Sök

Avdelning
Hoppa till filter

23 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, KU:s särskilda kallelser och föredragningslistor, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2013/14, 2008/09, 1918, 1913, Tysklind, Lars (L), Miljö- och jordbruksutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    En livsmedelsstrategi för Sverige

    Betänkande 2016/17:MJU23

    Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.

    Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

    • Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
    • Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
    • Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
    • Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
    • Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
    • Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
    • Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.

     

    Behandlade dokument
    79
    Förslagspunkter
    66
    Reservationer
    118 
    Anföranden och repliker
    62, 154 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-16
    Debatt
    2017-06-19
    Beslut
    2017-06-20
  • Dokument & lagar

    Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

    Betänkande 2016/17:MJU24

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.

    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    36
    Reservationer
    32 
    Anföranden och repliker
    60, 206 minuter
    Justering
    2017-06-01
    Bordläggning
    2017-06-13
    Debatt
    2017-06-14
    Beslut
    2017-06-15
  • Dokument & lagar

    Övergripande miljöfrågor

    Betänkande 2016/17:MJU22

    Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

    Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

    Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 76 minuter
    Justering
    2017-05-18
    Bordläggning
    2017-05-30
    Debatt
    2017-05-31
    Beslut
    2017-05-31
  • Dokument & lagar

    Avfall och kretslopp

    Betänkande 2016/17:MJU15

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.

    Behandlade dokument
    47
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    28, 104 minuter
    Justering
    2017-04-04
    Bordläggning
    2017-04-18
    Debatt
    2017-04-19
    Beslut
    2017-04-20
  • Dokument & lagar

    Djurskydd

    Betänkande 2016/17:MJU12

    Riksdagen sa nej till motioner inom området djurskydd. Motionsförslagen från hösten 2016 handlar bland annat om djurskyddsarbetet inom EU, djurskyddskontrollen samt utformningen av den svenska djurskyddslagstiftningen.

    Andra områden är användningen av antibiotika vid djuruppfödning, djurförsök inom medicinsk forskning, regler för djurtransporter och mobil slakt, samt djursjukdomar och smittskydd.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan har gjorts eller att arbete inom området redan pågår.

    Behandlade dokument
    44
    Förslagspunkter
    14
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    24, 79 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-04-05
    Debatt
    2017-04-06
    Beslut
    2017-04-06
  • Dokument & lagar

    Biologisk mångfald

    Betänkande 2016/17:MJU8

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om biologisk mångfald. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om EU:s naturvårdsdirektiv, skarv- och sälbestånd, rovdjurspolitik, handel med elfenben och genetiskt modifierade organismer.

    Behandlade dokument
    39
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    20, 76 minuter
    Justering
    2017-02-21
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Utvidgning av Björnlandets nationalpark

    Betänkande 2016/17:MJU17

    Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-03-02
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Utvidgning av Tivedens nationalpark

    Betänkande 2016/17:MJU16

    Tivedens nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Nationalparken ligger i Laxå och Karlsborgs kommun och förändringen gör att nationalparkens yta ökar från 1352 hektar till 2030 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer framöver att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens naturskogslika områden ökar.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-03-02
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Naturvård och områdesskydd

    Betänkande 2016/17:MJU9

    Strandskyddsreglerna behöver förändras och bli mer flexibla. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att förändra strandskyddslagstiftningen.

    Strandskyddsreglerna innebär bland annat att man inte får bygga hus närmare strandlinjen än 100 meter, i vissa fall 300 meter. Under 2009 gjordes strandskyddsreglerna om i syfte att skapa en mer flexibel tillämpning av reglerna. Men riksdagen tycker inte att reformen har fått tillräckligt genomslag. Riksdagen ser att reglerna fortfarande hindrar kommuner från att skapa attraktiva boendemiljöer på landsbygden. Riksdagen anser därför att reglerna bör reformeras så att det bland annat blir möjligt att ge fler undantag från strandskyddsreglerna.

    Behandlade dokument
    54
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    36, 120 minuter
    Justering
    2017-02-21
    Bordläggning
    2017-03-14
    Debatt
    2017-03-15
    Beslut
    2017-03-15
  • Dokument & lagar

    Vattenvård

    Betänkande 2016/17:MJU10

    Riksdagen sa nej till motioner om vattenvård inkomna under allmänna motionstiden 2016/17. Motionerna handlar bland annat om åtgärder mot övergödning och föroreningar i haven, förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, hantering av avloppsvatten samt regler om vattenskyddsområden. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att ekonomiska förstärkningar görs samt att utredning pågår.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    8, 70 minuter
    Justering
    2017-02-16
    Bordläggning
    2017-02-21
    Debatt
    2017-02-22
    Beslut
    2017-03-01
  • Dokument & lagar

    Giftfri vardag

    Betänkande 2016/17:MJU7

    Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att intensifiera arbetet och med kraft fortsätta verka för att hanteringen och bedömningen av grupper av kemiska ämnen ska bli effektivare inom EU.

