899 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, 2008/09, sorterat efter datum
Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag börjar gälla den 15 juli 2009. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk rätt är när det gäller allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar samt arbetstagares rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.
Det högsta belopp som betalas ut för insättningsgarantin ändras den 30 juni 2009. Beloppet ska vara 500 000 kronor eller, om det är högre, det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro då rätten till ersättningen inträder. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konton hos banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag. Garantin innebär att en sparare som har pengar på ett konto i till exempel en bank är garanterad att få ut pengarna upp till ett visst takbelopp om banken går i konkurs. Insättningsgarantin höjdes till 500 000 kronor i oktober 2008 efter att EU:s finansministrar kommit överens om att höja nivån till 50 000 euro. Orsaken till den nu aktuella ändringen är att variationer i kronans kurs mot euron har gjort att den nuvarande nivån på 500 000 kronor är lägre än miniminivån 50 000 euro.
Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.
Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.
Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.
Antalet kommuner och landsting som uppvisar positiva resultat har minskat för året 2008. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Av kommunerna uppvisar 75 procent positiva resultat medan siffran för landstingen är 50 procent. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte inräknade.
Riksdagen beslutade om en stegvis öppning av marknaden för persontrafik på järnväg. Inledningsvis öppnas veckosluts- och helgtrafiken för andra aktörer den 1 juli 2009. Därefter öppnas marknaden för internationell persontrafik. Marknaden ska vara helt öppen från den 1 oktober 2010. För att underlätta för resenärer att hitta information om resealternativ ska de som utför eller organiserar trafik vara skyldiga att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation.
Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om anpassning till klimatförändring. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och EU-länderna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Den ska utgöra ett komplement till EU-ländernas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Fas 1 (2009-2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet ser positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och ser fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.
Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.
EU-nämndens kallelse och föredragningslista 2008/09:35 EU-nämndens sammanträde 2009-05-29
EU-nämnden
Kallelse och föredragningslista 2008/09:35
Möte: Sammanträde med EU-nämnden
Datum: 2009-05-29 kl. 9:30: Plats: Skandiasalen N3 Föredragningslista
Rättsliga och inrikes frågor Justitieminister Beatrice Ask
Återrapport från ministerrådsmöte
den 6-7 april 2009
Information och samråd inför ministerrådsmöte
Lagen om arvoden till Sveriges företrädare i Europaparlamentet, den så kallade företrädarlagen, ska bara i undantagsfall gälla för svenska EU-parlamentariker i fortsättningen. Bakgrunden till lagändringen är en ny ledamotsstadga som EU-parlamentet har antagit. Den innebär att parlamentet i stället för medlemsländerna ska betala ut EU-parlamentarikernas arvoden och pensioner efter den 14 juli 2009. Företrädarlagen ska dock gälla för redan intjänade förmåner, som intjänad ålderspension. Dessutom ska bestämmelserna om inkomstgaranti ändras så att de närmare ansluter till de regler som gäller för svenska riksdagsledamöter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men med vissa ändringar. Bland annat införs bestämmelser om jämkning av inkomstgaranti. Lagändringarna börjar gälla den 14 juli 2009.
Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.
Riksdagen sa ja till att vissa receptfria läkemedel får säljas på andra platser än apotek. Det handlar om läkemedel som är lämpliga för egenvård, där allvarliga biverkningar är sällsynta och där hänsyn har tagits till både patientsäkerhet och folkhälsa. Syftet med lagändringen är att öka tillgängligheten till dessa läkemedel för konsumenterna. Läkemedelsverket är den myndighet som tar emot anmälan, prövar och beslutar om vilka läkemedel som ska få säljas. Kommunerna har ansvaret för kontrollen av verksamheten. Den som säljer receptfria läkemedel ska ha egenkontrollprogram för verksamheten, lokalerna ska vara lämpliga för sitt ändamål och försäljningen ska ske på lämpligt sätt. Näringsidkaren ansvarar också för att lämna statistikuppgifter till Apotekens Service AB. Dessutom ska näringsidkaren kunna ge information om var köparen kan få farmaceutisk rådgivning. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2009.
Det ska göras en förhandsprövning av nättariffer. Med nättariffer avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Förhandsprövningen ska ske genom att en myndighet fastställer en intäktsram i förväg. Intäktsramen anger de samlade intäkterna som en koncessionshavare högst får ha under en tillsynsperiod. Den första tillsynsperioden ska inledas den 1 januari 2012. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012.
Riksdagen ställde sig bakom regeringens bedömning av hur en framtida organisation av länsrätter bör se ut. Den nya organisationen innebär att 23 länsrätter slås samman till tolv och att benämningen länsrätt ändras till förvaltningsrätt. Riksdagen och regeringen anser att en sammanslagning av länsrätter är nödvändig för att kunna garantera en långsiktigt hög kvalitet och effektivitet. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2010.
Votering: betänkande 2008/09:TU14 Mål för framtidens resor och transporter, förslagspunkt 1
Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motion 2008/09:T15 av Karin Svensson Smith m.fl. mp, s, v yrkande 1. Datum: 2009-05-20 Omröstning i sakfrågan
Utskottets förslag mot reservation 1 s, v, mp Parti
Ja
Nej
Avstående