Riksdagen avslog motioner om luftfart från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna handlade bland annat om konkurrensvillkor, flygtrafiktjänst, slottidssystemet, flygplatskapaciteten i Stockholm-Mälardalsområdet samt de regionala flygplatserna i landet. Motionerna avslogs mot bakgrund av pågående arbete i Regeringskansliet.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till kultur, medier, trossamfund och fritid för nästa år. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att snabbt se över den nuvarande metoden för att räkna ut hyreskompensationen till museer och andra myndigheter. Riksdagen gav redan för ett år sedan regeringen ett sådant uppdrag. Bakgrunden är att några museer och andra kulturinstitutioner har fått hyrorna höjda samtidigt som hyreskompensationen sänkts. De måste då ta pengar från sin verksamhet för att betala hyran. Riksdagen ifrågasätter dessutom om det är rimligt att förutsätta att museer och andra kulturinstitutioner ska kunna förhandla med Fastighetsverket om sin hyra. Många saknar den kompetens som krävs. Regeringen fick i uppdrag att se över även detta.
Riksdagen sade nej till motioner om museer och utställningar från främst allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlar bland annat om vården av Sveriges teatermuseums samlingar, krav på att även icke statliga museer ska kunna teckna en statlig utställningsförsäkring och Sjöhistoriska museets lokalisering.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om idrottsfrågor. Motionerna handlar om folkhälsa, breddidrott, näridrottsplatser, tolerans- och etikfrågor, Handslaget, idrottsföreningars ekonomiska förutsättningar, sponsring, sportskytte, OS, internationella idrottsevenemang och idrottsfrågor inom EU.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om övergripande kulturfrågor. Motionerna handlar om utvärdering av några kulturpolitiska mål, betydelsen av Mångkulturåret 2006, översyn av stöden till samisk kultur och till övriga nationella minoriteter, begäran om långsiktighet i statens stöd till kulturlivet, Kulturrådets roll i Sverige och internationellt, nya principer för uppräkning av stöden till regionala kulturinstitutioner, översyn av förhållandet mellan projekt- och verksamhetsstöd, samordning av offentliga medel till kulturområdet, samordning mellan kulturinstitutioner på central, regional och lokal nivå, uppföljning av Barnaktionsgruppens förslag, statens stöd till Immigrationsinstitutet resp. Grekiskt kulturcentrum, markering av Gustav Eriksson Vasas dödsdag, högtidlighållande av Astrid Lindgrens 100-årsdag, ett nytt arkitekturår och riktlinjer för att uttala sifferserier.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att det nuvarande statsbidraget till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet ska ersättas av ett nytt statsbidrag för kvinnors organisering. Tanken med det nya statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Riksdagen betonar att ett villkor för att få statsbidraget är att organisationen arbetar för att stärka kvinnors ställning i samhället. Riksdagen delar i huvudsak regeringens uppfattning om vilka villkor som bör gälla för att en kvinnoorganisation ska få pengar. Organisationen ska bedriva verksamhet som tillgodoser syftet med statsbidrag. Den ska vara demokratiskt uppbyggd. Dessutom ska den vara riksomfattande med lokalt och regionalt förankrad verksamhet i minst fem län eller ha ett riksintresse.
Regeringen har lämnat förslag på en ny svensk filmpolitik. De nationella filmpolitiska målen omfattar i huvudsak tre centrala områden: produktion, distribution och visning samt filmkulturell verksamhet. Inriktningen på filmpolitiken är bland annat att utveckla svensk filmproduktion och verka för att svensk filmpolitik blir en dynamisk tillväxtbransch. Den nya politiken poängterar att svensk film ska spegla hela landet. Kvinnliga filmskapares möjligheter behöver bli bättre. Det är viktigt att stärka film på de nationella minoritetsspråken. Filmpolitiken ska också främja regional och lokal filmkultur. Biografens roll som kulturell mötesplats blir tydligare i den nya filmpolitiken. Riksdagen sade ja till förslagen om en ny svensk filmpolitik.
Riksdagen har fastslagit följande mål för den svenska språkpolitiken. Svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige och svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk. Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig. Alla ska ha rätt till ett språk: att utveckla och tillägna sig svenska, att utveckla och använda det egna modersmålet och minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. För att stärka den statliga språkvården träder en ny samordnad språkvårdsorganisation i kraft den 1 juli 2006. Den nya myndigheten kommer att bestå av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) samt Svenska språknämnden, Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen i Regeringskansliet. En särskild satsning kommer att göras för skolor i utsatta områden med tonvikt på modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Läsandet bland barn och unga som inte har svenska som förstaspråk ska uppmuntras och svenskundervisningen för invandrare ska reformeras. Riksdagen fastslår att det är viktigt att myndigheters texter är lätta att förstå och påpekar att det bör vara en självklarhet för myndigheterna att anpassa sin information till mottagarna. Riksdagen sa ja regeringens språkpolitiska proposition.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2005 om bild och form samt konsthantverk. Motionerna handlar om vikten av form och design, att regeringen ska ta fram förslag inom området form och design, utställningsmöjligheter, mötesplatser, upphandling av offentlig konst, plan för avsättning av medel till utsmyckning av offentliga platser, kollektivverkstäder, utställningsersättning och satsningar på vissa verksamheter, projekt eller regioner.