    Ett av etappmålen inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler. För att nå miljökvalitetsmålet ska det via Reachförordningen och annan EU-lagstiftning senast 2020 i högre utsträckning bland annat vara möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde. Reglerna, som Reach och annan kemikalielagstiftning, är i hög grad uppbyggda för att bedöma enskilda kemiska ämnen var för sig. Ett sätt att kringgå ett förbud mot en viss kemikalie kan vara att byta ut den kemikalien mot en med liknande egenskaper men där grundegenskaperna kvarstår. Det medför att den nya kemikalien kan ha likartade oönskade egenskaper och är tillåten på marknaden fram tills att även det ämnet förbjuds.

    Riksdagen konstaterar att problemen delvis skulle kunna motverkas genom att grupper av ämnen bedöms samlat. Detta skulle också kunna påskynda utfasningen av särskilt farliga ämnen.

    Tillkännagivandet kom i samband med att riksdagen behandlade regeringens skrivelse Giftfri vardag samt motionsförslag inom samma område från allmänna motionstiden 2016.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    30 
    Anföranden och repliker
    16, 83 minuter
    Justering
    2017-02-14
    Bordläggning
    2017-02-21
    Debatt
    2017-02-22
    Beslut
    2017-03-01
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

    Betänkande 2016/17:MJU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i om fördelningen av cirka 8,5 miljarder kronor till miljö- och naturvård för 2017. Den största delen av pengarna, drygt 2,2 miljarder går till åtgärder för och skydd av värdefull natur. Andra stora poster är åtgärder för sanering av förorenade områden, åtgärder för havs- och vattenmiljö, forskning samt klimatinvesteringar.

    När det gäller regeringens resultatredovisning anser riksdagen att det är viktigt att det framgår vilka resultat olika statliga insatser har gett. Regeringen bör också ge en övergripande beskrivning av utvecklingen för samtliga miljökvalitetsmål till riksdagen. Effekten av betydande anslagsförstärkning i syfte att minska klimatpåverkan är viktigt att följa upp och redovisa för riksdagen. Utöver det ger riksdagen regeringen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder när det gäller övergödning samt åtgärder gällande problem med biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen gav även regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2014 och 2015. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    6
    Anföranden och repliker
    76, 185 minuter
    Justering
    2016-12-06
    Bordläggning
    2016-12-13
    Debatt
    2016-12-14
    Beslut
    2016-12-15
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Betänkande 2016/17:MJU2

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till areella näringar, landsbygd och livsmedel. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. Sammanlagt går cirka 17 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Pengarna går bland annat till gårdsstöd (knappt 6,5 miljarder kronor), åtgärder för landsbygdens miljö och struktur (knappt 3,5 miljarder) och Sveriges lantbruksuniversitet (drygt 1,8 miljarder).

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att ändra principerna för upplåtelse och friköp av statens mark ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av att miljö- och jordbruksutskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för vissa delar av utgiftsområdet. Riksdagen konstaterar att problemet med en svag koppling mellan resultatredovisningen och målet för utgiftsområdet kvarstår. Det gör att det är svårt att se i vilken grad insatserna har bidragit till att nå det fastställda målet.

    Behandlade dokument
    19
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    77, 166 minuter
    Justering
    2016-11-29
    Bordläggning
    2016-12-06
    Debatt
    2016-12-07
    Beslut
    2016-12-08
  • Dokument & lagar

    Vildsvin och viltskador

    Betänkande 2016/17:MJU4

    Mål i domstol om jakt efter björn, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

    Däremot sa riksdagen nej till regeringens förslag när det gäller utfodring av vilt. Regeringen ville att regeringen eller ansvarig myndighet ska kunna besluta om ett generellt förbud eller villkor för utfodring av vilt. Riksdagen håller med om att det finns skäl att reglera utfodring av vilt men tycker dock att regeringens förslag går alltför långt. Riksdagen anser att utfodring generellt sett ska vara tillåtet, men att det i enskilda fall ska kunna förbjudas. På så sätt skulle ett förbud kunna omfatta ett visst område och vara tidsbegränsat. Riksdagen riktade ett tillkännagivande mot regeringen om detta. Uppmaningen i tillkännagivandet går ut på att regeringen ska återkomma med nya lagförslag som går mer i linje med riksdagens synpunkter.

