Sök
14 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, kadep, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2018/19, 2016/17, 2011/12, 2005/06, 1918, Ramhorn, Per (SD), Bostadsutskottet, Sammansatta justitie- och socialutskottet, Socialutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Betänkande 2018/19:SoU8
Riksdagen riktar tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över flera frågor som rör hälso- och sjukvård.
- Regeringen bör årligen rapportera till riksdagen om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Enligt riksdagen finns det en risk för att mindre regionsjukhus kan få svårt att klara den akuta vården.
- Regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården. Riksdagen anser att vårdval i den specialiserade öppenvården ska vara en rättighet för alla medborgare oavsett var i landet de bor.
- Regeringen bör ta fram ett förslag om en utvidgning av patientlagen så att patienter ges möjlighet att välja vårdgivare i den offentligt finansierade slutenvården också i en annan region än den egna.
- Regeringen bör se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister. Idag finns en stor variation av system för information och dokumentation som används i regioner, kommuner och av privata vårdgivare, vilket enligt riksdagen försvårar informationsutbytet.
- Regeringen bör överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning. Det är enligt riksdagen angeläget att lagstiftningen på området är anpassad till de krav som dagens teknik ställer, samtidigt som den personliga integriteten beaktas.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med utskottets behandling av cirka 350 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 165
- Förslagspunkter
- 97
- Reservationer
- 111
- Anföranden och repliker
- 41, 122 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-15
- Debatt
- 2019-05-16
- Beslut
- 2019-05-16
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Betänkande 2018/19:SoU1
Ungefär 81,3 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag för läkemedelsförmånerna, knappt 27,8 miljarder kronor. Knappt 24,8 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning, drygt 8,9 miljarder går till bidrag till folkhälsa och sjukvård och knappt 6,8 miljarder går till tandvårdsförmåner. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör så fort som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som klargör att andning och sondmatning ska vara grundläggande behov enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
- Regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att den så kallade fritidspengen återinförs.
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny cancerstrategi, i enlighet med ett tidigare tillkännagivande som riksdagen gjorde år 2018.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 77, 167 minuter
- Justering
- 2018-12-18
- Bordläggning
- 2018-12-19
- Debatt
- 2018-12-20
- Beslut
- 2018-12-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården
Betänkande 2016/17:SoU19
Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.
Det här handlar de fem tillkännagivandena om:
- En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
- Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
- Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
- Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
- Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 24, 80 minuter
- Justering
- 2017-06-13
- Bordläggning
- 2017-06-19
- Debatt
- 2017-06-20
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Driftsformer för universitetssjukhus
Betänkande 2016/17:SoU21
Regeringen har lämnat ett förslag som ska ta bort möjligheten för landstingen att överlämna universitetssjukhusens vårduppgifter till andra vårdgivare. Syftet är att undvika att landstingen överlämnar vårduppgifter som är av strategisk betydelse för andra landsting och för hälso- och sjukvårdens utveckling.
Riksdagen tycker att regeringens förslag kan få negativa konsekvenser för vårdens utveckling eftersom åkommor som i dag kräver tillgång till universitetssjukhusens avancerade vård kanske inte behöver göra det i framtiden. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 73 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-06-13
- Debatt
- 2017-06-14
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Betänkande 2016/17:SoU22
Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.
Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 32, 107 minuter
- Justering
- 2017-05-11
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården
Betänkande 2016/17:SoU16
Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.
Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.
Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 12, 56 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-10
- Debatt
- 2017-05-11
- Beslut
- 2017-05-11
- Dokument & lagar
Äldrefrågor
Betänkande 2016/17:SoU9
Våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre borde synliggöras och kartläggas. I dag finns en okunskap om det våld som äldre utsätts för. Riksdagen tycker att regeringen ska ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra problemen. Riksdagen uppmanade regeringen till det i ett tillkännagivande.
- Behandlade dokument
- 72
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 8, 66 minuter
- Justering
- 2017-03-16
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Betänkande 2016/17:SoU6
Det statliga apoteksmonopolet upphörde 2009. Det innebär att det nu finns flera olika aktörer som driver apotek. Riksdagen anser att det för patienternas skull är viktigt att se till att öka tillgängligheten och kvaliteten när det gäller läkemedel och andra hälsotjänster. För att stimulera ökat samarbete mellan vården och de olika apoteksaktörerna tycker riksdagen att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram och utveckla modeller för ett sådant samarbete. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
I nuvarande regelverk för apoteken finns en 24-timmarsregel, som innebär att en patient ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Regeln gäller dock bara apoteken, inte läkemedelsbolagen eller deras distributörer. Riksdagen anser att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna bör ses över och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att göra det.
