Sök

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 51 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-18

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

44

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

48, 191 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-19

Riksdagen godkände regeringens förslag om att kommunerna ska ansvara för boendet för ensamkommande barn som söker asyl i Sverige. Med ensamkommande barn avses barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige inte har med sig någon förälder eller annan vuxen person som kan anses ha trätt i förälderns ställe. Enligt beslutet ska Migrationsverket ingå avtal med olika kommuner om mottagande av ensamkommande barn. De kommuner som ingår avtal med Migrationsverket ska ordna boende och ansvara för barnet enligt socialtjänstlagen. Kommunerna kommer att få en ersättning för sina insatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. På förslag från socialförsäkringsutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag som innebär att en god man ska utses senast 24 timmar efter barnets ankomst till Sverige. Beslutet grundar sig på en motion från Kristdemokraterna och delvis en motion från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

37, 104 minuter

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

En tillfällig lag införs som ger människor som nekats uppehållstillstånd en ny möjlighet att få stanna i Sverige. Riksdagen sade ja till en tillfällig ordning som ska gälla från den 15 november 2005 till den 31 mars 2006. Den tillfälliga ordningen gäller möjligheterna att få en ny prövning för vissa grupper som vistats i Sverige under lång tid och vars utvisningsbeslut av olika orsaker inte verkställts. Genom den tillfälliga ordningen ska Migrationsverket kunna bevilja ett uppehållstillstånd under vissa givna förutsättningar. De grupper som genom den tillfälliga ordningen ska ges ökade möjligheter till uppehållstillstånd är barnfamiljer och personer vars utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på grund av förhållanden i mottagarländerna. De nya prövningarna gäller avvisnings-och utvisningsbeslut som vunnit laga kraft men som inte verkställts. En sådan prövning ska kunna göras på Migrationsverkets eget initiativ eller efter en ansökan, om ansökan gjorts eller ärendet tagits upp före den 31 mars 2006. Med den tillfälliga ordningen ska fler människor kunna få frågan om uppehållstillstånd prövad. Vid bedömningen av om det är humanitärt angeläget ska bland annat barns sociala situation, anknytning till Sverige och risken för att ett barns hälsa och utveckling skadas beaktas. När Migrationsverket prövar uppehållstillstånd ska man ta hänsyn till om personen i fråga gjort något brottsligt. Migrationsverket ska också kunna vägra en person uppehållstillstånd på grund av säkerhetsskäl. Den tillfälliga ordningen gäller till den 31 mars 2006 då den nya utlänningslagen träder i kraft.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

67, 1 minuter

Beredning

2005-10-20

Justering

2005-10-28

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09