Regeringen har för riksdagen presenterat ett program för ökat internationellt kulturutbyte. Regeringen redovisar mål för kulturlivets internationalisering i ett långsiktigt perspektiv, hur de statliga insatserna i stort bör utvecklas samt hur uppgifts- och ansvarsfördelningen bland berörda statliga aktörer bör utformas. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
Det ska i framtiden krävas tillstånd för tävlings-, tränings- eller uppvisningsmatcher i kampsport som tillåter våld mot motståndarens huvud. Arrangörerna ska få tillstånd bara om tävlingsreglerna och säkerhetsbestämmelserna innebär en godtagbar säkerhet för deltagarna. Den som ordnar kampsportsmatch utan tillstånd eller i strid med ett villkor ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Dessutom ska tävlande och andra som medverkar vid kampsportsmatch som anordnas utan tillstånd kunna dömas till böter. Den nya lagen börjar gälla den 1 september 2006. Lagen ska inte tillämpas på professionell boxning förrän den 1 januari 2007, då lagen om förbud mot professionell boxning upphör att gälla. Det införs också övergångsbestämmelser som innebär att kampsportsmatcher, utom i professionell boxning, får anordnas utan tillstånd till och med den 31 december 2006.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till villkor och riktlinjer för nästa tillståndsperiod för Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio och Utbildningsradion. Riktlinjerna ska i huvudsak vara oförändrade och gälla under sex år med start den 1 januari 2007. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att analysera och klargöra vilka möjligheter SVT har att sälja rättigheter till offentlig visning. Det är i dag till exempel osäkert för SVT i vilka fall företaget kan begära ersättning för offentlig visning av tv-sändningar i restauranger och kaféer. Enligt anslagsvillkoren för SVT ska allmänheten ha tillgång till företagets sändningar utan att behöva betala något mer än tv-avgiften. Denna grundläggande princip förs nu in i lagen om tv-avgift.
Riksdagen sade nej till fyra motioner om att regeringen ska låta utreda möjligheten att fullt ut pris- och löneomräkna statsbidraget till de fria grupperna på samma sätt som gäller för vanliga statliga myndigheter. Riksdagen vill avvakta resultatet av den utredning som Kulturrådet inom kort kommer att redovisa om bidragen till de fria teater- och dansgrupperna. Det är en utredning som riksdagen tidigare begärt och som är en översyn av förhållandet mellan de verksamhetsbidrag och projektbidrag som utgår till de fria grupperna.
Riksdagen sade nej till motioner om arkivfrågor och Statens ljud- och bildarkiv från allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlar bland annat om bevarandet av Riksarkivets historiska material, en nationell strategi för bevarandet av digital information, dokumentation och digitalt bevarande av musik, information till folkrörelser angående arkivens betydelse och digitalisering av analogt material.
Riksdagen sade nej till nej till motionsförslag om trossamfund som lämnats in under allmänna motionstiden 2002, 2003, 2004 och 2005. Motionerna tog upp jämställdhets-och toleransfrågor, likvärdig behandling av sekulära och religiösa livssynsorganisationer, säkerhetskostnader för judiska församlingar samt frågor om översyn av reglerna för stödet till trossamfund. Utskottet säger nej till en del motioner med hänvisning till att bestämmelserna som reglerar statens stöd till trossamfund ska ses över.
Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2002, 2003, 2004 och 2005 om folkrörelsefrågor och allmänna samlingslokaler. Motionerna handlar om folkrörelsepolitikens mål, spelregler för den ideella sektorn, utredning av folkrörelsepolitiken, forskning om ideella föreningar och folkrörelser, ledare och funktionärer i den ideella sektorn, Volontärbyrån, stöd till generationsövergripande verksamhet, FN:s frivilligdag och allmänna samlingslokaler.
Riksdagen sade nej till tre förslag från Riksrevisionens styrelse om statsbidragen till ungdomsorganisationer. Riksrevisionens styrelse föreslår följande: 1) Att riksdagen ska klargöra innebörden av grundlagens bestämmelser när det gäller möjligheterna att kontrollera organisationernas medlemstal. 2) Att regeringen ska ta initiativ till en utredning av systemet för statsbidrag till ungdomsorganisationer. 3) Att regeringen ska ta initiativ till en översyn av sättet att finansiera statsbidraget till ungdomsorganisationerna. Riksdagen menar att riksdagen endast kan pröva om det vore förenligt med grundlagen att kontrollera statsbidragen till ungdomsorganisationer i fall ett förslag om sådan kontroll läggs fram för riksdagen. Riksdagen tycker inte heller att det finns anledning att se över systemet för utbetalning av statsbidragen till ungdomsorganisationerna. Dagens regler har endast gällt sedan 2004 och dessutom ska de regeländringar som regeringen aviserat och de förändringar som Ungdomsstyrelsen just nu genomför få en chans att börja verka. Slutligen har regeringen meddelat att den snart kommer att tillsätta en utredning av frågan av hur medel från AB Svenska Spel ska fördelas.
Riksdagen sade nej till ett antal motionsförslag om teater, dans och musik med hänvisning till att utskottet redan har avvisat liknande förslag tidigare under mandatperioden. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Riksdagen kommer att ta upp övriga motionsförslag om teater, dans och musik mer utförligt i betänkande 2005/06:KrU12.
