Sök

Avdelning
Hoppa till filter

35 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Omröstningar, 2014/15, Konstitutionsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

    Betänkande 2014/15:UbU15

    Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

    En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

    Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 20 minuter
    Justering
    2015-06-11
    Bordläggning
    2015-06-15
    Debatt
    2015-06-16
    Beslut
    2015-06-17
  • Dokument & lagar

    Specialdestinerade statsbidrag - ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola?

    Betänkande 2014/15:UbU14

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

    Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-06-11
    Bordläggning
    2015-06-15
    Debatt
    2015-06-16
    Beslut
    2015-06-17
  • Dokument & lagar

    Statens dimensionering av lärarutbildning

    Betänkande 2014/15:UbU7

    Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

    Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-06-04
    Bordläggning
    2015-06-10
    Debatt
    2015-06-11
    Beslut
    2015-06-16
  • Dokument & lagar

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2014/15:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

    • KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
    • Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
    • Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
    • När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
    • Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
    • Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

    Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Anföranden och repliker
    42, 26 minuter
    Justering
    2015-06-02
    Bordläggning
    2015-06-12
    Debatt
    2015-06-15
    Beslut
    2015-06-16
  • Dokument & lagar

    Ökad individanpassning och en effektivare sfi och vuxenutbildning

    Betänkande 2014/15:UbU13

    Riksdagen sa ja, med vissa mindre ändringar, till regeringens förslag om en effektivare och mer individanpassad vuxenutbildning. Det handlar framför allt om utbildningen i svenska för invandrare, sfi, och den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå.

    Beslut innebär att sfi inte längre ska vara en egen skolform utan i stället ingå i den kommunala vuxenutbildningen - på grundläggande och gymnasial nivå samt i form av svenska för invandrare. Huvudmannen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska verka för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevens behov.

    Beslutet innebär också att elevens hemkommun ska erbjuda studie- och yrkesvägledning om eleven börjar på en kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå. Hemkommunen ska även upprätta en individuell studieplan.

    Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2016 men ska tillämpas från och med den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    33, 101 minuter
    Justering
    2015-06-04
    Bordläggning
    2015-06-10
    Debatt
    2015-06-11
    Beslut
    2015-06-16
  • Dokument & lagar

    Indelning i utgiftsområden m.m.

    Betänkande 2014/15:KU17

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ändring i riksdagsordningen, med ett par egna ändringar. Ändringen innebär att statsbudgetens utgiftsområde Integration och jämställdhet byter namn till Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Ändringen i lagen börjar gälla den 1 september 2015 och tillämpas första gången i fråga om statens budget för 2016.

    Riksdagen sa även ja till regeringens förlag om att Statens va-nämnd:s uppgifter samt upphandlingsstödet flyttas till andra utgiftsområden.

    Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda och lämna förslag på en lag om registrering av gåvor till riksdagsledamöter. I tillkännagivandet ingår även att låta utreda och lämna förslag på en ändring i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden, som innebär att vissa skulder ska registreras.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    4
    Justering
    2015-06-02
    Bordläggning
    2015-06-09
    Debatt
    2015-06-10
    Beslut
    2015-06-10
  • Dokument & lagar

    Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser

    Betänkande 2014/15:KU21

    Regeringen har redogjort för sitt arbete med skrivelser från riksdagen under 2014. Andelen tillkännagivanden som behandlades färdigt under 2014 minskade jämfört med året före. Samtidigt minskade även den genomsnittliga tiden för behandling av tillkännagivanden.

    Konstitutionsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att vissa ärenden tog lång tid eller inte motsvarade det som riksdagen ville att regeringen skulle göra. I något fall var regeringens redogörelse väl kortfattad och svår att bedöma. Utskottet förutsatte att regeringen tar hänsyn till dessa synpunkter och vidtar åtgärder för att lösa de problem som finns.

    Över tid har regeringens redogörelser för skrivelser från riksdagen förbättrats under flera år, vilket utskottet ansåg är positivt. Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    2, 15 minuter
    Justering
    2015-06-02
    Bordläggning
    2015-06-09
    Debatt
    2015-06-10
    Beslut
    2015-06-10
  • Dokument & lagar

    Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder

    Betänkande 2014/15:KU13

    Riksdagens nämnder har lämnat redogörelser för förra verksamhetsåret till riksdagen. Det finns i nämndernas instruktioner inga särskilda krav på hur en verksamhetsredogörelse ska se ut och konstitutionsutskottet anser att det är naturligt att redogörelserna skiljer sig åt lite eftersom de verksamheter som beskrivs ser olika ut. Huvudsaken är att de ger en god bild av verksamheten.

