Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2022-10-20

Bordläggning

2022-10-25

Debatt

2022-10-26

Beslut

2022-10-26

EU-kommissionen har lämnat förslag på nya regler om skatteavdrag för företag. Syftet är att minska den snedvridning som kommissionen anser finns när företag finansieras med lån i stället för med eget kapital. Enligt förslaget ska det införas ett avdrag för kostnaden för finansiering med eget kapital. Det ska också införas en begränsning i möjligheten att göra avdrag för räntekostnader. Förslaget omfattar alla företag i EU som är skyldiga att betala bolagsskatt. Finansiella företag omfattas dock inte av åtgärderna.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter landets egna förutsättningar. Riksdagen anser att medlemsländerna är bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Sammanfattningsvis anser riksdagen att kommissionen inte har visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Kommissionen har heller inte tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.

Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-16

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Omröstning: betänkande 2021/22:SkU29 Skattelättnad för arbetsresor ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk, förslagspunkt 5 Skattelättnad för arbetsresor ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk Datum: 2022-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 M Parti Ja Nej Avstående Frånvarande

Omröstning: betänkande 2021/22:SkU29 Skattelättnad för arbetsresor ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk, förslagspunkt 1 Skattelättnad för arbetsresor ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk Datum: 2022-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande

Omröstning: betänkande 2021/22:SkU28 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen, förslagspunkt 8 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Datum: 2022-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 8 SD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 87 0 0 13 M 60 0 0 10 SD 0 50 0

Omröstning: betänkande 2021/22:SkU28 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen, förslagspunkt 6 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Datum: 2022-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 6 S, C, V, MP Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 87 0 13 M 60 0 0 10 SD 50

Omröstning: betänkande 2021/22:SkU28 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen, förslagspunkt 3 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Datum: 2022-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 KD, L Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 87 0 0 13 M 60 0 0 10 SD 50 0

Omröstning: betänkande 2021/22:SkU28 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen, förslagspunkt 2 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Datum: 2022-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 M, SD, KD Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 87 0 0 13 M 0 60 0 10 SD 0

Omröstning: betänkande 2021/22:SkU28 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen, förslagspunkt 1 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Datum: 2022-06-09 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 87 0 0 13 M 60 0 0 10 SD 50 0 0 11

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att genomföra ett antal ändringar i tullfrihetslagen. Ändringarna handlar i huvudsak om att den svenska lagstiftningen justeras med anledning av Lissabonföredraget och andra gällande EU-förordningar. Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att meddela föreskrifter om villkor för användning och avyttring av vissa varor för att frihet från tull ska gälla EU:s institutioner och organ samt personer knutna till dessa. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för åren 2021-2024. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Regeringens redovisning har genom åren utvecklats till en allt större precision utifrån sitt syfte: att tydliggöra statsstöd till företag och hushåll så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten.

Regeringen har under våren 2022, precis som våren 2020 och 2021, presenterat många åtgärder till följd av covid-19-pandemin för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin.

Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Efter förslag från skatteutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning och 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak. Det gäller också eventuella följdmotioner som kan lämnas med anledning av propositionerna. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget avskaffas. I stället kommer det att införas skattelättnader som är baserade på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Storleken på dessa lättnader kommer att vara olika beroende på var i landet boende och arbete ligger. Generellt kommer högre krav för skattereduktion att gälla i storstadsområdena.

Skattelättnaderna ska även vara oberoende av vilket färdmedel som används. Bakgrunden till förslagen är att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik. De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att återkomma med förslag om

• en höjning av den övre avståndsgränsen för arbetsresor
• höjd kilometersats
• höjd milersättning för resor i tjänsten.

De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.

Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.

Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.

Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:

• samordningsnummer
• förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
• folkbokföringsbrott.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2022-05-31

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Regeringen föreslår att ett försäkringsbolag ska kunna överlåta hela sitt försäkringsbestånd, det vill säga samtliga försäkringar, till ett annat försäkringsbolag utan att det får konsekvenser på inkomstskatten för det företag som övertar försäkringarna.

Det innebär i korthet att det övertagande försäkringsbolaget tar över det överlåtande försäkringsbolagets skattemässiga situation. En förutsättning för detta är att överlåtelsen görs i syfte att en tjänstepensionsverksamhet ska bedrivas av ett tjänstepensionsföretag.

Syftet med de nya reglerna är att samtliga försäkringsbolag - oavsett ägandeform - ska ges samma möjligheter att renodla verksamheten utan omedelbara konsekvenser för inkomstbeskattningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022 och upphöra den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen har föreslagit ändrade krav på de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot statligt stöd i form av återbetalning av bränsleskatt och skatt på el. Ändringarna innebär att stödmottagaren ska lämna, och därmed offentliggöra, uppgifter om så kallad primär jordbruksproduktion - det vill säga uppgifter om vilka råvaror som framställs av företaget. Förslaget har lagts fram till följd av ändrade EU-regler.

Regeringen föreslår också att uppgifterna ska lämnas av de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot stöd om minst 15 000 euro per kalenderår.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till förslagen.

Riksdagen anser dock att beloppsgränsen för att lämna uppgifter bör höjas till 60 000 euro för att minska den administrativa bördan för företag. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-10

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilanpassade bilar så att nybilspriset sätts ned med ett fast schabloniserat belopp som utgår från bilens miljöteknik. Nedsättningen är 350 000 kronor för elbilar och vätgasbilar, 140 000 kronor för laddhybrider och 100 000 kronor för gasbilar. Nedsättningen får inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Nedsättningen kommer inte att gälla elhybrider och etanoldrivna bilar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en skattereduktion för avgiften till a-kassan. Förslaget innebär att den som är medlem i en svensk a-kassa får göra en avräkning mot den beräknade skatten med 25 procent av den inbetalade a-kasseavgiften.

Syftet är att underlätta och uppmuntra till att fler ansluter sig till arbetslöshetsförsäkringen eftersom det är viktigt att enskilda omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet som i sin tur upprätthåller konsumtionsförmågan och köpkraften. Enligt förslaget bidrar en hög anslutningsgrad, förutom till ekonomisk stabilitet under lågkonjunkturer, även till att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen.

De nya reglerna börjar gälla från och med 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2022-05-05

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Omröstning: betänkande 2021/22:SkU14 Företag, kapital och fastighet, förslagspunkt 8 Företag, kapital och fastighet Datum: 2022-05-04 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 21 V Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 85 0 0 15 M 58 0 0 12 SD 0 0 53 8 C 0 0 27 4 V 0 21 0

Omröstning: betänkande 2021/22:SkU14 Företag, kapital och fastighet, förslagspunkt 10 Företag, kapital och fastighet Datum: 2022-05-04 Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 23 SD, C, V, KD, L Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 85 0 0 15 M 58 0 0 12 SD 0 53 0 8 C 0 27 0 4