908 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, 2007/08, sorterat efter datum
Konstitutionsutskottet, KU, har granskat hur regeringen har skött sitt arbete. Här följer ett urval av resultaten. KU har granskat dels hur krishanteringen i Statsrådsberedningen var organiserad kvällen den 23 oktober 2007, dels hur statsminister Fredrik Reinfeldt agerat för att krishanteringen skulle ha fungerat i händelse av kris. Det har inte kommit fram något som tyder på att statsminister Fredrik Reinfeldt skulle ha åsidosatt sitt ansvar för krishanteringen. KU konstaterar att avtal med ett rekryteringsföretag inte kan innebära att offentlighetsprincipen inte skulle gälla. Oavsett skrivningarna i avtalet är allmänna handlingar i ärendet offentliga, om inte någon särskild lagbestämmelse om sekretess gäller för uppgifterna i en handling. KU har granskat regeringens försäljning av vissa statliga bolag. Efter valet 2006 hämtade regeringen inte in upplysningar från myndigheter, organisationer och enskilda innan den begärde bemyndiganden för försäljningarna. Granskningen visar att detta inte stred mot regeringsformen utan stod i överensstämmelse med vedertagen praxis. KU har granskat utrikesminister Carl Bildts agerande i fråga om en europeisk Kosovostrategi. Frågan är om hans agerande uppfyller de krav som ställs på regeringen om samråd och information med riksdagen. Granskningen visar att samråd har skett med EU-nämnden om strategin och de slutsatser som senare antogs. KU har granskat handläggningen av presstödsfrågan. Granskningen gäller om den information som kulturminister Lena Adelsohn Lijeroth lämnat till riksdagen har uppfyllt de krav som ställs på regeringen om informationsskyldighet. Granskningen visar att den information som lämnats varit korrekt och så fullständig som möjligt.
Regeringen har för riksdagen lagt fram en skrivelse om statens upplåning och förvaltning av den svenska statsskulden. Finansutskottet bedömer att regeringens beslut om riktlinjer 2003-2007 fattats i enlighet med målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risken i förvaltningen. Utskottets helhetsintryck av Riksgäldskontorets verksamhet under utvärderingsperioden är mycket gott. De delar av förvaltningen som går att mäta kvantitativt har under utvärderingsperioden visat på genomgående positiva resultat. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.
EU-nämndens kallelse och föredragningslista 2007/08:36 EU-nämndens sammanträde 2008-05-30
EU-nämnden
Kallelse och föredragningslista 2007/08:36
Möte: Sammanträde med EU-nämnden
Datum: 2008-05-30 kl. 09.30
Plats: Skandiasalen N3 Föredragningslista
1. Rättsliga och inrikes frågor
Justitieminister Beatrice Ask
Återrapport från ministerrådsmöte
den 18 april 2008
Information och samråd inför
ministerrådsmöte
Näringsutskottet har granskat Europeiska kommissionens vitbok om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler. Syftet med vitboken är att effektivisera skadeståndstalan vid brott mot konkurrensreglerna dels för att de skadelidande ska få bättre möjligheter att få ersättning för sina skador, dels för att konkurrensen ska bli effektivare. Utskottet har en positiv syn på vitboken och tycker att denna strävan är mycket lovvärd. Samtidigt håller utskottet med regeringen om att det finns förslag i vitboken som kan ifrågasättas. Utskottet framhåller att rättssäkerheten måste säkerställas om ändringar i svensk process- och civilrätt skulle bli aktuella. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen har lämnat en redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Riksdagen avslutar ärendet utan att besluta något mer.
Riksdagen vidtar inte några åtgärder med anledning av Riksrevisionens styrelses framställning om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag. Riksrevisionens styrelse har föreslagit att riksdagen begär att regeringen, i samband med försäljningar av statligt ägda bolag, säkerställer att försäljningen bereds i enlighet med regeringsformens beredningskrav.
Riskutbildningen för körkortsaspiranter utvidgas så att den förutom halkkörning också omfattar riskfaktorer som trötthet, alkohol och andra droger, höga hastigheter och ett i övrigt riskfyllt körsätt. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Beslutet omfattar även en riskutbildning för blivande motorcyklister. När det gäller nollvisionen har etappmålet inte uppnåtts. Riksdagen är dock positivt till att arbetet med att nå såväl nollvisionen som etappmålet har utvärderats så att det finns ett brett underlag att utgå från för att driva ett fortsatt offensivt trafiksäkerhetsarbete.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de kommande åren. Syftet är att beskriva regeringens barnpolitik och förklara hur regeringen tänker stärka barnkonventionens genomslag i samhället. Regeringens avsikt är att komma tillbaka till riksdagen inom två år med uppföljning av de insatser som aviseras, uppnådda resultat och även att se över behovet av nya åtgärder och vilka områden som bör prioriteras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till en förnyad folkhälsopolitik. Riksdagen tycker som regeringen att en verkligt effektiv folkhälsopolitik ska genomföras med utgångspunkt i den enskilda människans integritet och valfrihet som grund, och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. För att nå det övergripande målet för folkhälsoarbetet - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen - krävs ett långsiktigt och sektorsövergripande arbete inom samtliga sektorer som påverkar folkhälsans utveckling. En samlad målstruktur med följande elva målområden införs: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ett nytt statligt lantmäteri. Beslutet innebär att de statliga lantmäterimyndigheterna i länen och Lantmäteriverket slås samman till en statlig lantmäterimyndighet den 1 september 2008. Riksdagen godkände också att Kartförlaget, Kartcentrum och Kartbutiken vid den statliga lantmäterimyndigheten säljs.