    Konstitutionsutskottet konstaterar att alla redogörelser för 2014, förutom Valprövningsnämndens, innehåller uppgifter om ledamöter, om verksamheten, om nämndens arbetsuppgifter och om de beslut som har fattats under året. Valprövningsnämnden har inte redogjort för nämndens arbetsuppgifter.

    Vidare konstaterar utskottet att Partibidragsnämnden i år i sin redovisning lämnat uppgifter om partibidragens storlek fördelat på kvinnoorganisationer och politiska partier.

    Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 13 minuter
    Justering
    2015-06-02
    Bordläggning
    2015-06-09
    Debatt
    2015-06-10
    Beslut
    2015-06-10
  • Dokument & lagar

    Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2014

    Betänkande 2014/15:UbU16

    Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-05-19
    Bordläggning
    2015-06-10
    Debatt
    2015-06-11
    Beslut
    2015-06-16
  • Dokument & lagar

    Statens stöd till dagspressen

    Betänkande 2014/15:KU12

    Det statliga presstödet ändras. Syftet är att anpassa reglerna till de förändrade tekniska och ekonomiska förutsättningar som dagspressen står inför. Bland annat ska alla läsarintäkter från abonnemang, digital försäljning och lösnummer räknas in på ett likvärdigt sätt när stödbeloppen bestäms. För dagstidningar som kommer ut fler än två dagar i veckan ska minst 51 procent av upplagan vara abonnerad för att tidningen ska kunna få rätt till presstöd, jämfört med 70 procent i dag. Presstödsnämnden avvecklas, i stället bör en nämnd för presstöd inrättas inom Myndigheten för radio och tv.

    Riksdagen riktade även fem tillkännagivanden till regeringen. De handlar om

    • att öka stödet till en- och tvådagarstidningar
    • försök med samdistribution av dagstidningar och post
    • att påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen
    • att förlänga presstödsförordningens giltighetstid
    • att Presstödskommitténs fyra huvudförslag bör ses som en sammanhållen presstödspolitik.
    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 46 minuter
    Justering
    2015-05-07
    Bordläggning
    2015-05-19
    Debatt
    2015-05-20
    Beslut
    2015-05-20
  • Dokument & lagar

    Kommittéberättelse 2015

    Betänkande 2014/15:KU19

    Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Konstitutionsutskottet har behandlat regeringens rapport. KU konstaterar när det gäller gruppen ledamöter och sakkunniga att det råder jämn könsfördelning, men inte när det gäller ordförande. När det gäller gruppen sekreterare konstaterar utskottet att andelen kvinnor ökar.

    Utskottet anser att det är viktigt att arbeta för en jämn könsfördelning inom alla grupper. Vad gäller åldersfördelningen har regeringen inte lämnat någon redogörelse över ålderssammansättningen. Det är sjätte året i rad som regeringen inte har lämnat en sådan redogörelse.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    1, 4 minuter
    Justering
    2015-04-28
    Bordläggning
    2015-05-05
    Debatt
    2015-05-06
    Beslut
    2015-05-06
  • Dokument & lagar

    Skolväsendet

    Betänkande 2014/15:UbU11

    Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.

    Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    116
    Förslagspunkter
    37
    Reservationer
    43 
    Anföranden och repliker
    42, 154 minuter
    Justering
    2015-04-23
    Bordläggning
    2015-05-19
    Debatt
    2015-05-20
    Beslut
    2015-05-20
  • Dokument & lagar

    Kommunala och regionala frågor

    Betänkande 2014/15:KU18

    Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

    Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 40 minuter
    Justering
    2015-04-14
    Bordläggning
    2015-04-21
    Debatt
    2015-04-22
    Beslut
    2015-04-22
  • Dokument & lagar

    Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång

    Betänkande 2014/15:UbU6

    Särskilda regler som gäller nyanlända elever införs. Med nyanländ menas en person som har varit bosatt utomlands, som numera är bosatt i Sverige och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det år då han eller hon fyller sju år. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas och bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för planeringen av undervisningen. En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder, förkunskaper och personliga förhållanden. En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    20, 61 minuter
    Justering
    2015-04-09
    Bordläggning
    2015-04-21
    Debatt
    2015-04-22
    Beslut
    2015-04-23
  • Dokument & lagar

    Offentlighet, sekretess och integritet

    Betänkande 2014/15:KU15

    Riksdagen uppmanade regeringen att fullfölja en utredning som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten. Utredningen tillsattes av alliansregeringen under förra mandatperioden för att se över bland annat skyddet mot spridning av integritetskänsligt material.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om offentlighet, sekretess och integritet.