    Riksdagen vill också att regeringen snarast kommer med ett förslag om att ersätta tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt med ett anmälningsförfarande. Ett sådant förslag skulle innebära att kameraövervakningen under vissa förutsättningar endast skulle behöva anmälas, och att det i dessa fall inte skulle krävas ett tillstånd. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen, vilket även gjordes 2015.  

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 86 minuter
    Justering
    2016-10-20
    Bordläggning
    2016-10-25
    Debatt
    2016-10-26
    Beslut
    2016-10-26
  • Dokument & lagar

    Strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

    Betänkande 2013/14:MJU26

    Stränderna vid hav, insjöar och vattendrag är skyddade i hela landet. Syftet är att människor ska ha tillgång till strandområden och att bevara bra livsvillkor för djur och växter. Nu får länsstyrelserna möjlighet att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag under vissa förutsättningar. Det innebär att det blir lättare att upphäva strandskyddet i denna typ av områden än vad det är i dag.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 september 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 60 minuter
    Justering
    2014-06-10
    Debatt
    2014-06-18
    Beslut
    2014-06-18
  • Dokument & lagar

    En sammanhållen svensk havspolitik m.m.

    Betänkande 2008/09:MJU29

    Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.
    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    39
    Reservationer
    64 
    Anföranden och repliker
    39, 149 minuter
    Beredning
    2009-04-23
    Justering
    2009-05-14
    Debatt
    2009-06-15
    Beslut
    2009-06-16
  • Dokument & lagar

    Överlåtbara fiskerättigheter m.m.

    Betänkande 2008/09:MJU23

    Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 79 minuter
    Justering
    2009-05-26
    Debatt
    2009-06-11
    Beslut
    2009-06-11
  • Dokument & lagar

    Prövning av vindkraft

    Betänkande 2008/09:MJU27

    Det ska bli lättare att bygga vindkraftverk. I dag måste vindkraftverk av en viss storlek innan de uppförs prövas enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken. Prövningen handlar i båda fallen till stor del om samma frågor. Från den 1 augusti 2009 försvinner kraven på detaljplan och bygglov om ett vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. Då kan tiden för handläggning av ärenden kortas och snabbas på. Det ska dock fortfarande krävas detaljplan när vindkraftverk ska uppföras i områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar. Det blir vidare ändringar i förbudet att uppföra vindkraftverk inom den obrutna kusten.
    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 83 minuter
    Beredning
    2009-04-16
    Justering
    2009-05-07
    Debatt
    2009-05-18
    Beslut
    2009-05-20
  • Dokument & lagar

    Strandskyddet och utvecklingen av landsbygden m.m.

    Betänkande 2008/09:MJU13

    Riksdagen beslutade om nya regler för strandskyddet i syfte att anpassa skyddet efter förutsättningar i olika delar av landet. Lagändringen innebär att det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet ökar. Kommunerna kan i sin översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära områden. Med åtgärder som främjar landsbygdutvecklingen avses sådana som långsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekter och som kan bidra till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden, till exempel turistverksamhet och bostäder för permanent- och fritidsboende. Länsstyrelsen ska bevaka strandskyddets intressen vid kommunal planläggning och överpröva kommunala beslut om upphävanden och dispenser. Reglerna ändras så att det i lagtexten preciseras vad man får beakta som särskilda skäl för att upphäva strandskyddet i samband med detaljplaneläggning eller för att ge en dispens. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2009.
    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    32, 110 minuter
    Justering
    2009-04-16
    Debatt
    2009-04-29
    Beslut
    2009-04-29
  • Dokument & lagar

    Fiskeripolitik m.m.

    Betänkande 2008/09:MJU22

    En granskning som Riksrevisionen har gjort visar att det finns brister vad gäller analyser och uppföljningar inom fiskeripolitikens område för att bättre kunna bedöma olika styrmedel och nå uppsatta mål. Riksrevisionens styrelse har därför föreslagit att regeringen ska följa upp och genomföra regelbundna analyser för att öka effektiviteten inom fiskeripolitiken. Riksdagen konstaterar att regeringen har gjort åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade för att säkerställa ett hållbart fiske. Riksdagen avslutar ärendet med detta. Riksdagen sa också nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2008 om fiskerifrågor. Motionerna handlar bland annat om fritidsfiske, vattenbruk och fiskodling och EU:s fiskeavtal med länder utanför EU. Vissa av motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    23, 100 minuter
    Justering
    2009-03-26
    Debatt
    2009-04-29
    Beslut
    2009-04-29