Sök

Avdelning
Hoppa till filter

10 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, Skriftliga frågor, protutdr, Statens offentliga utredningar, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2008/09, 2005/06, 1968, 1918, Haddad, Roger (L), Justitieutskottet, Kulturutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program

    Betänkande 2016/17:JuU15

    Regeringen har redogjort för sitt nya nationella brottsförebyggande program i en skrivelse till riksdagen. Programmet innehåller övergripande målsättningar för hur ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete bör bedrivas och hur samverkan mellan berörda aktörer kan utvecklas. Riksdagen ser positivt på att regeringen lägger fram ett brett brottsförebyggande program som skapar bättre förutsättningar för ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete.

    Enligt riksdagen innehåller programmet emellertid för många samordningsfunktioner. Det riskerar att styra bort uppmärksamheten från genomförandet av konkreta åtgärder och konsumera resurser som hade kunnat användas bättre. Därför tycker riksdagen inte att regeringen ska inrätta en nationell samordnare för brottsförebyggande frågor. Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma med en redovisning av vilka konkreta brottsförebyggande åtgärder som regeringen avser att vidta och när man avser att vidta dessa åtgärder. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 63 minuter
    Justering
    2017-06-08
    Bordläggning
    2017-06-13
    Debatt
    2017-06-14
    Beslut
    2017-06-15
  • Dokument & lagar

    Straffrättsliga frågor

    Betänkande 2016/17:JuU16

    Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

    • Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
    • Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
    • Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
    • Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
    • Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
    • Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
    • Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
    • Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

     

    Behandlade dokument
    111
    Förslagspunkter
    46
    Reservationer
    42 
    Anföranden och repliker
    29, 94 minuter
    Justering
    2017-03-30
    Bordläggning
    2017-04-04
    Debatt
    2017-04-05
    Beslut
    2017-04-06
  • Dokument & lagar

    Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott

    Betänkande 2016/17:JuU14

    Minimistraffet för en del allvarliga våldsbrott höjs. Det gäller bland annat grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot och grovt rån. Dessutom vill regeringen skärpa straffet för könsstympning av kvinnor. Minimistraffet för grov misshandel ändras från ett år i fängelse till ett år och sex månader. Minimistraffet för grovt olaga hot ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i nio månader. Straffet för könsstympning ska ändras från fängelse i högst fyra år till fängelse i lägst två år och högst sex år. Anledningen är att regeringen vill markera hur allvarligt den ser på den här typen av brott. Riksdagen sa ja till förslaget och de nya straffskalorna börjar gälla den 1 juli 2017.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 47 minuter
    Justering
    2017-04-20
    Bordläggning
    2017-04-25
    Debatt
    2017-04-26
    Beslut
    2017-04-26
  • Dokument & lagar

    Våldsbrott och brottsoffer

    Betänkande 2016/17:JuU20

    Riksdagen sa nej till motionsförslag om våldsbrott och brottsoffer. Skälet var framförallt att arbete redan pågår på dessa områden.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    26
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    11, 56 minuter
    Justering
    2017-04-06
    Bordläggning
    2017-05-02
    Debatt
    2017-05-03
    Beslut
    2017-05-03
  • Dokument & lagar

    Polisfrågor

    Betänkande 2016/17:JuU18

    I dag får en polis sällan skadeståndsersättning vid kränkning eller våld som denne utsätts för vid ingripanden. Det här tycker riksdagen är otillfredsställande. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att det bör utredas hur lagstiftningen kan ändras för att polisers rätt till ersättning vid allvarlig kränkning ska kunna utökas.