    Behandlade dokument
    24
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 46 minuter
    Justering
    2015-03-26
    Bordläggning
    2015-04-21
    Debatt
    2015-04-22
    Beslut
    2015-04-22
  • Dokument & lagar

    Minoritetsfrågor

    Betänkande 2014/15:KU16

    Riksdagen uppmanade regeringen att fortsätta arbetet mot antiziganism och för romsk inkludering. Regeringen bör prioritera följande områden:

    • Satsningar för att bekämpa antiziganism och diskriminering, bland annat i form av ett kraftigt agerande mot hatbrott.
    • Vitboken om övergreppen mot romerna bör spridas även i fortsättningen.
    • De metoder som fem pilotkommuner utvecklat i sitt arbete med romsk inkludering bör spridas mer.
    • Verksamheten med så kallade brobyggare, alltså personer som har romsk språk- och kulturkompetens, bör utvecklas och spridas till fler kommuner och myndigheter.
    • Fortsatta åtgärder behövs för att öka jämställdheten mellan romska kvinnor och män samt flickor och pojkar.
    • Utveckling och produktion av lärverktyg på samtliga språkliga variationer av romani chib bör främjas.
    • De åtgärder som vidtagits inom ramen för strategin för romsk inkludering bör utvärderas under 2015.
    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 69 minuter
    Justering
    2015-03-26
    Bordläggning
    2015-04-07
    Debatt
    2015-04-08
    Beslut
    2015-04-08
  • Dokument & lagar

    Gymnasieskolan

    Betänkande 2014/15:UbU10

    Riksdagen vill inte att det ska vara obligatoriskt för unga att gå i gymnasieskolan och gjorde ett tillkännagivande för regeringen om att gymnasiestudier ska vara fortsatt frivilliga.

    Riksdagen tillkännager även att det vara en fortsatt rättighet men inte obligatoriskt för elever på yrkesprogram att läsa in grundläggande behörighet till högskolan.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om gymnasieskolan.

    Behandlade dokument
    36
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 73 minuter
    Justering
    2015-03-26
    Bordläggning
    2015-04-08
    Debatt
    2015-04-09
    Beslut
    2015-04-09
  • Dokument & lagar

    Vuxenutbildning

    Betänkande 2014/15:UbU12

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om vuxenutbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om yrkeshögskolan, eftergymnasial utbildning för särskoleelever och validering.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    24, 91 minuter
    Justering
    2015-03-26
    Bordläggning
    2015-04-08
    Debatt
    2015-04-09
    Beslut
    2015-04-09
  • Dokument & lagar

    Granskning av kommissionsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet m.m.

    Utlåtande 2014/15:KU9

    Riksdagen har behandlat två rapporter från EU-kommissionen som handlar om dels förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten, dels subsidiaritet och proportionalitet i EU:s lagstiftningsarbete. Rapporterna gäller år 2013. I rapporterna framhåller kommissionen bland annat att alla institutioner som deltar i lagstiftningsarbetet aktivt har kontrollerat subsidiaritetsprincipen, inte minst de nationella parlamenten.

    Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhöll i sin granskning att 24 procent av alla förslag som subsidiaritetsprövades i riksdagen under 2013 saknade subsidiaritetsmotiveringar. Det är en svaghet i unionens lagstiftningsarbete. Utskottet betonade även att det är viktigt att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar kan göras innan förhandlingar om förslagen inleds. Riksdagen lade rapporterna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    1, 9 minuter
    Justering
    2015-03-24
    Bordläggning
    2015-04-07
    Debatt
    2015-04-08
    Beslut
    2015-04-08
  • Dokument & lagar

    Möjligheter till fjärrundervisning

    Betänkande 2014/15:UbU3

    Fjärrundervisning i skolan har fram tills nu inte varit reglerad. Men nu införs regler om fjärrundervisning i skollagen. Fjärrundervisning bör endast få genomföras om det inte finns någon legitimerad eller behörig lärare på en skola, eller när antalet elever är för litet. Regeringen får fatta beslut om i vilka ämnen som fjärrundervisning får användas och en försöksverksamhet ska ske i andra ämnen. Skolhuvudmännen får rätt att sluta avtal med staten om fjärrundervisning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen uppmanade regeringen att särskilt granska hur de ändrade reglerna påverkar skolhuvudmännens vilja att anställa behöriga lärare, i den utvärdering av fjärrundervisning som ska göras. Regeringen bör också följa försöksverksamheten med fjärrundervisning i alla ämnen och återkomma med en rapport senast 2017. Riksdagen uppmanade också regeringen att tillsätta två utredningar om ökade möjligheter till undervisning och handledning på modersmålet samt fjärrundervisning på entreprenad.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 75 minuter
    Justering
    2015-03-12
    Bordläggning
    2015-03-17
    Debatt
    2015-03-18
    Beslut
    2015-03-19