355 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Omröstningar, Utredning från Riksdagsförvaltningen, 2008/09, sorterat efter datum
Specialskola är en skola för barn och ungdomar med dövhet eller hörselskada. Elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning ska också tas emot i specialskolan. Riksdagen har nu beslutat att elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning i vissa fall ska kunna fortsätta i specialskolan till det år de fyller 21 år. Det gäller elever som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan få tillfredsställande förhållanden i gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan. Alla elever som har en utvecklingsstörning ska kunna fortsätta i specialskolan. Elever som inte har en utvecklingsstörning ska kunna fortsätta om de inte kan fullfölja sista årskursen i specialskolan senast vårterminen det år de fyller 19 år. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2009.
Den 1 juli 2009 införs en barnomsorgspeng, ett kommunalt bidrag, som ska följa med barnen oavsett vilken verksamhet föräldrarna väljer. Kommunerna blir skyldiga att godkänna förskolor, fritidshem och alternativa former av pedagogisk omsorg i enskild regi. Detta under förutsättning att verksamheten håller samma nivå på kvalitet och säkerhet som motsvarande offentliga verksamhet. Kommunerna blir också skyldiga att ge bidrag i form av barnomsorgspeng till en godkänd verksamhet om den är öppen för alla barn som ska tas emot i motsvarande offentlig verksamhet med vissa undantag. Detta under förutsättning att verksamheten inte medför påtagliga negativa följder för kommunens motsvarande verksamhet. Verksamheten får inte heller ta ut oskäligt höga avgifter. Från den 1 juli 2010 blir kommunerna vidare skyldiga att anordna allmän förskola även för treåringar. I dag har ett barn rätt till allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller fyra år.
Regeringen har redovisat för riksdagen den svenska migrations- och asylpolitiken för perioden 1 januari 2007-30 juni 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om samarbetet inom EU, skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering, mottagande av asylsökande samt svenskt medborgarskap.
Riksdagen har behandlat motioner om globalisering från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Fokus har lagts på frågor som på olika sätt berör globaliseringsprocessen; demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomi och de finansiella marknaderna, internationell migration samt hälso- och miljöfrågor. Utskottets behandling av frågorna har föregåtts av fördjupningar av en arbetsgrupp inom utskottet. I arbetet med motionerna har dokumentation hämtats in från internationella organisationer, utredningar, forskare, tankesmedjor med flera. I sitt beslutsunderlag framhåller utrikesutskottet att globaliseringen i grunden är en positiv process som, om den utvecklas rätt, kan hjälpa oss att förverkliga målen om en rättvisare och tryggare värld. Aldrig någonsin har så många människor på så kort tid lyfts från fattigdom till välstånd. Världshandeln ökar, ekonomier integreras, informationsutbytet växer och kommunikationsmöjligheter förbättras. Länder som var stängda öppnar sig mot omvärlden. Samtidigt vill utrikesutskottet uppmärksamma de risker och utmaningar som globaliseringen innebär; den globala befolkningstillväxten och migrationen, klimatförändringar, energisäkerhet, internationell brottslighet och terrorism samt globala hälsoaspekter. Flertalet utmaningar kräver ett globalt och internationellt samarbete. Utskottet anser att klimatförändringarnas konsekvenser för bland annat ekonomi och miljö är särskilt oroande och menar att åtgärder för att möta klimatförändringarna bör vidtas på bred front. Riksdagen sa nej till motionerna.
Det statliga bolåneinstitutet SBAB (Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag) ska få utvidga sin verksamhet och bedriva bank. SBAB kan då låna ut pengar till företag och därmed minska dagens brist på lånekapital. Med ett banktillstånd från Finansinspektionen kan SBAB också starta fondverksamhet samt öka ut- och inlåningen till hushåll. SBAB:s utvidgning av verksamheten ska ske på affärsmässig grund och med syfte att förbättra företagets lönsamhet och därmed dess värde vid en framtida försäljning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen gav riksbanksfullmäktige och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för 2008 och fastställde bankens resultat- och balansräkning. Riksbankens åtgärder för att dämpa och motverka finanskrisens effekter ledde till att omslutningen av Riksbankens balansräkning mer än tredubblades 2008. Vinsten uppgick till 11,2 miljarder kronor. Riksdagen godkände riksbanksfullmäktiges förslag till vinstfördelning, vilket innebär att Riksbanken levererar in 5,9 miljarder kronor till staten. Finansutskottet kommer i sin utvärdering av Riksbankens penningpolitik senare i vår att mer ingående behandla finanskrisen och Riksbankens åtgärder för att bevara stabiliteten på den svenska finansmarknaden.
Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika folkbildnings-och friluftslivsfrågor från den allmänna motionstiden 2008. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Motionerna innehåller förslag som rör kommunernas och landstingens ansvar för folkbildning, ansvaret för amatörkultur, folkbildningens roll, folkbildningsarbete inför EU-valet och arbete med integrationsfrågor, ekonomiskt stöd till folkhögskolestudier för personer med funktionsnedsättning, samverkan mellan folkhögskole- och komvuxverksamheter och folkbildningskurser i matematik, naturvetenskap och teknik. Ett antal motionsförslag tar upp frågor om mål och visioner för friluftsrörelsen och bidrag till frivilligorganisationer och koloniträdgårdar.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om processrättsliga frågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om nämndemän, vittnesstöd, rättshjälp, uteblivna domstolsförhandlingar, tvångsmedel och terrorism.