Aggressiv marknadsföring, som till exempel oönskad och påträngande telefonförsäljning, ska uttryckligen förbjudas. Det är en av nyheterna i den nya marknadsföringslag som riksdagen har sagt ja till, på förslag från regeringen. Lagen är en anpassning till gällande lagstiftning inom EU och börjar gälla den 1 juli 2008. En annan nyhet i den nya lagen är ett förbud mot direkta köpuppmaningar i reklam till barn i samtliga medier. Lagens tillämpningsområde utvidgas till att även gälla information som lämnas efter ett köp. Därmed blir det förbjudet för en näringsidkare att, efter ett köp, exempelvis lämna felaktig information om rätten att göra en reklamation. De regler som finns i dag om sanktionsmöjligheter mot näringsidkare, till exempel böter eller skadestånd, blir kvar.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om hyresrätt, kooperativ hyresrätt, bostadsrätt, ombildning och ägarlägenheter. När det gäller frågor om hyressättning är skälet att regeringen arbetar med ett förslag från Utredningen om allmännyttans villkor.
Riksdagen redovisar sin syn på frågor om mänskliga rättigheter, MR, med anledning av en skrivelse från regeringen och ett antal motionsförslag. Riksdagen ställer sig bakom regeringen politik på MR-området. Den vilar på en fast grund av respekt för internationella konventioner och överenskommelser och utgör en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Riksdagen delar regeringens uppfattning om vikten av ett resultatinriktat arbete på området. Målet måste vara att de mänskliga rättigheterna efterlevs fullt ut av alla stater. Arbetet för mänskliga rättigheter ska genomsyra alla områden inom utrikespolitiken och sambandet stärkas mellan mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling byggd på rättsstatens principer. Mänskliga rättigheter ska ges en mer framträdande roll i arbetet för fred och säkerhet samt inom utvecklingssamarbetet. Även inom FN och EU ska Sverige prioritera arbete för de mänskliga rättigheterna. Riksdagen sade nej till motionsförslagen.
Regeringen har redovisat för riksdagen sin syn på svensk Afrikapolitik. Den innefattar säkerhetspolitik, biståndspolitik, handelspolitik, miljö och klimat, ekonomisk tillväxt, social utveckling och hälsa. Frågorna hänger samman sinsemellan och är kopplade till demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Riksdagen ställer sig bakom regeringens syn på svensk Afrikapolitik. Enligt riksdagen ligger den väl i linje med Sveriges politik för global utveckling, PGU, liksom med det breda synsätt på utveckling som under de senaste åren fått allt större internationellt genomslag. Utgångspunkterna för Sveriges Afrikapolitik ska vara det nya utvecklingssamarbetet, fattigdomsbekämpningen och PGU som syftar till att uppnå en rättvis och hållbar global utveckling.
Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har behandlat regeringens skrivelse Nationell strategi för ett svenskt deltagande i internationell freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Strategin ska bland annat ange de politiska målen, skapa förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande samt ge stöd för ett samlat civilt och militärt agerande i de insatsområden där Sverige deltar. Riksdagen avslutar ärendet med detta.
Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Skälet är att riksdagen redan tidigare har tagit ställning till liknande frågor och att det pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. De flesta handlar om patent och upphovsrätt, till exempel patentsystemet i Europa, datorrelaterade uppfinningar, ersättning för musikaliska verk och licensiering av programvaror vid statliga myndigheter.
Riksdagen har godkänt ett utkast till rambeslut inom EU som innebär att medlemsländerna ska erkänna och verkställa varandras domar om frihetsberövande påföljder, exempelvis fängelsestraff, under vissa förutsättningar. Syftet är att medlemsländerna ska samarbeta bättre i de fall en person fått en frihetsberövande dom i ett EU-land men bor och lever i ett annat EU-land. Det land som verkställer domen ska göra det på samma sätt som om det vore en inhemsk dom. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.
Riksdagen sade nej till Riksrevisionens styrelses förslag om att regeringen bör få i uppdrag att säkra en förbättrad krisberedskap för det centrala betalningssystemet. Skälet är att regeringen och berörda myndigheter redan har inlett ett sådant arbete. Riksdagen vill inte föregripa resultaten av arbetet och regeringens återrapportering av vad som gjorts.
Post- och telestyrelsen (PTS) får ytterligare möjligheter att ingripa för att öka konkurrensen på bredbandsmarknaden. PTS ska kunna tvinga en dominerande operatör att skilja den verksamhet som förvaltar, driver och tillhandahåller det så kallade kopparaccessnätet från operatörens övriga verksamhet. Den dominerande operatören, som i dag är Telia Sonera AB, behåller dock äganderätten till kopparaccessnätet. Genom en sådan så kallad funktionell separation ska alla aktörer kunna få tillgång till kopparaccessnätet på lika villkor. PTS kan fatta ett sådant beslut om den dominerande operatören trots andra åtgärder fortfarande har ett omotiverat övertag och övriga operatörer inte har tillräcklig insyn i den dominerande operatörens nätverksamhet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2008.