Sök

Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

58, 221 minuter

Beredning

2009-04-28

Justering

2009-05-19

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen, som är tänkt att börja gälla den 30 juni. Enligt gällande regler är uppgifter som rör risk- och sårbarhetsanalyser av myndigheters verksamheter under kriser i fredstid sekretessbelagda, liksom uppgifter om myndigheters planering och förberedelser för hanteringen av sådana kriser. Riksdagsbeslutet innebär att även uppgifter om hanteringen av en fredstida kris omfattas. Riksdagen beslutade också att Kustbevakningen ska få tillgång till uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret i sin brottsbekämpande verksamhet. Dessutom beslutades några mindre redaktionella justeringar i den nya offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2009-04-02

Justering

2009-04-28

Debatt

2009-05-14

Beslut

2009-05-20

Riksdagen har beslutat att tidpunkten för FRA:s signalspaning i kabeltrafik ska skjutas upp två månader. Beslutet innebär att FRA ska få tillgång till trafiken från teleoperatörerna från den 1 december 2009 i stället för den 1 oktober 2009. Anledningen till senareläggningen är regeringens omfattande och noggranna beredning av det förslag till kompletteringar av signalspaningslagen som riksdagen har begärt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 39 minuter

Justering

2009-04-16

Debatt

2009-05-07

Beslut

2009-05-13

Kärntekniklagen och strålskyddslagen ändras när det gäller transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Ändringarna gäller också brott mot uppgiftsskyldigheten när det gäller investeringar inom kärnenergisektorn. De nya reglerna innebär en anpassning till EU-bestämmelser. Studsvikslagen ändras så att Studsviksavgiftens upphörande senareläggs till utgången av 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-03-26

Debatt

2009-04-22

Beslut

2009-04-22

Riksrevisionen har redovisat för riksdagen sina granskningar under åren 2007-2008 av ansvariga myndigheters beredskap för att hantera olika typer av hot mot samhället. Riksrevisionens styrelse har föreslagit med anledning av granskningarna att riksdagen begär att regeringen: ser över dels lagreglerna för sektorslagstiftningen och regeringens befogenheter vid ett nationellt krisläge, dels myndigheternas ansvars- och uppgiftsfördelning för att säkerställa samhällets krishanteringsförmåga återkommande informerar riksdagen om vad regeringen har gjort för att förbättra beredskapen och gör en bedömning av samhällets samlade krisberedskap och förmåga att hantera en omfattande kris. Riksdagen sa nej till förslagen. Skälet är att Riksrevisionens rapport publicerades innan den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bildades och innan kansliet för krishantering inom Regeringskansliet kommit i gång med sin verksamhet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2009-03-19

Debatt

2009-04-01

Beslut

2009-04-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kärnteknisk säkerhet och strålskydd.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Beredning

2009-01-27

Justering

2009-02-17

Debatt

2009-03-19

Beslut

2009-03-25

Riksrevisionen har granskat om regeringen och de statliga myndigheterna skapat tillräckliga förutsättningar för att vi ska kunna hantera allvarliga kriser inom dricksvattenförsörjningen. Granskning har visat på brister. Sedan Riksrevisionens granskning publicerades har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildats och startat sin verksamhet. Regeringskansliet har också startat ett arbete med att bland annat se över grundläggande säkerhetskrav, tillsyn och kartläggning av förstärkningsmateriel för att förbättra beredskapen för en kris inom dricksvattenförsörjningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2009-02-10

Debatt

2009-02-25

Beslut

2009-02-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till försvar och samhällets krisberedskap för 2009. Utgiftsområdet får sammanlagt 44,7 miljarder kronor: Försvar får 40,4 miljarder kronor, Samhällets krisberedskap 4,0 miljarder kronor, Strålsäkerhet 0,3 miljarder kronor och Elsäkerhet 0,04 miljarder kronor.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

