts, trots att patientlagen som infördes 2015 hade just det syftet. Det har en rapport från myndigheten Vårdanalys visat. Regeringen borde därför ta initiativ till en översyn av patientlagen. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanade regeringen till det.

Riksdagen riktade ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som handlade om att utveckla vårdvalet. Vårdvalet innebär bland annat att alla fritt får välja vilken vårdcentral de vill gå till och att alla har rätt till en fast läkarkontakt. Inom den specialiserade öppenvården har dock vårdvalet införts i olika omfattning. Riksdagen tycker att vårdvalet i den specialiserade öppenvården borde utvecklas. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag om det här till riksdagen.

Behandlade dokument

178

Förslagspunkter

28

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

44, 147 minuter

Justering

2017-04-25

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.

Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.

Behandlade dokument

89

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre borde synliggöras och kartläggas. I dag finns en okunskap om det våld som äldre utsätts för. Riksdagen tycker att regeringen ska ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra problemen. Riksdagen uppmanade regeringen till det i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Socialutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om säkra och effektiva läkemedel.

Riksrevisionen tycker att Läkemedelsverket har prioriterat ner sitt arbete med läkemedelssäkerhet. Det innebär att de testresultat som läkemedelsindustrin lyfter fram och publicerar får stort inflytande. Riksrevisionen tycker också att det är problematiskt att myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet i hög grad förlitar sig på läkemedelsindustrins publicerade studier när de tar fram riktlinjer för hälso- och sjukvården. Enligt revisionen bör myndigheterna hitta information som balanserar upp läkemedelsindustrins studier eftersom positiva resultat publiceras oftare än negativa.

Riksrevisionen tycker att regeringen ska ge Läkemedelsverket i uppdrag att prioritera upp sitt säkerhetsarbete. Men regeringen anser att det är Läkemedelsverket självt som ska prioritera bland sina uppgifter. Regeringen delar inte heller uppfattningen att det nuvarande samarbetet mellan myndigheterna är otillräckligt för att motverka läkemedelsindustrins informationsövertag. Regeringen menar att myndigheterna är väl medvetna om den skevhet som kan finnas när det gäller läkemedelsindustrins studier.

Socialutskottet delar regeringens uppfattning om Läkemedelsverkets säkerhetsarbete och myndigheternas arbete med information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 28 minuter

Justering

2017-02-21

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Det statliga apoteksmonopolet upphörde 2009. Det innebär att det nu finns flera olika aktörer som driver apotek. Riksdagen anser att det för patienternas skull är viktigt att se till att öka tillgängligheten och kvaliteten när det gäller läkemedel och andra hälsotjänster. För att stimulera ökat samarbete mellan vården och de olika apoteksaktörerna tycker riksdagen att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram och utveckla modeller för ett sådant samarbete. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

I nuvarande regelverk för apoteken finns en 24-timmarsregel, som innebär att en patient ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Regeln gäller dock bara apoteken, inte läkemedelsbolagen eller deras distributörer. Riksdagen anser att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna bör ses över och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att göra det.

Riksdagen menar att det snarast bör införas regler som innebär att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna. Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram ett förslag om returrätt för läkemedel.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om apoteks- och läkemedelsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

29

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-02

Landsting och regioner ska framöver erbjuda hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En annan del av regeringens förslag handlar om tillståndsplikten inom socialtjänsten. Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Det gäller den verksamhet som har avtal med en kommun om att driva till exempel HVB, stödboende eller boende för funktionshindrade. Redan i dag har många privata verksamheter tillståndsplikt. Men de verksamheter som genom avtal med en kommun driver socialtjänst har tidigare haft undantag från tillståndsplikten. Regeringen föreslår alltså att detta undantag tas bort. Riksdagen sa ja till även denna del av regeringens förslag.

Riksdagen anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Riksdagen vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2017. Totalt fördelas cirka 68,5 miljarder kronor till olika anslag. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner. Assistansersättning tilldelas 25,9 miljarder och läkemedelsförmåner 24 miljarder.

Riksdagen sa också ja till följande förslag från regeringen:

• Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, så som exempelvis p-piller, ska vara gratis för unga under 21 år.
• Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. I dag finns bara ett schablonbelopp som ersättning per timme vid assistansersättning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

85, 207 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, ska reformeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag om bland annat mobilitetsstöd, höjt grundavdrag och höjda åldersgränser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

23, 60 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 60,1 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2012. De största anslagen går till läkemedelsförmåner, statlig assistansersättning och tandvårdsförmåner.

Riksdagen beslutade också att höja högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården höjs från 900 kronor till 1 100 kronor under en tolvmånadersperiod och för läkemedel från 1 800 kronor till 2 200 kronor. Beloppen inom högkostnadstrappan för läkemedel höjs proportionerligt lika mycket. Lagändringarna gäller från den 1 januari 2012. Riksdagen sa även här ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