    Regeringen bör också se över smugglingslagstiftningen så att den skärpning av straff för vapenbrott som gjordes 2014 även får genomslag när det gäller vapensmuggling. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör området polisfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    112
    Förslagspunkter
    68
    Reservationer
    59 
    Anföranden och repliker
    11, 70 minuter
    Justering
    2017-04-06
    Bordläggning
    2017-04-19
    Debatt
    2017-04-20
    Beslut
    2017-04-20
  • Dokument & lagar

    Unga lagöverträdare

    Betänkande 2016/17:JuU21

    Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

    • Regeringen borde arbeta för att arbetsmetoden med sociala insatsgrupper ska användas mer än den gör i dag. Sociala insatsgrupper är en form av samverkan mellan myndigheter för att förebygga att unga fastnar i kriminalitet och utskottet anser att denna typ av samarbete i många fall har visat sig framgångsrikt.
    • Regeringen bör se över bestämmelsen om att hänsyn ska tas till unga brottslingars ålder när de har fyllt 18 år men inte 21 år. Den så kallade ungdomsrabatten borde ses över och utgångspunkten bör enligt utskottet vara att den som är myndig ska ta fullt ansvar för sina handlingar.
    • Regeringen borde arbeta för att fler olika former av straff för unga införs. Bland annat finns förslag om att införa kontaktskyldighet för unga, ungdomsövervakning, elektronisk övervakning av unga och så kallad helgsavskiljning med elektronisk fotboja.
    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    15 
    Anföranden och repliker
    15, 51 minuter
    Justering
    2017-04-06
    Bordläggning
    2017-04-19
    Debatt
    2017-04-20
    Beslut
    2017-04-20
  • Dokument & lagar

    Kriminalvårdsfrågor

    Betänkande 2016/17:JuU19

    Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp den kartläggning myndigheten har gjort av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka våldsbejakande extremism och radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

    Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    24
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    12, 58 minuter
    Justering
    2017-03-23
    Bordläggning
    2017-03-29
    Debatt
    2017-03-30
    Beslut
    2017-03-30
  • Dokument & lagar

    Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang

    Betänkande 2016/17:JuU8

    Det ska bli förbjudet att maskera sig vid idrottsarrangemang. Den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser.

    Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2017.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 49 minuter
    Justering
    2017-01-19
    Bordläggning
    2017-01-24
    Debatt
    2017-01-25
    Beslut
    2017-01-25
  • Dokument & lagar

    Handlingsplan 2016-2018 till skydd för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp

    Betänkande 2016/17:JuU5

    Regeringen har lämnat en skrivelse med handlingsplanen 2016-2018 för att skydda för barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. Justitieutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på handlingsplanen. Utskottet anser, precis som regeringen, att arbetet mot detta bör vara en högt prioriterad fråga. Utskottet tror att åtgärderna i handlingsplanen kommer att minska riskerna för dessa brott och tror att det som föreslås kan:

    • öka effektiviteten och samordningen hos statliga myndigheter
    • utveckla kunskapen inom området
    • förebygga och hindra brott mot barn
    • ge barn det stöd de behöver.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motioner inom området. Motionerna handlade bland annat om förbättring och effektivisering av arbetet mot människohandel, polisens arbete mot barnprostitution samt möjligheten att ändra straffreglerna för grooming.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    20
    Reservationer
    17 
    Anföranden och repliker
    25, 80 minuter
    Justering
    2016-12-08
    Bordläggning
    2017-01-24
    Debatt
    2017-01-25
    Beslut
    2017-01-25
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

    Betänkande 2016/17:JuU1

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten inom utgiftsområdet Rättsväsendet. Sammanlagt går 42,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till Polismyndigheten (21,9 miljarder), Kriminalvården (8,3 miljarder) och Sveriges domstolar (5,5 miljarder).

    Riksdagen riktade även sammanlagt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om

    • en lokalt förankrad polis
    • fler områdespoliser och kommunpoliser
    • vikten av polisens närvaro i brottsutsatta områden
    • mer praktik i polisutbildningen
    • brott mot äldre
    • statistik om brott mot äldre
    • kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet
    • åtgärder mot bedrägeribrott
    Behandlade dokument
    95
    Förslagspunkter
    67
    Reservationer
    40 
    Anföranden och repliker
    87, 206 minuter
    Justering
    2016-12-01
    Bordläggning
    2016-12-06
    Debatt
    2016-12-07
    Beslut
    2016-12-07