43, 183 minuter

Beredning

2008-11-18

Justering

2008-12-02

Debatt

2008-12-11

Beslut

2008-12-15

Riksdagen godkände en överenskommelse mellan Sverige och Organisationen för gemensamt försvarsmaterielsamarbete (Occar). Syftet är att Sverige ska kunna genomföra ett försvarsmaterielprojekt om mjukvarudefinierad radio inom ramen för Europeiska försvarsbyrån med Occar som projektledande organisation.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 10 minuter

Beredning

2008-11-20

Justering

2008-11-27

Debatt

2008-12-08

Beslut

2008-12-10

Försvarsutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens initiativ till en strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri inom EU. Utskottet välkomnar initiativet och framhåller att en väl fungerande försvarsindustrimarknad är viktig för att uppfylla EU:s gemensamma åtaganden inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 68 minuter

Beredning

2008-11-11

Justering

2008-11-20

Debatt

2008-12-01

Beslut

2008-12-03

Riksrevisionen har granskat om regeringen och Svenska kraftnät har ett tillräckligt underlag för att kunna förebygga omfattande elavbrott. Riksrevisionen har också granskat om statens åtgärder ger förutsättningar för att omfattande elavbrott kan hanteras. Riksrevisionens styrelse föreslår att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till att underlaget för att kunna förebygga omfattande elavbrott förbättras samt att regeringen vidtar åtgärder för att statens förmåga att hantera omfattande elavbrott förbättras. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder. Detta eftersom regeringen redan arbetar med de frågor som Riksrevisionens styrelse tar upp.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 24 minuter

Beredning

2008-10-21

Justering

2008-10-30

Debatt

2008-11-19

Beslut

2008-11-20

Försvarsutskottets betänkande FöU10 En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet behandlar ett antal lagförslag. När betänkandet debatterats beslutade riksdagen att förslaget om signalspaning ska vila i ett år. • Protokoll 125 (debatt 2007-06-13) och 126 (beslut 2007-06-14) Dessutom beslutades att en ändring i lagen om elektronisk kommunikation om utvidgning av tystnadsplikten för bland annat operatörer ska vila ett år. Enligt grundlagen kan en minoritet driva igenom en ettårig bordläggning av ett förslag som gäller människors fri- och rättigheter. Vidare beslutade riksdagen att hänvisa de övriga förslagen till konstitutionsutskottet, KU, för prövning om samma bestämmelser är tillämpliga för dessa. Dessa förslag handlar om ändringar i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet, sekretesslagen och lagen om elektronisk kommunikation. Riksdagen beslutade den 20 juni att den del av ändring i lagen om försvarsunderrättelseverksamhet som hänvisar till signalspaningslagen ska vila i ett år. Riksdagen beslutade att anta ändringen av lagen om försvarsunderrättelseverksamhet i övrigt. Riksdagen beslutade vidare att att anta ändringen i sekretesslagen. Dessutom beslutade riksdagen att den del av ändringen av lagen om elektronisk kommunikation som handlar om att operatörer skall överföra signaler till Försvarets radioanstalt ska vila i ett år.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

54, 215 minuter

Beredning

2007-04-17

Justering

2007-06-07

Debatt

2007-06-13

Beslut

2007-06-14

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att Försvarshögskolan ska bli en högskola som lyder under högskolelagen. Det ska till exempel bli möjligt för en officersutbildning som har fått examenstillstånd att ges som högskoleutbildning. Sambandet mellan utbildning och forskning blir på så sätt starkare och officersutbildningen i Sverige blir mer lik andra länders officersutbildningar, som ofta är att jämställa med en universitets- eller högskoleutbildning. Ansvaret för den treåriga grundläggande officersutbildningen, officersprogrammet, förs över från Försvarsmakten till Försvarshögskolan. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2008.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Beredning

2007-05-08

Justering

2007-05-22

Debatt

2007-05-30

Beslut

2007-06-01

Lagen om elektromagnetisk kompabilitet anpassas den 20 juli 2007 till EU:s nya EMC-direktiv. Direktivet innebär att det inom hela EU ställs samma krav på utrustningars elektromagnetiska kompatibilitet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2007-05-10