80

Förslagspunkter

26

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

34, 104 minuter

Justering

2011-12-01

Debatt

2011-12-15

Beslut

2011-12-19

Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre de kommande tio åren. I den betonar regeringen utvecklingen inom sex områden: vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, rätten till ett bra boende, kommunernas vård och omsorg, nationell likvärdighet och lokal utveckling, förebyggande insatser och personal- och kompetensförsörjning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på lagändringar: Kravet på regeringens medgivande när ett landsting överlåter hemsjukvården till en kommun tas bort. Landstingen och kommunerna ska samverka, och landstingen ska avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i dagverksamheter. Detsamma gäller i ordinärt boende om kommunerna ansvarar för den vården. I lagen förtydligas också att god vård även innebär att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. En ny bestämmelse införs om att landsting och kommun ska samverka så att enskilda får den vård och behandling som deras tillstånd fordrar. Kommuner blir skyldiga att rapportera till länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige alla beslut som inte verkställs inom tre månader från dagen för beslutet. Som yttersta påtryckningsmedel införs en sanktionsavgift. Kommunerna får rätt att utan individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa åt personer som fyllt 67 år. Lagändringarna som gäller kommunernas skyldighet att rapportera beslut som inte verkställts och de som gäller kommunala servicetjänster åt äldre börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

34

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

32, 149 minuter

Justering

2006-05-18

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skärpa socialnämndernas ansvar för brottsoffer. Regeringen ska lägga fram ett lagförslag redan hösten 2006. Socialnämnden i kommunen bör enligt socialtjänstlagen verka för att brottsoffer och deras anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör, enligt lagen, särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Riksdagen vill skärpa socialnämndernas ansvar genom att i lagen ändra "bör" till "skall". Regeringen arbetar just nu med ett lagförslag med anledning av utredningen Källan till en chans - Nationell behandlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i det arbetet tar hänsyn till barnperspektivet och behandlar frågor om att hämta in barns synpunkter. Riksdagen gjorde också ett uttalande om socialtjänstens och myndigheters skyldighet att anmäla misstänkt barnmisshandel till socialnämnden: Regeringen bör tala om för Socialstyrelsen att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna uppmärksammar och följer upp hur verksamheter med anmälningsskyldighet kan bli bättre på att upptäcka och anmäla misstanke om barnmisshandel.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

37

Reservationer

47 

Anföranden och repliker

8, 34 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-05-31

Beslut

2006-06-01

Regeringen har berättat för riksdagen hur arbetet med den nationella handlingsplanen för handikappolitiken har utvecklats sedan december 2002, då den första uppföljningen av riksdagens beslut genomfördes (se 1999/2000:SoU14 och 2003/2004:SoU2 ). Regeringen menar att arbetet har gått framåt när det gäller att öka tillgängligheten i samhället men att det återstår arbete innan tillgänglighetsmålen nås. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

38

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

36, 330 minuter

Justering

2006-05-16

Debatt

2006-06-01

Beslut

2006-06-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en försöksverksamhet som ska komplettera färdtjänsten. En kommun ska kunna lämna ekonomiskt stöd till invånare i kommunen med funktionshinder för att de ska kunna skaffa eller anpassa ett motorfordon. De kommuner som vill bedriva försöksverksamhet ska kunna ansöka om detta hos regeringen. Försöksverksamheten ska bedrivas under tiden den 1 juli 2007 - 30 juni 2010 av de kommuner som fått regeringens tillstånd. Riksdagen tycker dock att utvärderingen av försöksverksamheten ska ske i samarbete med handikapporganisationerna. Riksdagen vill även att utvärderingen ska undersöka 1) om försöksverksamheten skett på bekostnad av beviljande av färdtjänst, och 2) om försöksverksamheten inneburit att arbetet med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler eftersatts. Riksdagen tillkännagav dessa önskemål för regeringen. Lagen börjar gälla den 1 november 2006 och gäller till och med den 30 juni 2010.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2006-05-11

Debatt

2006-05-29

Beslut

2006-05-30

En ny lag om rikssjukvård börjar gälla den 1 januari 2007. Rikssjukvård ska avse hälso- och sjukvård som bedrivs av ett landsting och som samordnas med landet som upptagningsområde. Socialstyrelsen ska bestämma vilken hälso- och sjukvård som utgör rikssjukvård. Rikssjukvården ska samordnas till enheter där man kan säkerställa en hög vårdkvalitet och en ekonomiskt effektiv verksamhet. Det ska krävas tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva rikssjukvård.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2006-04-19

Debatt

2006-05-04

Beslut

2006-05-10

Riksdagen sade ja till motionsförslag om att samla alla föreskrifter om patientens ställning och rättigheter på ett och samma ställe, vilket kommer att underlätta för både patienter och vårdpersonal. Riksdagen sade nej till övriga motioner om hälso- och sjukvård som lämnats in bland annat under den allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

38

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

50, 173 minuter

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-28

Beslut

2006-05-03

Det införs legitimationer för dietister, ortopedingenjörer, biomedicinska analytiker och audionomer. Riksdagen sade ja till regeringsförslaget som innebär fyra nya legitimationer inom sjukvården. Dessutom vill riksdagen att regeringen snabbt utreder frågan om legitimation för cytodiagnostiker. Cytodiagnostiker studerar cellprover från patienter och letar efter sjukliga förändringar, främst cancersjukdomar. Riksdagen pekar på att cytodiagnostikerna själva skriver under patientproverna och att de har ett direkt ansvar för patienternas säkerhet. Riksdagen anser att cytodiagnostiker genom sin utbildning och ansvar borde uppfylla kraven för legitimation.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2006-01-26

Debatt

2006-02-08

Beslut

2006-02-08