Sök

Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.

Det här handlar de fem tillkännagivandena om:

• En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
• Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
• Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
• Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
• Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Regeringen har lämnat förslag om samverkan när patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun.

Riksdagen anser emellertid att det krävs fler åtgärder för att förbättra vården och omhändertagandet av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-15

Regeringen har lämnat ett förslag som ska ta bort möjligheten för landstingen att överlämna universitetssjukhusens vårduppgifter till andra vårdgivare. Syftet är att undvika att landstingen överlämnar vårduppgifter som är av strategisk betydelse för andra landsting och för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Riksdagen tycker att regeringens förslag kan få negativa konsekvenser för vårdens utveckling eftersom åkommor som i dag kräver tillgång till universitetssjukhusens avancerade vård kanske inte behöver göra det i framtiden. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Patientens ställning i sjukvården har inte stärkts, trots att patientlagen som infördes 2015 hade just det syftet. Det har en rapport från myndigheten Vårdanalys visat. Regeringen borde därför ta initiativ till en översyn av patientlagen. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanade regeringen till det.

Riksdagen riktade ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som handlade om att utveckla vårdvalet. Vårdvalet innebär bland annat att alla fritt får välja vilken vårdcentral de vill gå till och att alla har rätt till en fast läkarkontakt. Inom den specialiserade öppenvården har dock vårdvalet införts i olika omfattning. Riksdagen tycker att vårdvalet i den specialiserade öppenvården borde utvecklas. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag om det här till riksdagen.

Behandlade dokument

178

Förslagspunkter

28

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

44, 147 minuter

Justering

2017-04-25

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.

Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.

Behandlade dokument

89

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Riksdagen vill att regeringen lämnar förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats personlig assistans ska få möjlighet att välja utförare. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Enligt riksdagen borde det vara självklart att alla brukare har likvärdiga möjligheter att bestämma över sin personliga assistans. Även den som får sin personliga assistans från kommunen bör få rätt att välja utförare genom att lagen om valfrihetssystem, LOV, tillämpas.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

30

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

33, 107 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Våld mot äldre i nära relationer och hedersrelaterat våld mot äldre borde synliggöras och kartläggas. I dag finns en okunskap om det våld som äldre utsätts för. Riksdagen tycker att regeringen ska ge en myndighet i uppdrag att kartlägga och synliggöra problemen. Riksdagen uppmanade regeringen till det i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

72

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2017-03-16

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Det statliga apoteksmonopolet upphörde 2009. Det innebär att det nu finns flera olika aktörer som driver apotek. Riksdagen anser att det för patienternas skull är viktigt att se till att öka tillgängligheten och kvaliteten när det gäller läkemedel och andra hälsotjänster. För att stimulera ökat samarbete mellan vården och de olika apoteksaktörerna tycker riksdagen att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram och utveckla modeller för ett sådant samarbete. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

I nuvarande regelverk för apoteken finns en 24-timmarsregel, som innebär att en patient ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Regeln gäller dock bara apoteken, inte läkemedelsbolagen eller deras distributörer. Riksdagen anser att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna bör ses över och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att göra det.

Riksdagen menar att det snarast bör införas regler som innebär att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna. Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram ett förslag om returrätt för läkemedel.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om apoteks- och läkemedelsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

29

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-02

Landsting och regioner ska framöver erbjuda hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En annan del av regeringens förslag handlar om tillståndsplikten inom socialtjänsten. Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Det gäller den verksamhet som har avtal med en kommun om att driva till exempel HVB, stödboende eller boende för funktionshindrade. Redan i dag har många privata verksamheter tillståndsplikt. Men de verksamheter som genom avtal med en kommun driver socialtjänst har tidigare haft undantag från tillståndsplikten. Regeringen föreslår alltså att detta undantag tas bort. Riksdagen sa ja till även denna del av regeringens förslag.

Riksdagen anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Riksdagen vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Åldersgränsen för att få delta i sprututbytesverksamheten sänks från 20 år till 18 år. Dessutom ska landstingen självständigt kunna ansöka om att starta upp en sprututbytesverksamhet. I dag måste alla kommuner i ett landsting godkänna en sådan ansökan. 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förändringarna är att förbättra tillgången till sprututbyten i hela landet för personer som injicerar droger. I dag finns denna typ av verksamhet bara på nio platser i Sverige.

Syftet med utbyte av sprutor och kanaler är att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar eller är beroende av narkotika. Sprututbytet bedöms vara ett effektivt redskap för att minska smittspridningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2017-01-10

Debatt

2017-01-11

Beslut

2017-01-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2017. Totalt fördelas cirka 68,5 miljarder kronor till olika anslag. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner. Assistansersättning tilldelas 25,9 miljarder och läkemedelsförmåner 24 miljarder.