Kravet på att Högsta domstolens och Regeringsrättens sammansättning ska bestå av fem ledamöter vid domstolsprövningar ska i fortsättningen bara gälla prövningar som hör till domstolarnas centrala rättskipande uppgifter. I övriga fall ska domstolarna själva få avgöra hur sammansättningen ska se ut. Regeln om halvt plenum för Högsta domstolen tas bort, och sammansättningsreglerna för Högsta domstolen och Regeringsrätten anpassas så att de blir mer likartade. Ändringarna väntas leda till ökad effektivitet, vilket kan leda till att domstolarna får mer tid till prejudikatbildning. Vidare tas kraven på att Högsta domstolen och Regeringsrätten ska vara indelade i avdelningar bort. I stället överlåts åt domstolarna att besluta om indelning i avdelningar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Kärntekniklagen och strålskyddslagen ändras när det gäller transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Ändringarna gäller också brott mot uppgiftsskyldigheten när det gäller investeringar inom kärnenergisektorn. De nya reglerna innebär en anpassning till EU-bestämmelser. Studsvikslagen ändras så att Studsviksavgiftens upphörande senareläggs till utgången av 2011.
Utrikesutskottet har redovisat för riksdagen sin syn på motioner om mänskliga rättigheter (MR) från den allmänna motionstiden 2008. Utskottet har behandlat frågor om mål och inriktning för mänskliga rättigheter, kvinnors respektive barns rättigheter, FN, diskriminering och förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt rättigheter för och diskriminering av personer som tillhör nationella eller etniska, språkliga eller religiösa minoriteter. Utrikesutskottet framhåller i sitt beslutsunderlag att omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna utgör en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna speglar förhoppningarna om en värld där människor kan leva fria, utan fruktan och nöd. Riksdagen sa nej till motionerna.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om barnrättspolitik. Motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
En granskning som Riksrevisionen har gjort visar att det finns brister vad gäller analyser och uppföljningar inom fiskeripolitikens område för att bättre kunna bedöma olika styrmedel och nå uppsatta mål. Riksrevisionens styrelse har därför föreslagit att regeringen ska följa upp och genomföra regelbundna analyser för att öka effektiviteten inom fiskeripolitiken. Riksdagen konstaterar att regeringen har gjort åtgärder för att komma till rätta med bristerna och att ytterligare åtgärder är planerade för att säkerställa ett hållbart fiske. Riksdagen avslutar ärendet med detta. Riksdagen sa också nej till ett antal motioner från den allmänna motionstiden 2008 om fiskerifrågor. Motionerna handlar bland annat om fritidsfiske, vattenbruk och fiskodling och EU:s fiskeavtal med länder utanför EU. Vissa av motionerna tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
Regeringen har lämnat sin årliga rapport till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor och arbetet mot barnsexturism som lämnats in under de allmänna motionstiden 2007 och 2008. Motionerna som rör polisfrågor handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, innehållet i polisutbildningen, kontroll av vapen och samordning mellan myndigheter för bättre brottsbekämpning. Motionerna om arbetet mot barnsexturism tar bland annat upp frågor om internationellt samarbete, polisens sambandsmän och arbetet vid svenska ambassader och konsulat.
Riksdagen sa nej till motioner om sjöfart från den allmänna motionstiden 2008. Motionerna handlar bland annat om frågor om säkerhet och miljö samt fritidsbåtar. När det gäller frågan om sjöfarten i Östersjön hänvisar riksdagen bland annat till den havsproposition som regeringen nyligen har lagt fram. Utskottet påpekar också att arbetet med så kallade PSSA-anknutna skyddsåtgärder i Östersjön drivs vidare. PSSA står för Particularly Sensitive Sea Area, det vill säga särskilt känsligt havsområde. Vad gäller motioner med krav på förbud mot utsläpp av toalettavfall från fartyg och fritidsbåtare hänvisar riksdagen till planerade åtgärder.
Riksdagen sa nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer som lämnats in under de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Motionerna tar bland annat upp frågor om målsägandebiträde, brottsskadeersättning samt hjälp och stöd i olika former till brottsoffer.
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 om sms-lån och överskuldsättning. Skälet är främst pågående arbete inom Regeringskansliet. Motionerna innehöll förslag om bland annat särskild lagstiftning för sms-lån och olika åtgärder för att förhindra överskuldsättning.
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som rör bortförande av barn i internationella förhållanden. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Från den 1 maj 2009 blir det möjligt att ta till åtgärder som medför ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark. Det ska vara fråga om åtgärder som leder till en höjning av en parks natur- eller kulturvärden eller som tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse. En förutsättning är att parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Lagändringen kan göra det möjligt att bygga klart Norra länken utan att nationalstadsparkens naturvärden skadas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