Debatt

2007-05-23

Beslut

2007-05-24

Den avgift som kärnkraftsföretagen betalar för avvecklingen av viss verksamhet vid Studsvik höjs med 0,1 öre per kilowattimme el från den 1 juli 2007. Avgiften finansierar hanteringen av visst radioaktivt avfall och höjs för att tillräckliga medel ska tillföras Kärnavfallsfonden under den återstående tiden som avgiften ska betalas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2007-04-24

Debatt

2007-05-23

Beslut

2007-05-24

Nya lagar om behandling av personuppgifter inom Försvarsmaktens och Försvarets radioanstalts underrättelseverksamhet börjar gälla den 1 juli 2007. De nya lagarna innebär att de bestämmelser som är nödvändiga från integritetsskyddssynpunkt regleras i lag. Det gäller till exempel för vilka ändamål personuppgifter får behandlas inom de aktuella verksamheterna och de övriga begränsningar som ska gälla för behandlingen. I dag finns motsvarande bestämmelser om personuppgiftsbehandling i förordning och i personuppgiftslagen. De nya lagarna innebär samtidigt att reglerna om personuppgiftsbehandlingen anpassas till den tekniska utvecklingen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Beredning

2007-03-13

Justering

2007-03-27

Debatt

2007-04-25

Beslut

2007-04-25

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om kärnteknisk säkerhet och strålskydd.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

23, 60 minuter

Beredning

2007-03-13

Justering

2007-03-29

Debatt

2007-04-18

Beslut

2007-04-18

Riksdagen sade nej till motionsförslag om krishantering och skydd mot olyckor, bland annat med hänvisning till pågående utredningar samt arbete inom Regeringskansliet och andra ansvariga myndigheter. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2006.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

7

Reservationer

3 

Beredning

2007-02-13

Justering

2007-03-13

Debatt

2007-03-22

Beslut

2007-03-22

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att Sverige ansluter sig till en konvention om märkning av plastiska sprängämnen, så kallad sprängdeg. Konventionen innebär i huvudsak att plastiska sprängämnen ska vara märkta med spårämnen så att de går att upptäcka vid en kontroll. Lagen om brandfarliga och explosiva varor ska kompletteras så att Sverige följer konventionen. Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2007. Syftet med konventionen är att förebygga att brott begås med hjälp av explosiva varor och att förbättra luftfartsskyddet. Konventionen är en av tretton globala konventioner mot terrorism. Sverige har hittills anslutit sig till elva av dessa. I november 2006 hade 130 stater i världen anslutit sig till konventionen, däribland 23 av EU:s medlemsstater.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2007-01-30

Debatt

2007-02-21

Beslut

2007-02-21

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om försvar och beredskap mot sårbarhet. Beslutet innebär bland annat 2,1 miljarder kronor för fredsfrämjande truppinsatser under 2007, vilket är en ökning med 600 miljoner kronor jämfört med 2006. Riksdagen gav regeringen två uppdrag. Det första innebär att Försvarsmakten själv ska kunna bestämma var operativa enheten i Uppsala ska ligga i framtiden. Detta för att underlätta för Försvarsmakten att anpassa sin lednings- och stödverksamhet utifrån förändrade krav. Operativa enheten är en del av högkvarteret och leder svenska militära insatser. Det andra uppdraget handlar om de olika ledningssystem som Försvarsmakten utvecklar inom ramen för det som brukar kallas Nätverksbaserat försvar. Regeringen ska göra en fördjupad och samlad redovisning av arbetet med utvecklingen av de olika ledningssystem. Redovisningen ska tala om vilka insatsförband som ska använda systemen och hur mycket de kommer att kosta.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

20

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

50, 157 minuter

Justering

2006-12-01

Debatt

2006-12-11

Beslut

2006-12-13