Riksdagen sa också ja till följande förslag från regeringen:

• Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, så som exempelvis p-piller, ska vara gratis för unga under 21 år.
• Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. I dag finns bara ett schablonbelopp som ersättning per timme vid assistansersättning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

85, 207 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, ska reformeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag om bland annat mobilitetsstöd, höjt grundavdrag och höjda åldersgränser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

23, 60 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Socialutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitik 2016-2020. Det övergripande målet för strategin är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol, och med ett minskat tobaksbruk. Regeringen vill tydliggöra jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet på det här området och göra insatser för att skydda barn och unga.

Socialutskottet har också behandlat motioner om bland annat en solidarisk och restriktiv alkoholpolitik, ett narkotikafritt samhälle, ett rökfritt Sverige 2025 och sprututbyte.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionerna.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

29

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-21

En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.

Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.

Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-26

Staten ska betala ersättning till dem som drabbades av narkolepsi efter vaccineringen mot svininfluensan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den så kallade svininfluensan utvecklades 2009 till en pandemi och efter en omfattande vaccinationskampanj i Sverige vaccinerade sig 60 procent av svenskarna mot influensaviruset. I januari 2010 började biverkansrapporter om narkolepsi komma in till Läkemedelsverket. Narkolepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som kan få allvarliga följder för de som drabbas.

Riksdagen stödjer regeringens förslag om att alla som fått narkolepsi efter vaccineringen 2009 och 2010 ska få ersättning av staten. Ersättningen ska i första hand komma från den så kallade Läkemedelsförsäkringen och i andra hand från staten. Det när maxbeloppet för Läkemedelsförsäkringen har uppnåtts. Den sammanlagda ersättningen ska vara begränsad till högst 10 miljoner kronor per person.

Från och med 1 juli 2016 kan drabbade ansöka om ersättning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 39 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-12

Riksdagen har riktat tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som rör hälso- och sjukvården:

• Regeringen bör ta initiativ till att arbetet med att samla viss avancerad cancervård till ett mindre antal sjukhus påbörjas under 2016.
• Regeringen bör låta ta fram förslag om hur förebyggande arbete mot psykisk ohälsa kan förbättras, med hjälp av mer flexibla och mobila lösningar, som till exempel psykiatriska akutbilar.
• Riksdagen vill också att regeringen låter se över forskningen om behandlings- och rehabiliteringsmetoder för posttraumatiskt stressymtom.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

39

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

16, 93 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Den som bedriver verksamhet inom socialtjänsten ska utöva så kallad egenkontroll. Egenkontroller ska göras så ofta och så mycket som behövs för att verksamheten ska hålla en bra kvalitet. Nu vill riksdagen stärka egenkontrollen inom socialtjänsten. Därför har riksdagen uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att redovisa vilka åtgärder som kan göras för att stärka egenkontrollen i både offentliga och privata verksamheter som bedriver socialtjänst.

I samband med tillkännagivandet om egenkontroll behandlade riksdagen även ett stort antal andra förslag om socialtjänstfrågor, de allra flesta från allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till dessa motionsförslag, framför allt med hänvisning till att det pågår arbete och utredningar i flera av de frågor som förslagen tog upp.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

31

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

10, 71 minuter

Justering

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-17

Riksdagen sa nej till en motion som väcktes i december 2015 med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § riksdagsordningen) samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna rörde ensamkommande barn och handlar om att inrätta en nationell krissocialjour, kommunernas ansvar och hur de ska få fram fler familjehem och jourhem.

Förra året sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tillströmningen ställer landets kommuner inför stora utmaningar för att kunna ta hand om och ordna boende för barnen. Detta samtidigt som många socialtjänster redan har en ansträngd situation med stor arbetsbelastning och hög personalomsättning.

Riksdagen ser positivt på att regeringen fortlöpande genom olika insatser och beslut stöder socialtjänsten genom exempelvis tillförda medel och kompetensutveckling samt arbetar med regelförenklingar. Vidare konstaterar riksdagen att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hur flyktingsituationen och det ökande antalet ensamkommande barn påverkar socialtjänsterna. Migrationsverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av asylsökande ensamkommande barn.

Enligt riksdagen är läget dock fortfarande mycket ansträngt för socialtjänsterna. Riksdagen anser att det nu finns anledning att göra en principiell bedömning av vilken roll kommunen respektive staten ska ha vid mottagandet av ensamkommande barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten tar över det ansvar som ankomstkommunerna har i dag. Riksdagen menar att det behövs en översyn av mottagningssystemet, vilket skulle kunna ske genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Riksdagen utgår dock från att regeringen vidtar de åtgärder som krävs när det gäller ansvaret för att ta emot ensamkommande barn och föreslår därför inget tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till motionerna som rör familjehem med hänvisning till det arbete som pågår från regeringens sida.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

37, 131 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-03