För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.

Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 49 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Föredragningslista Miljö- och jordbruksutskottet 2016/17:42 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:42 Datum och tid: 2017-08-28 14:00 Plats: RÖ 7-26 1. Ändringar i fiskelagen MJU3 Beredning Prop. 2016/17:183 Föredragande: NL 2. Bränslekvalitetsdirektivets specificerade rapporteringskrav och utsläppsmål MJU4 Beredning

Föredragningslista Arbetsmarknadsutskottet 2016/17:33 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:33 Datum och tid: 2017-06-20 08:15 Plats: RÖ 5-38 1. Förslag till direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU Överläggning Statsrådet Ylva

Föredragningslista Miljö- och jordbruksutskottet 2016/17:41 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:41 Datum och tid: 2017-06-15 08:00 Plats: RÖ 7-26 1. Kl. 08.00 Miljöråd 19 juni 2017 Information om dagordningspunkterna 4 och 6 d Eva Svedling Statssekreterare Utrikesdepartementet 2. Kl. 08.30 Miljöråd 19 juni 2017

Riksdagen har prövat om ett förslag från EU-kommissionen om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. EU-förslaget innehåller bland annat minimikrav för rätt till föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig.

Riksdagen konstaterar att det redan finns regler om föräldraledighet på EU-nivå. Trots dessa existerande regler finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeansvar i många av EU:s medlemsländer. Det visar att syftet med förslaget, större jämställdhet när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling på arbetsplatsen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom åtgärder enbart av medlemsländerna själva.

Riksdagen gör samma bedömning som kommissionen och även regeringen; att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att inte lämna något motiverat yttrande samt att lägga utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 47 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att reglerna för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet ska blir mer lika de regler som gäller för övriga arbetssökande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att

• nyanlända ska ha en individuell handlingsplan liksom övriga arbetssökande och anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program, istället för att ha rätt till en etableringsplan
• den som inte deltar i insatserna kan varnas eller stängas av från rätt till ersättning
• handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 126 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag som rör åtgärder mot diskriminering. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om missgynnande på grund av föräldraledighet och åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 50 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Föredragningslista Arbetsmarknadsutskottet 2016/17:32 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:32 Datum och tid: 2017-06-13 11:00 Plats: RÖ 5-38 1. Åtgärder mot diskriminering AU14 Justering Motioner Föredragande: CK 2. Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet AU15 Justering

Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
• Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
• Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
• Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
• Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
• Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
• Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

 

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

66

Reservationer

118 

Anföranden och repliker

62, 154 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

36

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

60, 206 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Föredragningslista Civilutskottet 2016/17:32 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:32 Datum och tid: 2017-06-08 09:30 Plats: RÖ7-41 1. Justering av protokoll 2. Information från Finansdepartementet Företrädare från konsumentenheten informerar om förslaget till ny förordning om konsumentskyddssamarbete 3. EU-frågor 4. Övriga frågor 5. Nästa sammanträde

Föredragningslista Miljö- och jordbruksutskottet 2016/17:40 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:40 Datum och tid: 2017-06-08 08:00 Plats: RÖ 7-26 1. Jordbruks- och fiskeråd 12 juni 2017 Information Statssekreterare Elisabeth Backteman Näringsdepartementet 2. Utskottets arbetsplan Föredragande: BW 3. Övriga

Föredragningslista Miljö- och jordbruksutskottet 2016/17:39 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:39 Datum och tid: 2017-06-01 10:00 Plats: RÖ 7-26 1. Justering av protokoll 2. Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige MJU24 Justering Prop. 2016/17:146 och motioner Föredragande: ALK 3. En livsmedelsstrategi för Sverige

Föredragningslista Arbetsmarknadsutskottet 2016/17:31 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:31 Datum och tid: 2017-06-01 10:00 Plats: RÖ 5-38 1 Insatsen Förberedande och orienterande utbildning AU13 Justering Skr. 2016/17:87 och motioner Föredragande: MB 2. Kommunersättningar för migration och integration ett ogenomtänkt

Föredragningslista Civilutskottet 2016/17:31 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:31 Datum och tid: 2017-06-01 09:30 Plats: RÖ7-41 1. Justering av protokoll 2. Skärpt ansvar för fartygsvrak CU18 Justering Prop. 2016/17:178 och en motion Föredragande: EH 3. EU-frågor 4. Övriga frågor 5. Nästa sammanträde Torsdagen den 8 juni 2017 kl. 9.30

Offentlig utfrågning Riktvärden för trafikbuller Dokumentet är för stort. Se pdf-filen för hela texten. Program Utskottet vill höra deltagarnas synpunkter och erfarenheter när det gäller de riktvärden som anges i förordningen 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggande. Tid: Torsdagen den 23 mars 2017 kl. 9.00 ca 12.00

Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 14 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om Arbetsförmedlingens arbete med insatsen Förberedande och orienterande utbildning. Insatsen är till för arbetslösa personer, speciellt för dem som länge varit utan jobb.

Riksrevisionen konstaterar att kostnaderna för utbildningarna har ökat över tid och att Arbetsförmedlingen inte alltid använder resurserna på bästa sätt. Granskningen visar också att myndigheten tycker det just nu finns svårigheter med att följa upp hur det går för deltagarna i insatsen. I skrivelsen instämmer regeringen i den problembeskrivning som Riksrevisionen redovisar. Regeringen bedömer att granskningen visar på goda möjligheter till utveckling när det gäller bland annat styrning och uppföljning av denna typ av insatser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden till regeringen med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport:

• Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning borde följas upp på ett bättre sätt än i dag. Regeringen borde se till att det sker.
• Resurserna inom arbetsmarknadspolitiken bör omprioriteras till insatser som ger bättre resultat, till exempel en utökning av RUT-avdraget och till att sänka kostnaderna för att anställa. Regeringen bör därför vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än förberedande och orienterande utbildning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Föredragningslista Arbetsmarknadsutskottet 2016/17:30 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:30 Datum och tid: 2017-05-30 11:00 Plats: RÖ 5-38 1 Förslag till direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU Fortsatt subsidiaritetsprövning.