Riksdagen menar att det snarast bör införas regler som innebär att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna. Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram ett förslag om returrätt för läkemedel.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om apoteks- och läkemedelsfrågor.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 24, 84 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-03-01
- Debatt
- 2017-03-02
- Beslut
- 2017-03-02
- Dokument & lagar
En ny hälso- och sjukvårdslag
Betänkande 2016/17:SoU5
Riksdagen har beslutat att ersätta den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen med en ny. De flesta bestämmelserna i den nuvarande lagen förs över till den nya. Lagändringarna innebär främst att det ska göras språkliga förändringar och att lagen ska få en ny struktur.
Syftet med den nya lagen är att regelverket ska bli mer överskådligt och lättillgängligt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ny hälso- och sjukvårdslag.
Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2017.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 5, 19 minuter
- Justering
- 2017-01-26
- Bordläggning
- 2017-01-31
- Debatt
- 2017-02-01
- Beslut
- 2017-02-01
- Dokument & lagar
Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige
Betänkande 2016/17:SoU4
Åldersgränsen för att få delta i sprututbytesverksamheten sänks från 20 år till 18 år. Dessutom ska landstingen självständigt kunna ansöka om att starta upp en sprututbytesverksamhet. I dag måste alla kommuner i ett landsting godkänna en sådan ansökan.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Avsikten med förändringarna är att förbättra tillgången till sprututbyten i hela landet för personer som injicerar droger. I dag finns denna typ av verksamhet bara på nio platser i Sverige.
Syftet med utbyte av sprutor och kanaler är att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar eller är beroende av narkotika. Sprututbytet bedöms vara ett effektivt redskap för att minska smittspridningen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2017.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 9, 50 minuter
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2017-01-10
- Debatt
- 2017-01-11
- Beslut
- 2017-01-11
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Betänkande 2016/17:SoU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2017. Totalt fördelas cirka 68,5 miljarder kronor till olika anslag. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner. Assistansersättning tilldelas 25,9 miljarder och läkemedelsförmåner 24 miljarder.
Riksdagen sa också ja till följande förslag från regeringen:
- Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, så som exempelvis p-piller, ska vara gratis för unga under 21 år.
- Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. I dag finns bara ett schablonbelopp som ersättning per timme vid assistansersättning.
De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 85, 207 minuter
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2016-12-14
- Debatt
- 2016-12-15
- Beslut
- 2016-12-16
- Dokument & lagar
Specialist i allmänmedicin – en yrkeskvalifikation i allmänpraktik
Betänkande 2011/12:SoU22
En allmänpraktiserande läkare som har fullgjort sin utbildning i en annan EES-stat än Sverige eller utbildat sig i Schweiz ska kunna erkännas automatiskt som specialist i allmänmedicin i Sverige. I dag kan läkaren ansöka om kompetensbevis som allmänpraktiserande läkare, så kallad Europaläkare. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012 och är en följd av kritik från EU-kommissionen.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 8 minuter
- Justering
- 2012-05-10
- Debatt
- 2012-05-23
- Beslut
- 2012-05-23
- Dokument & lagar
Riktlinjer för bemanning inom äldreomsorgen
Betänkande 2011/12:SoU11
Riksdagen gav regeringen ett uppdrag som gäller bemanningen inom äldreomsorgen. Regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanningen på särskilda boenden inom äldreomsorgen.
Socialstyrelsen arbetar sedan tidigare med ett uppdrag som gäller bemanningen på särskilda boenden för demenssjuka. Socialstyrelsen har i ett yttrande till riksdagen sagt att det ofta finns brister i bemanningen i särskilda boenden även för andra grupper. Riksdagen anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanning i särskilda boenden även för andra grupper än demenssjuka. Föreskrifterna bör utgå från den enskildes behov. De ska inte innebära något större nytt åtagande för kommunerna utan säkerställa att kommunerna gör det socialtjänstlagen kräver. Uppdraget bör samordnas med Socialstyrelsens pågående uppdrag om organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom, utan att detta uppdrag försenas. Riksdagen vill att regeringen återkommer med en redovisning och vid behov förslag till åtgärder senast i november 2012.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 71 minuter
- Justering
- 2012-02-23
- Debatt
- 2012-03-01
- Beslut
- 2012-03-14
- Dokument & lagar
Organdonationsfrågor
Betänkande 2011/12:SoU9
Det behövs en översyn för att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation. Det finns vissa otydligheter kring regelverket, rutiner och organisationsfrågor. Regeringen har redan inlett ett arbete med att ta fram en plan för det fortsatta arbetet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet för att öka tillgången på organ och vävnader för donation.
Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Beslutet innebar att man delvis sa ja till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2011.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 54 minuter
- Justering
- 2011-12-20
- Debatt
- 2012-01-25
- Beslut
- 2012-01-25